Rädsla, Hat, Kärlek

 Det var ett tag sedan men nu sitter jag här igen. Har fått ny artikel  presenterad av en vän. Inte samma vän som vanligt, en annan klok vän.

 

Den 23/6 skrev Oisín Cantwell i Aftonbladet att högerextrema sajter på nätet har 144000 besök varje dag. Jämför det med de 19000 besök per dag som riksdagspartiernas sajter har tillsammans. Varför är de sidorna så intressanta? Jag är en av de som kollar in de sidorna ibland. Varför? Jag skulle få svårt att argumentera emot något jag inte vet något om.

 

Barbro Hörberg hade en gång en monolog där hon sa -"Nej vet ni vad felet var? Det var allt snack om kärlek, va... och att ingen sa något om rädslan, va.

Varför fick man aldrig lära sig om rädslan? Det enda jag fick lära mig var att Du ska inte vara rädd.

Vad räddade ni mig ifrån med det?... Det står ju i Bibeln att störst av allt är kärleken. Det tror inte jag. Jag tror att störst av allt är rädslan... "

 

Kan det vara så att det finns högerextrema sajter för att människor är rädda? Har läst om det muslimska hotet och diverse annat som jag inte har så mycket förståelse för. Vet människor som skriver på dessa sidor hur Sverige har sett ut sedan istiden då det började dyka upp människor inom de gränser som idag är Sverige? 8300 f kr når de första bosättarna Bohuslän. 7000 f kr når de Mälardalen. 500 f kr invandrar Samerna från öster. 800-900 talet tar sjöfararna(Vikingarna) med sig människor till Sverige som trälar. 900 talet, Väringar tjänstgör som legoknektar i Turkiska armén, de gifter sig där och tar med sina turkiska fruar till Sverige. 1270 är Tyska, Finska och Svenska officiella språk i Sverige. På 1500 talet så rekryterade man många hantverkare från Tyskland, Polen och Ryssland. 1530 uppfördes en Finsk kyrka i Stockholm. 1570-1600 rekryterade man Livländare, balter och polacker till Svenska armén. 1610 expanderar invandringen från Holland till Göteborg som då är Sveriges största stad och som då befolkas av 100% invandrare. 1650 arbetar över 100 folkslag i Sala silvergruva. 1786, Franska blir jämte Svenskan officiellt språk i Sverige. 1810, Ätten Bernadotte invandrar till Sverige. 1866 Består de flesta invandrande av Armenier och Egyptier. 1905 Galizisk arbetskraft från Ukraina och Rumänien rekryteras. 1968-72 kulminerar den Finska arbetskraftsinvandringen. Min fråga som vanligt blir då. Hur långt tillbaka ska man gå för att få kalla sig Svensk? Och vilka utomsvenska rötter är då godkända? Det finns alltså antagligen Turkar som har Svenska rötter sedan 900 talet eller Svenskar som har Turkisk rötter från samma tid! Intressant tanke. Vad är den Svenska kulturen? Om jag får gissa så är den en stor mix av många kulturer. Det jag skrivit här ovan är bara ett axplock av invandringen till Sverige. Så det är långt ifrån allt.

 

Spännande att en människa som Siewert Öholm kunde stå och prata om muslimska hotet för några år sedan. Han tyckte det räckte med invandring nu. Han som är så kristen ville inte hjälpa människor i nöd. Han som är säker på att vi kommer från Adam och Eva. De som bodde i Edens lustgård. Någon kanske skulle tala om för honom att han läste fel för det verkar som han läst att vi kom från  Ada och Kålle från Lilla Edets bakgård.

 

Albert Einstein sägs ha sagt "- Det är mycket nedslående att leva i en tid då det är lättare att spränga en atom än en fördom"

 

Är det rädsla som skapar hat/fientlighet mot människor man inte känner eller har träffat? Jag har en del vänner jag lärt känna efter 30 års ålder. Människor jag aldrig skulle vilja vara utan. Människor som ibland betyder mer än människor jag känt hela livet. Hade rädslan gripit tag i mig då så hade jag aldrig haft de vännerna, vad mycket livskvalité jag hade missat då. Tur att man inte alltid är rädd.

