Som jag skrev i mitt förra inlägg så vill jag inte att man har jättelånga straff utan "vård" och jag tycker man ska försöka att återanpassa brottslingar till samhällsmedborgare. Men jag är samtidigt för att en brottsling ska ta konsekvenserna av sina handlingar. Nu pratar jag om vuxna brottslingar. Alla och då menar jag alla vet att man kan göra saker man inte vill under berusning av diverse gifter så är man inte säker på hur mycket man tål och vet med sig att det brukar bli lagvidrigt dumt kanske man skall tänka två gånger innan man sätter i sig "giftet". Spelar ingen roll om man är missbrukare eller brukare av dessa preparat/medel. Begår man brott så ska man ta konsekvenserna. Nu skriver jag om "friska" människor och där inbegriper jag narkomaner och alkolister i detta inlägg. Hurvida narkomani eller alkolism är sjukdom eller ej är en annan diskussion just nu. Visst kan det hänga ihop och det gör det ibland och ibland till och med ofta men nu lämnar jag det i detta inlägg.
Straffrabatten blir ju lite märklig om man har en kriminell med grovt brottsligt beteende. I Sverige idag så letar man efter det tyngsta brottet för att fälla personen och sedan får man rabatt på följande straff man döms till. Detta innebär att har personen ett par grova brott som han/hon fälls för skulle denna person kunna begå hur mycket småbrott som helst utan att få någon straffpåföljd för dessa.
Detta kan ju innebära att man ställer till det ordentligt för andra människor. Och som jag skrev i mitt förra inlägg så lever du med en person som är grovt kriminell och denne person på något sätt skadar dig eller dina ägodelar så får du inte ut ett öre på försäkringar. Vilket skulle kunna betyda att en person som blir misshandlad av sin t.ex sambo som dessutom har gjort sig skyldig till t.ex andra misshandlar, narkotikabrott, rån eller andra grova brott inte får någonsomhelst ersättning samt att den dömde personen inte får något straff för detta. Nu blev jag arg för det skickar ju signaler om att det är ok att göra så. Om, jag skriver om en person vet om att sin sambo begått ett grovt brott och denne person skulle tro(behöver ju inte vara så) att sambon anmält detta så kan ju enligt min fantasi ett sådant scenario bli fullt tänkbart. Blir personen då inte straffad för det brottet så vad händer den dag då personen sonat sitt brott och kan komma att konfrontera denna person igen?
Varför har man straffrabatt utan prövning av brottens dignitet och risk för återfall? Om man tar en seriebrottsling så är ju inte alla liknande brott bedömda lika med detta system.
Jag förstår att om man köper storpack på Ica Maxi så kan det bli billigare kilopris än att köpa småpack. Detta är ju för att där det går åt mycket mat så ska det inte bli för dyrt att föda de som behöver födas. Men om du gör illa många människor så ska det ju tydligen heller inte kosta för mycket. Låt det kosta säger jag. Vi är aldeles för dåliga på att ta hand om brottsoffer i detta land, enligt min mening. Oavsett vilket land vi jämför med så är vi för dåliga även om dom är sämre. Man kan inte nöja sig med att vara dålig ens om man är minst dålig. Så länge man är dålig är man ju antagligen inte bra. Vad har handhavandet med offer att göra med rabatten på straff? Om brottslingen får straffrabbat så betyder ju det enligt mig igen att offret inte är något värt om offret inte blir riktigt omhändertagen av samhället, samtidigt som brottslingens frihet är värt mycket. Absolut skall man kunna få villkorlig dom i slutet av långa straff men man ska inte ha den rabatten från början om ni frågar mig.
När man är liten får man lära sig att inför lagen är vi alla lika. Vilket jä--a skitsnack säger jag nu då. Vi är inte det minsta lika inför lagen. Möjligtvis inför lagbokens grund lagar. men absolut inte inför lagen. Det finns så mycket om, men, eller osv så med rätt försvarsadvokat så får du ett mildare straff och med fel kan du få ett hårdare. Om du gör brottet många gånger så får du rabatt på strafftiden. Så, så jäkla lika är vi inte.
Nu kanske inte hela problemet ligger just på straffen. Vi måste lära oss att ta hand om människan från att hon/han är liten och pränta in ett sunt betéende i deras huvud så det aldrig behöver gå så illa. Vi måste bli mycket bättre på att jobba för att förebygga negativa betéenden och göra insatser tidigt där det börjat gå snett. Men så länge vi inte är där så tycker jag att man måste värna mer om offren och visa brottslingen att han/hon får ta konsekvensen av sitt handlande.
Norge har andra lagar än Sverige vilket inte är konstigt eftersom det är ett annat land. Men jag tänker ändå lyfta ett exempel från våra grannar. Ska bli spännande att se norrmännens reaktioner om det nu blir så att Anders Behring Breivik får den 30% straffrabatt som man nu tror i Norge att han kan få för att han hjälper till i utredningen och för att man hade så dålig beredskap i Oslo och på Utöya.
Jaja har man inte beredskap för sådana här idiot dåd så får man ju skylla sig själv om man dör. Jag går aldrig runt och är rädd för att bli lemlästad eller mördad. Om jag nu skulle bli det är det mitt fel då? Tur man inte bor i Norge.
Jag är som sagt inte för fängelsestraff, jag tror vi måste mer åt fångvårdshållet om vi nu ska kunna återanpassa människor till samhället men med det menar jag inte att man ska leva som på Grand hotells presidentsvit. Ha kvar våra fångvårdsanstalter och låt dom leva upp till just fångvård och låt de kriminella faktiskt förstå att de hamnar där som en konsekvens av sitt handlande.
Som sagt subventionera livsmedel så fattiga kan äta sig mätta och ta bort subventionerna på strafftid så offren kan känna sig trygga. Tack för ikväll och god natt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar