lördag 23 juni 2012

Midsommaraftons nyhetsrapportering med mina slutsatser funderingar och frågor.




Nä jag är inte trött än. satte mig och kollade lite vad som hänt i världen. Tydligen är det på midsommarafton man måste stoppa i sg rätt sprit. Hur man super resten av året spelar ingen större roll, men midsommarafton då. Funderar på om det är Staten altså Systenbolaget som kör med produktplacering i alla våra medier. Tittar man runt lite bland olika pappersmedia så tror jag inte de missat en enda snapssort ens från ej lagerförda spritsorter. Är det så att Staten vill att vi ska kröka loss ordentligt på årets längsta dag? Är det så att staten vill att vi ska vara uppslupna och riktigt lediga inför semestern så att det inte märks att det inte händer så mycket på riksdagsnivå under ett par månader nu. Lite fundersam över att man har dessa sprittester i dagstidningarna så här inför årets värsta fyllekörar helg. Ja alla måste ta sitt ansvar och händer det något så får väll folk skylla sig själva. Så kan man tycka, och många gör nog det tills man själv blir drabbad. Det är ju inte säkert det är folksomfårskyllasigsjälva som skadas, dör, mister någon när fylleolyckan är framme. har sett klipp på Bengt Fritjofsson som smakar och tipsar vin på TV4. Inga klipp som är till hans fördel kan jag ju säga. Tycker det är bra att man vill ge jobb till alkolister men va fan ska man låta mördare testa vapen åt Bofors med? En intressant sak är när man får frågan, -Vad ska du dricka idag då? Och man svarar Cola ! Och får frågan -Varför????? Svarar man i det läget att det är för att jag måste ha bilen sen eller jag ska jobba tidigt i morgon så är det ok. Svarar man däremot att Cola är gott eller att jag tycker inte det är så mysigt att sitta och kröka själv, kan man bli idiotförklarad. Klart man måste ha sprit på midsommar om man inte har några "tokiga" religiösa själ, skulle det vara så så kan man bli idiotförklarad ändå. Märkligt att man skall stämplas som korkad för att man väljer att inte förgifta kroppen och sinnena. Jag är inte absolutist eller nykterist men jag dricker bara om sällskapet är det rätta annars låter jag bli. Skulle inte låna ut min bil till någon som jag vet inte kan hantera den. Skulle heller inte bju på en runda i baren om det är folk som inte klarar av det. Visst ibland händer det oväntade saker med både bilar och sprit men händer det gång på gång så blir i allafall jag lite försiktig, jag vill inte trigga någon att gå över sin "jag tål så här mycket alkohol gräns".

Carola har ju en helt fantastisk röst, synd bara att det verkar vara kompensation för saknade hjärnceller. Alla som inte tror är skenheliga påstår hon. Okej? Jo alla som är lediga på röda dagar är skenheliga om man inte är troende, så är det. Okej, många röda dagar är kristna firandedagar ja. Men alla?? Ja Gud sa att man skall ha en sabbathsdag. tror nog Carola är ledig på söndagarna och jobbar fredagarna. ?? Den egentliga sabbathen är ju fredagen, sen blev det lördagen och nu söndagen för vissa. Om man är bigamist i tron får man vara ledig tre dagar då ? Men har Sabbathen egentligen någon betydelse religiöst längre? Och då menar jag på sättet vi är lediga vilket för många är Lördagen och Söndagen. Undrar om Carola vet något om arbetarrörelsens jobb för att få 6 dagars arbetsvecka och fortsättningen med 8 timmars dagar, 5 veckors semester, femdagars vecka o.s.v. Hon lär ju inte hitta de reformerna i Bibeln i alla fall. Sen kanske någon kan berätta för Carola om 1:a maj, Nationaldagen och midsommar. Inte mycket bibliskt där inte men hon jobbar väll då, bara för att det inte har med hennes tro att göra. Som sagt jag blir glad varje gång hon öppnar munnen och sjunger men livrädd när hon börjar tala.

I Zambia har 20 parlamentsledarmöten omskurit sig i en manifestation för att omskurna män inte lika lätt sprider AIDS. Enligt statistiken verkar det stämma men ännu färre som använder kondom sprider AIDS. Varför gick de inte bara ut på gatorna med en regnrock över lilla huvudet och manifesterade med den säkraste anti AIDS metoden.

Breivik kräver visst att bli frikänd. Han försvarade bara Norge. Ja vi kan skratta åt hans uttalande hur mycket vi vill. Men hans budskap är ju hela tiden att med vilka som helst medel försvara sitt land. Det har förekommit tidigare i världen även innan andra världskriget. Jag tycker man måste bemöta hans odemokratiska, människofientliga uttalanden. Hitler satt också fängslad innan tillräckligt många slutade skratta och behövde en syndabock för de dåliga tiderna i Tyskland. Det kommer ju aldrig hända igen, folk vill ju inte ha nya krig med utrotning av vissa grupper i samhället det lärde man sig efter andra världskriget. Jasså? Kriget i forna Jugoslavien innehöll väll en hel del etnisk rensning. Många av krigen i mellan östern har också innehållit det. Vi pratar 70, 80, 90 00, 10 talet här.

Står i DN att de flesta vet vilken klass man tillhör. Klassernas renesans skriver någon professor. Är det verkligen en nygammal företeelse. Har det inte funnits klasser alltid? Även om man inte velat tala om just klasser. Jag vet inte men att inte tala om klasser gör väll inte skillnaderna mindre? Vi kanske ska diskutera jämlikhet istället. Vissa kommer alltid vara lite rikare, andra lite fattigare. jag ser inget problem i det så länge man har samma rättigheter och samma möjligheter till samhällets alla tjänster. Så tycker inte jag det är nu. Alla kan inte åka till Thailand men alla borde ha samma rätt till att hamna i vårdkön för transplantationer, operationer, osv oavsett inkomst och ärvda pengar och titlar.

 Hoppas ni haft en bra midsommar. Kör försiktigt ni som är ute och åker i natt och i morgon. Är inte sugen på att skriva mer om olyckor på grund av fylla och fordonskörning på ett tag.



måndag 18 juni 2012

Alkohål/Alkohol.





Ett tag sedan jag skrev. Har jobbat ganska mycket. Nu är jag däremot ledig en hel del så då kommer det nog dyka upp lite inlägg här.

I Sverige finns det ca 500000 människor som har så stora alkoholproblem att de inte kan fungera så kallat normalt. detta innebär att det i varje klass sitter två personer som kommer att bli missbrukare. Alkohol förstärker känslan man har när man dricker och alldeles förmånga dricker på grund av problem. Dessvärre är alkoholproblem de problem som det pratas minst om bland de som har problem.Om ekonomin i Grekland kan räddas pratar man gärna om men om alkisen på parkbänken kan räddas diskuterar man inte gärna. Men alkohol är ju kultur! Då är medicin det med för det finns ganska många människor som missbrukar det! I dag har en 20 åring med alkoholproblem ca 50% chans att uppleva sin 50 årsdag.

Nu kommer lite gamla siffror. 1990 tjänade staten 18 000 000 000:- på alkoholförsäljning, bra va? Nja med tanke på att staten samtidigt förlorade 28 000 000 000:- på grund av alkohol skador, sjukdomar, olyckor osv. 1990 kostade altså varje flaska sprit oss skattebetalare 550:-. Varför har vi en 20 årsgräns för sprithandel när man kan ta körkort vid 18 års ålder? Tänk om det var tvärtom. Att du var tvungen att ta ett spritkort för att få kröka men bara behövde fylla 20 för att köra bil i trafiken. Bilkörandet är reglerat men dina dryckes vanor bestämmer du själv över. Hur skulle det vara om alkoholen släpptes helt fritt? Om småungar kunde köpa alkohol i Konsum om det var fritt fram att köra rattfull osv. Det har aldrig funnits ett samhälle som är helt fritt från droger, det har aldrig funnits samhälle som är helt fritt från brott heller men vi kräver ju inte fler brott. Vart vill jag komma med det här då?

Jag blir besviken, förvånad, ledsen när vuxna människor tycker det är okej att 14 åringar super sig redlösa. Jag blir ännu mer besviken när de tror att de har kontroll på läget. När det på hemmafester finns barn som måste tas om hand för att de är dyngfulla och det finns vuxna hemma då tappar jag ibland tron på vuxenvärlden. Varför låter man det gå så långt att barnen/ungdomarna måste till sjukhus för att de är så fulla? Stoppar man inte detta innan om man är vuxen på plats? Låt barnen supa för det gjorde vi! Har vi några gamla klasskompisar så här 20 år senare som inte lyckats sluta supa som en tonåring? Några vi känner men inte hejar på nere på tex Juneporten. Visste vi att de skulle hamna där? Får de skylla sig själva? Vad hade hänt om vuxenvärlden hade tagit tag i det tidigt?

Jag vill att mina barn ska få uppleva sina 50 årsdagar, att de inte skall vara med och öka statens utgifter på grund av alkohol. Jag vill att mina barn ska kunna leva så kallade normala liv. Därför vill jag att när mina barn festar där det finns nyktra vuxna så ska de nyktra vuxna sätta stopp för alkoholintag. Jag vill inte hämta mina barn på Ryhov eller i fyllecellen bara för att de måste väll få kröka lite för det gjorde ju vi när vi var unga. Ja det gjorde jag med. Tackar väll min skyddsängel för att det inte hänt värre grejer än det som hänt. Jag har trillat. Legat och spytt, hånglat med brudar jag inte kännde igen dagen efter. Somnat på bussen och fått gå 1,5 mil. Blivit utslängd av ordningsvakt. Käftat med polis. Däckat på okänd ort.
osv. Så jävla kul har det inte varit. Det är alltid trevligt i början av dryckestillfället men det ballade alltid ur. Alltid några som blev för fulla. Alltid någon som satt och grät. Ofta folk som ville slåss. Alltid någon som fick nya blåmärken och skrubbsår. Jag tycker att det där kan man vänta med tills man är vuxen. för jag tror ändå att man blir lite försiktigare då. Man tänker efter lite före. Absolut inte alla men problemet för ett flertal vuxna är att de inte lärt sig av sina misstag i ungdomen. Jag har lärt mig och är ganska klar på hur mycket jag kan dricka. Har väll hänt i vuxen ålder att det blivit förmycket någon gång men inte så ofta som när jag var tonåring.

Nä som sagt. skolavslutningsveckan har varit och midsommar är på gång. var rädd om era och andras ungar så kanske dom kan minnas de roliga sommardagarna med ett leende och med värme i stället för att minnas med ångest.





lördag 9 juni 2012

Människovärde

Funderat lite på människovärde. Man hör ofta och ialla möjliga och omöjliga situationer att alla människor är lika mycket värda. Jag har skrivit ett flertal gånger att jag tycker alla människor är lika mycket värda. Hur menar jag då? Jag är inte riktigt säker på att jag egentligen vet vad jag menar. Har nog hittat en klyscha som jag tyckte lät bra men hur ska det tolkas.

Kan man mäta människovärde i pengar? Ja såklart kan man det. Finns massa statistik på vad en människa kostar samhället och på vad en människa genererar ekonomiskt in i samhällets kassa igen. Är det ett bra mått att använda kronor som mått på en människas värde? Nej jag tycker inte det. Då skulle vi aldrig få ett samhälle där alla är lika mycket värda. Om vi tar t.ex Zlatan så betalar storklubbarna 100 tals milioner för att få hans namnteckning på ett kontrakt. Min namnteckning betalar ingen för att få på ett kontrakt, skriver jag på någon form av kontrakt så får jag betala en uppläggningsavgift på 95 spänn. Om vi för enkelhetens skull skulle säga att varje människa är värd enmiljon kronor så skulle ju jag på 94 kilo vara värd mindre per kilo än en person som väger 55 kilo. Den personen skulle ju vara värd nästan dubbelt så mycket som mig. Altså så kan det inte vara kronor jag tänker på när jag säger att alla människor är lika värda. Hur kan jag då rättfärdiga mitt sett att se på detta med lika värde.

Vi testar med ett´icke ekonomiskt människovärde. Då blir det väll mycket enklare, eller? Nä faktiskt inte. Jag är absolut inte för personer som Usama Bin Laden eller Kadaffi/Gadaffi eller Saddam Huusein. Men de två förstnämnda fick ju inte ens en riktig rättegång trots att de blev avrättade direkt på plats. Saddam fick ju iallafall en chans att försvara sig i en rättegång. Extrema personer som inte respekterar andra människors värde okej men om jag anser att alla har samma värde kan jag då exkludera vissa människor då? Vad avgör när människor skall exkluderas då? Kan jag avgöra det? Kan jag bestämma när en människa förbrukat sin  rätt att leva? Kan man förbruka den rätten?

Tycker ens rättsväsendet att alla människor har samma värde? Det känns inte så. En människa kan mer eller mindre förstöra en annan människas liv. Den brottsmisstänkte har dessutom gjort en massa andra brott man vill fälla denna för. man ger den brottsmisstänkte strafflindring. Visar man inte då att sorry målsägaren men de andra brotten var viktigare än det du utsattes för så vi tänker inte dömma honom så hårt för vad han gjorde mot dig. Nä vi vet att du på grund av skador åsamkade av den brottsmisstänkte måste säga upp dig från jobbet men det tar vi ingen hänsyn till.

Tycker samhället att alla människor är lika värda? Kan man tro det när man kan få olika vård beroende på om man har råd att få bättre vård? Kan man tro det när försäkringsbolagen lägger in en massa förbehåll i personförsäkringar på grund av tidigare händelser? kan man tro det när regeringen försämrar villkoren för fattiga, arbetslösa eller sjuka?

Nä jag inser att vi inte har ett samhälle där alla människor har samma värde men jag kommer aldrig ge upp tanken på att det borde vara så. Hur vi ska nå dit har jag inte en aning om och jag inser också att inte alla vill ha det så heller. Kan man verkligen tycka att människor som  Hitler, Stalin, Breivik, Mangs, Tony Olsson, Mattias Flink, Jackie Arklöv, och andra människor som utsatt andra människor för hemskheter har samma människovärde som alla andra? Nä ibland tycker jag inte det! Hur kan jag skriva så? Jag är bara en helt vanlig människa med känslor! I en direkt fråga skulle jag nog säga att de var mindre värda men om man får tänka efter en stund så kanske jag inte skulle säga det. Jag har ingen aning egentligen varför vissa blir det vi kallar onda. Jag har inte en aning om vad som hände i deras huvud när de gjorde sig historiska på grund utav sin grymhet. jag vet bara att dessa människor är ganska få och ska vi på grund av några enligt mig idioter skippa en syn på människan som värdefull och lika mycket värd som någon annan? Nä jag tycker inte det. jag kan inte dömma en människa för jag är inte utbildad för det, däremot kan jag fördömma ett agerande som enligt min värdegrundssyn är vidrigt.

Som sagt detta var lite tankar om mänskligt värde. Jag har inte hittat något facit så använd ditt huvud och kör på det du tror på så blir det kanske jättebra.

onsdag 6 juni 2012

Vuxenkränkningar mot ungdomar.

I bland blir man lite ledsen i ögat när vuxna diskriminerar/ kränker barn och ungdomar. I bland ser jag sådant lite väl ofta kanske för jag jobbar med just ungdomar. Det är inte helt enkelt att alltid säga ifrån när man inte vet exakt vad som hänt, eller sagts. Givetvis måste man på något sätt visa på att det är fel. Och det finns nog lika många lösningar på det som det finns situationer.

Jag tycker inte om när proffesionella vuxna så som pedagoger, verksamhetsledare och andra yrkesgrupper som jobbar med unga (kallar alla ungdomsarbetare i resten av inlägget om jag inte är ute efter en specifik yrkesgrupp) använder sig av hot och maktdemonstrationer för att nå fram till sitt mål. Målet är inte alltid att bygga upp utan kan även vara att rasera bara för att man kan. Jag tycker det är tragiskt att vissa vuxna proffessionella ungdomsarbetare tar saker personligt och till varje pris sedan ska ha hämnd.

Jag anser att ska man jobba med ungdomar måste man tänka efter lite innan. Jag som vuxen kanske måste vara den som bjur till först. Kanske får göra det flera gånger för att visa att jag inte dömt någon på förhand. Jag vet aldrig när jag träffar nya ungdomar hur ofta de har blivit svikna av vuxenvärlden. Jag som proffessionell måste kunna tänka tanken att jag måste fortsätta att bju till. Det är jag som är vuxen, det är jag som ska visa vad som är ett ok betéende i situationen. Man behöver inte ha en massa studielån för att kunna räkna ut det. Vi som jobbar med ungdomar på ett eller annat sätt ska ju vara verktyg så att de hittar sina verktyg för att kunna släppa oss och klara sig själva i vuxenvärlden.

Under mina 16 år som utbildad fritidsledare har jag sett ganska många gånger hur vi vuxna kränker ungdomarna. Tyvärr är det väldigt ofta pedagoger. Dock långt ifrån alla. Jag har jobbat 12 år som skolfritidsledare och jag vet att på alla skolor finns gudabenådade pedagoger som gör underverk varje dag. Men det finns även de som borde slutat innan dom började. Jag gjorde många fel i början med men jag har försökt lära mig av mina misstag så att jag inte gör om dom igen. Jag kan iochförsig vara ganska kreativ och kommer på nya sätt att göra misstag på hela tiden. Jag är dock inte rädd för att säga förlåt och att jag gör misstag i bland beror nog om jag får spåna själv på att jag vill någonting och ibland, inte ofta alls men ibland kan jag nog kränka någon. Inte med mening men en kränkning är en kränkning. Det jag inte har gemensamt med de jag tänker skriva lite om är att jag kränker aldrig en ungdom medvetet. Jag planerar aldrig en kränkning. Jag hämnas aldrig en kränknig med en grövre kränknig. Vuxna ska inte behöva ta emot kränkningar av ungdomar läser man i tidningar hör man av andra ungdomsarbetare mm. Nä det tycker  inte jag heller men man kanske ska fundera på vad kränkningen kan tänkas stå för. Det är ju inte Johan Fröding som blir kränkt, det är ju Fritidsledaren Johan, altså jag försöker att aldrig ta kränkningarna personligt. Och nej det ska man inte behöva ta men återigen så är jag den vuxne, då får jag allt ta och bete mig vuxet också. Bara att ta diskussionen, försöka lösa problemet. Jag kan ju inte kasta ur mig vad som helst. När jag hamnar i sådana situationer tänker jag innan jag pratar för jag har inte svårt att kontra en kränkning, jag har alltid ett tjugotal kränkningar rullande i skallen. Det är säkert inte hälsosamt men jag har sällan svårt att svara för mig.

Varför tar jag upp det här nu om jag sett problemet så länge? Någon gång rinner bägaren över och det har den gjort ioch för sig för ett bra tag sedan men jag tycker det passar bra i tiden nu.

Hur tänker en vuxen man om en elev frågar på ett sätt som inte är enligt instruktionsboken om när lektionen börjar när han tar eleven om halsen, trycker upp honom mot väggen och talar om för eleven att han är dåligt uppfostrad. det måste finnas bättre sätt att få fram den infon till eleven. Hur tänker en chef som försvarar ett sådant betéende bara för att eleven inte alltid gör rätt på ett acceptabelt sätt, det fanns ändå vittnen till händelsen. Jag tror inte att eleven är helt oskyldig, tror nog att han kan ha  byggt upp ett agg hos läraren, men ändå. vad lär vi den pojken genom att själva använda ett vidrigt betéende? Man behöver inte acceptera dumhet, man ska inte acceptera dumhet men man kan ju inte som vuxen gå in och göra en större dumhet bara för att visa vem som har styrka och makt.

Säg att vi har en elev som är utplacerad på "resursskola". Elevens klass ska åka till t.ex Stockholm. Eleven ska ju tillbaks till klassen eller i allafall tillbaks till någon vanlig klass. Eleven får veta av en personal med mycket makt att, ledsen men du får inte följa med för vi litar inte på att du stannar hos oss när vi är i Stockholm. Eleven har skött sig i ett halvår på resursskolan, eleven har börjat plugga, eleven har vuxnat i betéendet. Okej att man kan vara osäker ändå. Varför kollar man inte om en personal från resursskolan kan följa med. Om det inte går så kan man kanske kolla med andra vuxna som jobbar med eleven. det har man inte gjort. Varför inte? Ska en elev straffas under hela sin skoltid för att eleven inte alltid uppträtt korekt. Ska man låta det gå prestige i bemötandet mellan elev och vuxen i det här fallet. ska inte den vuxna vara just vuxen. Måste man hämnas på en ungdom för att man kännt sig kränkt en gång när ungdomen vid ett flertal tillfällen velat förbättra relationen.

Detta är bara två händelser och jag skulle kunna skriva en hel del fler men dessa räcker för att jag skall kunna fortsätta mitt resonemang.

