lördag 21 juni 2014

Människovärde, normer, kultur i en salig blandning.

 Nu har jag funderat lite igen. Kommer hoppa lite hit och dit men jag vet vart jag har den röda tråden och hoppas ni också ser den. Läste för någon dag sedan att det i Östergötland någonstans var det massa flickor som var könsstympade på någon skola. Man skriver direkt om att flickor stympas, att det nu är sommarlov och att många barn kommer resa till sina föräldrars, far/morföräldrarnas födelseländer för att bli bortlovade och bortgifta. Stora rubriker om hederskulturer, hedersvåld osv. Det är säkert sant. Det är illa om bara lite är sant. Kommer vi någonstans med problemet? Hjälper det att utvisa dessa människor som bland annat Sverige demokraterna vill? Om det skulle hjälpa så är det väl Sverige som är problemet. Om inte så behöver vi ju inte lyssna på dom! Ska vi skärpa upp straffen som KDU (Krist demokraternas ungdomsförbund) vill? Hjälper inte det så är väl humanare straff inte problemet! Visst kan vi visa ut och fängsla för att minska det problemet här men det är ju lika korkat som att skicka obotligt sjuka till Nord Korea så de får be om helande vid ett foto av Kim Il Jung (Jo de tvingas tro att han kan Hela om man är lojal mot honom enligt en Brittisk dokumentär som jag inte minns namnet på) Delar av problemet försvinner. Försviner härifrån alltså, försvinner ju knappast från jordens yta.
 
Det pratas om hedersvåld och att det är utbrett i mellanöstern och Afrika. Vad handlar hedersvåld/hederskultur om? Jag använder ordet bara för det används, jag har varit tvungen att lära mig att heder inte bara är min definition av heder så häng inte upp er på användandet av heder. Vad handlar det om? Jag är ganska säker på att det handlar om kontroll. Samma kontroll som vi pratar om när vi pratar om mäns våld mot kvinnor. Kanske i olika skala men ändå om samma typ av kontroll.
 
Nu har jag nämnt KDU så då är det väl bäst jag förklarar mig, att jag även nämnde SD (Sverige Demokraterna) är nog inte lika ögonbrynshöjande. Det intressanta är att de är ganska överens om straffskärpning och fler poliser. Jag är emot straffskärpning. I en liten broschyr jag har så säger KDUs förbundsordförande Sara Skyttedal att vi ska ha hårdare straff när det gäller sex och våldsbrott. Hon säger också att vi behöver fler poliser för att vi ska känna oss tryggare i städerna. Jag har lite frågor och funderingar kring detta. Hur skulle vi lyckas med hjälp av hårdare straff när det inte funkar någon annanstans i världen? Vi har kriminalvård i detta land. Det är möjligt att vården kan bli mycket bättre men satsa medlen där då i stället. Det finns ju en hel del man skulle kunna göra i förebyggande syften, behövs det fler poliser så känns det som att skadan redan skett. Satsa de medlen på mer och bättre förebyggande arbete. Och pratar vi om mycket av sexövergreppen och hedersvåld så är det kanske vettigt att satsa en massa medel på jämställdhetsarbete.
 
Tvångsäktenskap är för mig likställt med våldtäkt utan samtycke, varje gång. Sorry SD vänner. Sådant händer inte bara med folk som har rötter i andra länder. Det händer även med folk med svenska rötter. Finns i otal samlingar, grupper här. Tänker bara välja ett par jättetydliga exempel. I Skåne, Småland och Göteborgstrakten finns Plymouth bröderna (Pb), en enligt dom själva kristen församling. Medlemmar i Pb får inte bo under samma tak som orena vilket är alla som inte tillhör Pb. Högre utbildning än grundskolan är inte tillåtet i Pb. Än kvinna får inte nå högre "rang" än en man på något område. Här känns "tvångsgifte" inte helt osannolikt. Blir lite trött på Kristna värdepartiet som vill värna om den naturliga familjen, i deras ögon en man och en kvinna och så många/få barn som de nu vill ha. Man vill ta ifrån människan rätten att bestämma själv. Man vill lagstifta om livslånga relationer. Jag bara undrar hur mycket dödsfall genom olycka i hemmet skulle öka med en sådan lag. Man vill ha tillbaks sambeskattningen vilket gör att oftast kvinnan lika gärna kan vara hemmafru för allt hon tjänar skattas bort. Den lagen fixade Olof Palme och hans kamrater bort 1970. De vill höja straffen för hedersförtryck, verkade ju okej med hedersförtryck då man ville införa obrytliga äktenskap. Man vill också höja straffen för vanvård och barn & kvinnovåld. Men man vill hindra folk från att skilja sig? Kristna Värdepartiet motsätter sig också sex och samlevnadsundervisningen som den ser ut i dag. Den undervisningen skall bara ta upp det som betonar äktenskapet och den relationella sidan av samhället. Glöm inte bort då att det bara är den enligt dom normala familjen där äktenskap kan genomföras.
 
Ja okej, det är normen i deras samhälle. I Hederskultur samhället är deras norm som den är. Och skyll inte på koranen vad det gäller hederskultur, den finns i alla religioner. Och hävda inte att det kom från koranen, Platon hade dom idéerna 1000 år tidigare. Och ni som tror att Sverige globalt är någon sorts norm, glöm det. Vi är ett undantag globalt sett. Vårt Julbord finns inte på många ställen och det ser inte ens likadant ut i de olika landkapen i Sverige så det går inte normalisera. Kulturen styr ofta normen. Vart börjar och slutar en kultur? Jag känner att normsamhällen är boven i många fall. Om du inte vill göra något som enligt dig är galet så kan du inte låta bli för då kan du bli sedd med arga ögon och bli behandlad sämre än andra för att du är normbrytare. Men Johan, sådant händer väl bara i undantagsfall? Säg det till en invandrare, en kvinna, en hbtq person, en funktionshindrad, en bostadslös, en missbrukare osv. Dom som läser bibeln vet att inför Gud är vi alla lika. Känner en hel del människor som sätter sig över Gud i det läget. Inom humanismen säger man vi är alla lika inför varandra. Vill man ha jämställdhet så tvivlar jag på att man varken kan sätta sig över Gud eller humanismen om man nu inte tror på Gud.
 
Jamen Johan då menar du att Hitler, Pol Pot, Idi Amin, Jack the ripper, Ted Bundy, och alla andra människor som gjort vidriga grejer har samma människovärde som du. Ja det menar jag. Människovärdet måste alltid vara lika. Däremot så måste handlingar få konsekvenser. Jag är totalt emot dödsstraff. Dels tror jag på vård och sedan kan jag inte gå med på att som det är för många dödsdömda att en enda handling definierar en människa. Inte ens en ond människa? Jag tror inte på onda människor! Jag tror att frustration, ilska, aggressivitet, sjukdom kan få människor at begå "onda" handlingar men jag tror inte att människan är ond! Därför vill jag ha vård och inte straff. Hade människor varit onda hade vård inte hjälpt och då hade jag varit för dödsstraff för vi kan ju inte ha onda människor springades runt här. men Fadimes pappa måst varit ond, han såg till att hans egen dotter dog. Han är väl också ett offer på sitt sätt, ett offer för hederskulturen. Jo det är inte okej att se till att andra blir skadade. Våldtäktsmän, mördare, gärningsmän/kvinnor är väl alltid offer på sitt sätt. Det är väl ingen frisk människa som drömmer om att bli någon form av förövare. Givetvis ska det vara konsekvenser för brott och brottsoffren skall enligt mig ha mycket mera hjälp. De skall ha tillbaks så mycket trygghet och framtidstro det bara går men samhället i stort är nog även betjänt av att förövarna får hjälp med vård så att man minimerar återfallsrisken.
 
En människa är en människa oavsett vad jag tycker och jag vet inte alltid, nästan aldrig varför någon gör si eller så, oavsett förklaringar i Aftonbladet eller på rapport.

onsdag 11 juni 2014

Människovärde?

I dag har det varit en solig och trevlig dag. Blir lite rädd när man är på drognätmöte när man får höra om hur det ser ut i norra Småland.
Har hunnit med intressanta diskussioner med ett gäng ungdomar också.

Blir glad över hur kloka en del ungdomar är, ungdomar som enligt vissa normer inte passar in i skolans värld. Ungdomar som är 14-16 år som har mer empati och som tänker klarare än många vuxna. Ungdomar som påminner mig om vad en väldigt fin vän brukar påminna mig om när jag blir frustrerad.
Vi pratade om lite av varje, om varför vissa gör si och vissa gör så. Varför det går illa för en del och bra för andra. Vi kom in på missbrukarna som ibland hänger i parken utanför fritidsgården. Missbrukarna som många vill ha bort, få dom utom synhåll. Då börjar någon ungdom prata om människan i stället, människan som hamnat där hen säkerligen inte ville hamna. Kanske någons förälder, helt säkert någons barn, säkert någon som har släkt och hade andra vänner innan.

Jag blir imponerad av att 14åringar kan tänka så utan att fördömma, utan att påpeka att det är ett val någon har gjort osv. Det finns på varje förskola någon som kommer hamna snett även om man har svårt att tro det när de är små och lyckliga. Ett barn som kommer gå vad vi tycker är fel vägar som går åt uppenbarligen fel håll. Okej en 45 årig, ovårdad, störande, aggressiv missbrukare är ju kanske inte så gullig. Kanske väcker aggressiva känslor så man vill be hen fara åt helvete. Men det är ju någons son/dotter oavsett om föräldrarna lever eller ej. Det finns någon som bryr sig/har brytt sig om denna människa. Någon som säkerligen älskar/har älskat människan som fastnat i problemet. Skulle jag vilja att någon bad mina barn fara åt helvete? Det gör ont varje gång ett barn en ungdom blir behandlat så de blir ledsna. Varför sträcker sig inte alltid min empati sig så långt att det gör ont varje gång en människa blir behandlad så.

Men Johan skulle du inte be en missbrukare dra åt helvete om hen höll på att trakassera vanliga fridsamma människor på stan? Nej det skulle jag nog inte göra. Bara för att jag kan låta bli. Reagera är en annan sak men förhoppningsvis med respekt mot den människan. NEJ jag är ingen bra förebild i det läget alla gånger. Jag lever inte som jag lär. Jag kan vara fruktansvärt elak mot människor om de trampar på mina vänner. Jag älskar att trycka till med sarkasm, ironi eller iskalla fakta om jag retar upp mig på någon jag tycker borde veta att bete sig bättre. Jag jobbar stenhårt med mig själv för att låta bli men ibland växer hornen ut ordentligt.

Men de har ju någon gång valt den vägen ju! Okej men vad stod valet emellan? Jag eller du kanske hade gjort exakt samma val som missbrukaren om valmöjligheten hen hade en gång hade varit de samma för oss. Jag tänker inte skylla på föräldrar heller. Jag tror att alla föräldrar vill att det ska gå bra för sina barn, dock kanske en del föräldrar inte har möjligheten att lyckas lika bra som andra föräldrar. Men vems är felet då? Det kan jag inte besvara så enkelt och är det ens viktigt i alla lägen, är det inte viktigare att behandla dessa människor som människor och ge dem hopp om människor? Är det inte mer intressant att hoppas samhället, alltså vi alla kan göra något för att vända negativa spiraler i deras liv? Är det inte mer värt att försöka vinna tillbaks dessa människor.

Vill bara att man skall fundera en gång till innan man spottar på en tiggare, ber en missbrukare dra åt helvete osv... Bara fundera på att det är en människa med samma människovärde som du och jag har.

Och som sagt, jag har stort hopp om framtiden när jag pratar med de ungdomar jag träffar hur "missanpassade" de än verkar vara. Kommer bli många bra socionomer, fritidsledare, lärare, poliser, läkare, politiker, ekonomer, kockar, lokalvårdare, personliga assistenter osv. Med andra ord fantastiska samhällsmedborgare som kommer att rösta och påverka framtiden.