 

Jag tror Barbro Hörberg har en poäng i sin monolog. Vi kan inte bara säga -var inte rädd. Svårt att inte bli rädd då om man inte pratar om varför man inte ska vara rädd. Om hon har rätt i att rädslan är större än kärleken då blir jag rädd.

 

Kom i håg att jorden är 4,5 miljarder  år gammal. Gör det någon skillnad om vi under våra ca 80 år på planeten sprider en massa hat eller en massa kärlek? För planeten Jorden, knappast! För oss som lever här nu? Ja det tror jag absolut! Jag tror på KÄRLEK, när jag en gång dör vill jag dö med frid i sinnet och omgärdad av en känsla av kärlek. Jag vill somna på kvällarna i ett lugn och inte i ett känslokaos dominerat av hat. Jag vill kunna röra mig bland folk och känna trygghet, inte hat. Jag vill kunna lita på folk. Jag vill känna att folk litar på mig.

 

 

Skola eller skolka. Ansvaret faller på ?

 Sommarn är här. Sommarlovet närmar sig för många ungdomar. Vad ska man göra? Sommarjobb kanske om man har lite tur. Semester med föräldrarna om man har tur. Slappa, bada och njuta om man har tur. Läsa på sommar skola om man har..... otur! Vadå otur? Har man inte gjort det man ska så är det väl tur om man kan ta igen det och slippa ett extra skolår? Ja, jo i och för sig. Om man inte har gjort det man ska! Om andra inte gjort det de ska så har man haft otur! Men hur tänkte jag nu? Ska man börja skylla på andra? Vart tog det egna ansvaret vägen? Vänd på det! Vart tog skolans ansvar vägen? Vart tog regeringens ansvar vägen? Vart tog Jan Björklunds ansvar vägen? Jag är inte ute efter att göra ungdomar ansvarslösa, absolut inte. Men jag anser att för att ungdomar ska kunna ta ansvar så måste vuxna ta sitt ansvar på yttersta allvar, hur jobbigt det än är.

 

Man har sedan hösten infört ett nytt betygssystem som kan drabba de som går ut nian i år väldigt hårt. Man kan ha haft G i betyg under hela högstadiet i t.ex. matte även om man inte klarat alla kraven för betyget men gjort vissa delar så bra att man kunnat väga upp det. Har en person klarat A nivån i någon del, C nivån i ett par andra delar men inte klarat E nivån i någon/ett par delar så har den personen inte nått upp till E utan får ett F som är underkänt. Lärarna har kanske på en termin inte lyckats lyfta eleven tillräckligt och får då inte sätta ett godkänt betyg som nu heter E. Allt ska hänga på lärarna nu. Ja det hängde på lärarna innan med men deras ansvar har blivit ännu större och det i takt med att de får mindre tid till att jobba enskilt med elever och de får större klasser där de om de inte undervisar får gå in och vara stödlärare. Ingen tid utanför lektionstiden snart. Hur ska de kunna lyfta eleverna?

 

 Resursskolorna är borta. Man har skolområdesenheter dit eleverna kan få komma vid stora problem och då är de där i 5-6 veckor sedan ska de tillbaks till sina klasser på hemskolan. Hur mycket hinner man ta igen på de veckorna? Hur mycket av andra ämnen än kärnämnena missar man? Jo men eleverna ska ju inte exkluderas och hamna i någon "obs"klass/skola. De ska inkluderas i sin hemskola. Jättefin tanke men måste man inte vara realist när man bestämmer över barn och ungdomars skolgång. Det de ska lära sig inför sin vuxentid. Om jag är kass i skolan. Jag ligger sist i de flesta ämnen. Går jag då på de lektionerna? Nä självklart inte! Va vill jag inte lära mig och försöka komma ikapp? Nä absolut inte! klart jag vill men jag går inte in i ett klassrum, sitter där 40 minuter och känner mig sämst för att sedan gå och byta böcker, gå till en ny lektionssal och känna mig sämst igen i 40 nya minuter 5 timmar om dagen, 5 dagar i veckan en så där 35-40 veckor om året i tre år om vi bara räknar högstadiet. Skulle jag ha den känslan när jag går till jobbet skulle ingen i hela världen få mig att stanna där i tre år, inte ens i tre veckor! Konstigt att vissa ungdomar skolkar? Eller är det det de gör? De kanske bara försöker överleva! Få dagarna att gå utan att det gör för ont. Få veckorna att gå så man får helg och slipper några av alla orimliga krav som ställs på dem. Ja vissa borde kunna göra det bättre än de gör. Varför gör de inte det då? Frågas det någonsin efter hur de mår och man väntar på ett troligt svar och man fortsätter fråga om man tror att man inte får det? Tar man sig tiden att skapa förutsättningar för en bra lärandemiljö? Tar man sig tiden för att få veta varför kalle/Lisa skolkar? Vad som skulle få dom att inte skolka? Har alldeles för många gånger hört skolans pekpinnar om att man har skolplikt och det är ett lagbrott att inte gå i skolan. I FNs Barnkonvention Artikel 3 står det: "Att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall". Är barnets bästa att få gå i skola? Ja det tror jag nog man kan säga. Är barnets bästa att vistas dagligen i en miljö och i sammanhang där barnet känner sig värdelöst? Nä så tolkar inte jag artikel 3! Alltså är det enligt mig skolan som inte är anpassad efter eleverna och man kan inte kräva att eleverna ska anpassa sig till den enda skolform som räknas. Alla är olika och unika pratar man gärna om. Ändå ser skolan ut som den gör. Nä varje elev kan inte vara en egen klass det finns det inte resurser till men man kanske ändå någon förbannad gång se om man kan vara mer flexibel! Skolorna är ofta gamla och ser ut som de gjort sedan Lucy blev farmor för första gången. Och bygger man nya skolor så är de ljusa och fräscha men är inte speciellt flexibla. Där fick ni mig inte alls! Ja vissa skolor är jätteflexibla, man kan flytta väggar så klassrummen blir större eller mindre. Ja otroligt flexibelt. Lättare att vara sämst på 40 kvadratmeter än 60. Eller hur!

 

Funderar lite på nationella prov också. Vi tar matte igen. Man får använda miniräknare till vissa uppgifter. Kan i och för sig vara bra att visa att man kan räkna vanligt så att man inte har fruktansvärd tur att gissa på rätt knappar på 40 frågor. Ser inte läraren om man kan matte om man får en massa rätt med ett hjälpmedel som kräver att man vet vad man sysslar med? Jag tycker det är bra att man lär sig gångertabellerna, överslagsräkning, sannolikslära osv. Men alla kan inte redogöra i skrift vad de gör när de räknar. Ska de bli underkännda då fastän de vet vad de gör och gör rätt? jag tycker det är lite att trycka till någon som är duktig bara för att man ska. Det känns lite som att: kom inte här och tro att du är något" ändå lär vi ungdomar att kassera Jantelagen. Det finns de läkare som kan operera med gamla metoder men det går snabbare med nya. Ska de använda de nya metoderna bara när det är riktigt svåra operationer då? Varför kan man inte lära ut rätt saker på ett bra sätt 2013 som om det vore 2013 och inte 1959? Jag är inte lärare och det är inte lärarnas fel att det blir enligt mig ganska knasigt ibland. Det handlar om att man inte ger rätt förutsättningar till lärarna så att de kan lära ut så att alla kan hänga med. Jag såg i någon statistik att pedagoger är överrepresenterade i riksdagen. Det kan man inte tro när man ser hur man behandlar skolväsendet nationellt. Glömmer man så jäkla fort hur det ser ut när man får vara med och bestämma. Pedagoger/lärare ska inte hängas för något av det jag skrivit. Det är de som talar om vad läraren ska åstadkomma med knappa resurser i en oflexibel värld. Ja det finns skolor som lyckas olika bra. Det kan bero på 1000 olika saker men jag tror att elevsammansättningen tillsammans med pedagog/lärar tätheten är ganska viktig. 300 elever på skola X kan vara behagligt många samtidigt som 300 elever på skola Y kan kännas som 900 skola X elever. Ändå jämförs de jämnstora skolorna med varandra och det blir alltid rektorns fel om det inte funkar och alltid utbildningsförvaltningens förtjänst om det funkar bra.

 

Jag har inga generalplaner till lösningar men de som jobbar inom skolan borde kunna fundera fram bättre lösningar för skolan än vad som finns idag. Jag har miljarder gånger större förtroende för alla duktiga pedagoger/lärare/lokalvårdare/vaktmästare/elevhälsoteams personal/rektorer i Sverige än vad jag har för utbildningsminister Jan Björklund.

 

Detta är som vanligt bara mina funderingar men jag sprider dom gärna för jag tycker ju alltid att jag har rätt tills någon motbevisar mig.

Sveriges nationaldag

 Sveriges nationaldag. Härligt att vi har en nationaldag. En dag för alla i Sverige att ta det lugnt och fira Sverige. Oavsett vart man har sina rötter. Oavsett vad man har för tro. Oavsett vilken sexuell läggning man tycker man tillhör. Oavsett hur man röstar. Oavsett funktionshinder. Oavsett vad man lyssnar på för musik. Oavsett vilket hockeylag man håller på. Oavsett vilket elbolag man har valt osv... En dag för oss i Sverige att enas och glädjas över vårt demokratiska land som i alla fall tycks ha som målsättning att följa FNs deklaration om mänskliga rättigheter.

 

Artikel (A) 1 I FN s deklaration om mänskliga rättigheter.

Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.

A 2

Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Ingen åtskillnad får heller göras på grund av den politiska, rättsliga eller internationella status som råder i det land eller det område som en person tillhör, vare sig detta land eller område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet.

A 3

Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.

A 4

Ingen får hållas i slaveri eller träldom; slaveri och slavhandel i alla dess former skall vara förbjudna.

A 5]

Ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

A 6

Var och en har rätt att överallt erkännas som en person i lagens mening.

A 7

Alla är lika inför lagen och är berättigade till samma skydd av lagen utan diskriminering av något slag. Alla är berättigade till samma skydd mot alla former av diskriminering som strider mot denna förklaring och mot varje anstiftan till sådan diskriminering.

A 8

Var och en har rätt till verksam hjälp från sitt lands nationella domstolar mot handlingar som kränker hans eller hennes grundläggande rättigheter enligt lag eller författning.

A 9

Ingen får godtyckligt anhållas, hållas fängslad eller landsförvisas.

A 10

Var och en är på samma villkor berättigad till en rättvis och offentlig förhandling vid en oberoende och opartisk domstol vid prövningen av hans eller hennes rättigheter och skyldigheter och av varje anklagelse om brott mot honom eller henne.

A 11

1. Var och en som är anklagad för brott har rätt att betraktas som oskyldig till dess att hans eller hennes skuld lagligen har fastställts vid en offentlig rättegång, där personen åtnjuter alla rättssäkerhetsgarantier som behövs för hans eller hennes försvar.
2. Ingen får fällas till ansvar för en gärning eller underlåtenhet som inte utgjorde ett brott enligt nationell eller internationell lag vid den tidpunkt då den begicks. Det får inte heller utmätas strängare straff än vad som var tillämpligt vid den tidpunkt brottet begicks.

A 12

Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp.

A 13

1. Var och en har rätt att fritt förflytta sig och välja bostadsort inom varje stats gränser.
2. Var och en har rätt att lämna varje land, även sitt eget, och att återvända till sitt land.

A 14

1. Var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från förföljelse.
2. Denna rätt får inte åberopas vid rättsliga åtgärder som genuint grundas på icke-politiska brott eller på gärningar som strider mot Förenta nationernas ändamål och grundsatser.

A 15

1. Var och en har rätt till en nationalitet.
2. Ingen får godtyckligt fråntas sin nationalitet eller nekas rätten att ändra nationalitet.

A 16

1. Fullvuxna män och kvinnor har rätt att utan någon inskränkning med avseende på ras, nationalitet eller religion ingå äktenskap och bilda familj. Män och kvinnor skall ha samma rättigheter i fråga om äktenskaps ingående, under äktenskapet och vid dess upplösning.
2. Äktenskap får endast ingås med de blivande makarnas fria och fulla samtycke.
3. Familjen är den naturliga och grundläggande enheten i samhället och har rätt till samhällets och statens skydd.

A 17

1. Var och en har rätt att äga egendom, både enskilt och tillsammans med andra.
2. Ingen får godtyckligt fråntas sin egendom.

A 18

Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor.

A 19

Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.

A 20

1. Var och en har rätt till frihet i fråga om fredliga möten och sammanslutningar.
2. Ingen får tvingas att tillhöra en sammanslutning.

A 21

1. Var och en har rätt att delta i sitt lands styre, direkt eller genom fritt valda ombud.
2. Var och en har rätt till lika tillträde till offentlig tjänst i sitt land.
3. Folkets vilja skall utgöra grundvalen för statsmakternas myndighet. Folkviljan skall uttryckas i periodiska och verkliga val, som skall genomföras med tillämpning av allmän och lika rösträtt och hemlig röstning eller ett likvärdigt fritt röstförfarande.

A 22

Var och en har, i egenskap av samhällsmedlem, rätt till social trygghet, och är berättigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av hans eller hennes människovärde och utvecklingen av hans eller hennes personlighet, förverkligas genom nationella åtgärder och mellanfolkligt samarbete i enlighet med varje stats organisation och resurser.

A 23

1. Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet.
2. Var och en har utan diskriminering rätt till lika lön för lika arbete.
3. Var och en som arbetar har rätt till en rättvis och tillfredsställande ersättning som ger honom eller henne och hans eller hennes familj en människovärdig tillvaro och som vid behov kan kompletteras med andra medel för socialt skydd.
4. Var och en har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att värna sina intressen.

A 24

Var och en har rätt till vila och fritid, innefattande skälig begränsning av arbetstiden samt regelbunden betald ledighet.

A 25

1. Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll.
2. Mödrar och barn är berättigade till särskild omvårdnad och hjälp. Alla barn skall åtnjuta samma sociala skydd, vare sig de är födda inom eller utom äktenskapet.

A 26

1. Var och en har rätt till utbildning. Utbildningen skall vara kostnadsfri, åtminstone på de elementära och grundläggande stadierna. Den elementära utbildningen skall vara obligatorisk. Yrkesutbildning och teknisk utbildning skall vara tillgänglig för alla. Den högre utbildningen skall vara öppen för alla med hänsyn till deras förmåga.
2. Utbildningen skall syfta till att utveckla personligheten till fullo och till att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Utbildningen skall också främja förståelse, tolerans och vänskap mellan alla nationer, rasgrupper och religiösa grupper samt främja Förenta nationernas verksamhet för fredens bevarande.
3. Rätten att välja utbildning för barnen tillkommer i första hand deras föräldrar.

A 27

1. Var och en har rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv, att njuta av konst samt att få ta del av vetenskapens framsteg och dess förmåner.
2. Var och en har rätt till skydd för de ideella och materiella intressen som härrör från vetenskapliga, litterära och konstnärliga verk till vilka han eller hon är upphovsman.

A 28

Var och en har rätt till ett socialt och internationellt system där de rättigheter och friheter som behandlas i denna förklaring till fullo kan förverkligas.

A 29

1. Var och en har plikter mot samhället, i vilket den fria och fullständiga utvecklingen av hans eller hennes personlighet ensamt är möjlig.
2. Vid utövandet av sina rättigheter och friheter får en person endast underkastas sådana inskränkningar som har fastställts i lag och enbart i syfte att trygga tillbörlig hänsyn till och respekt för andras rättigheter och friheter samt för att tillgodose ett demokratiskt samhälles berättigade krav på moral, allmän ordning och allmän välfärd.
3. Dessa rättigheter och friheter får inte utövas på ett sätt som är oförenligt med Förenta nationernas ändamål och grundsatser.

A 30

Ingenting i denna förklaring får tolkas som att det innebär en rätt för en stat, en grupp eller en enskild person att ägna sig åt en verksamhet eller att utföra en handling som syftar till att omintetgöra någon av de rättigheter eller friheter som anges i förklaringen.

Jag tror ju mycket på FN s ambitioner och mål. Jag tror ju mycket på kärlek, absolut inte på hat. Jag tror mycket på det goda i människan. Jag tror mycket på välvilja.
Så jag tänker vara lycklig i morgon och unna alla som vill fira Sveriges nationaldag att göra det. Mitt Sverige, ett Sverige som har plats för alla som vill. Mitt Sverige där alla har rätt att tycka vad man vill så länge man i handling inte kränker någon annan. Ha en fin nationaldag alla härliga människor.