Jag vet ungdomsarbetare som häver ur sig saker mot ungdomar och sedan lämnar en helt annan version när de sitter med föräldrarna. Har man ett barn som det varit mycket om och ikring kanske det är lätt att gå på en proffessionell vuxens berättelse. Inget proffessionellt i betéendet men är man utbildad och har lön för det arbetet så är man proffs. Jag vet ungdomsarbetare som slänger ur sig grejer till ungdomar för att nå andra vuxna, för att vända ungdomen från den andra vuxna. Varför gör man så? Speciellt nyfiken är jag på den frågan då det inte sällan gäller andra proffessionella vuxna som jobbar med samma ungdom och med en gemensam målsättning för ungdomen. Enligt mig är det ett sätt att rasera relationen om man ens har haft någon.

Och som jag skrev innan. Hur tänker man när man måste hämnas på en ungdom och sänka denna så djupt det går? Hur tänker man när man är beredd att gå över gränsen för att visa att jag är starkare än du så håll dig på mattan ungjävel? Vart tror man att man når med sådana metoder? Jag kan bara tänka mig att man vill nå en egen tillfredsställelse och att man skiter totalt i hur man når dit. Det känns som att viussa vuxna måste känna att du din ungjävel kommer inte att må bättre än du enligt mig förtjänar. Känns lite som 1% s klubbarnas sätt att styra. Kuva dom så blir det lugnt, håll dom rädda så sticker dom inte upp. Fula härskartekniker är ju inte någon nyhet och dom är väldigt lätta att lära sig. Dessa personer är av egen erfarenhet inte sena på att kränka och förlöjliga samarbetspartners eller egna kollegor om dessa inte säger ja och amen till allt som sägs och tycks. Jag tycker att detta är ganska sinnessjukt.

Jag vill avsluta med vad jag tror funkar om man vill ha en positiv utveckling och slippa onödiga kränkningar från ungdomar. Ja jag har varit med om fall där en kränkning har varit enda sättet att få fram en reaktion som är nödvändig för att få fram det som verkligen har hänt. Jag tror på att bygga relationer. Jag har gått om exempel på fungerande relationsbygge sen min tid som skolfritidsledare. Pedagoger som inte går igång på alla test de blir utsatta för, de som kan ta diskussionen mellan fyra ögon, de som kan offra en kafferast med att dricka kaffet i uppehållsrummet bland eleverna, de som ser alla eleverna i klassrummet, de som håller diskussionen levande i klassrummet, de som kan säga förlåt när det behövs, de som kan vara rättvisa, de som är vuxna och beter sig vuxet när eleven går över gränsen. De lyckas, de slipper en massa onödigt arbete med att reda upp saker, de tycker inte det är jobbigt att ha vissa elever i rummet, de kan vara raka osv. Så ta er kaffekopp sätt er i uppehållsrummet, inte varje rast men ibland när ni känner er glada och pratsugna. Jag lovar eleverna kommer att samlas runt er för de är nyfikna på varför du inte är bland de andra och dricker kaffe bakom stängda dörren. Just i det mötet med eleverna när man har tid då kan man bygga bra relationer snabbt och spara sig själv en massa tråkjobb. På vissa skolor räknas det inte som att rastvakta men jag vet inget effektivare sätt att rastvakta på än det. Det är när vi går i korridorerna som poliser och bara vill in till fikarummet som eleverna inte kommer att prata med oss och då är det svårt att bygga bra relationer. Jag vet att inte alla håller med mig men detta är min syn på saken och jag grundar den på 16 års erfarenhet av proffessionellt ungdomsarbete. Jag lyssnar också på kloka människor och tar åt mig av vad de säger, värderar mina åsikter och kör på på det jag tror på. Inget av det jag skrivit är någon revolutionerande tanke som jag kommit på. Jag plockar gärna sådant som andra gör bra och om det går att omsätta i mitt jobb så gör jag det.

måndag 4 juni 2012

Tro och skilsmässor mm


Den 3/6, kl 05.44, 1972 såg jag världen för första gången. Sedan dess har jag alltid tyckt en massa och de senaste 20 åren har jag förmedlat vad jag tyckt på ett eller annat sätt. I bland tycker jag väldigt mycket och ibland hakar jag upp mig på företeelser eller/och på personer. Nu kommer ett inlägg till om religiösa och då främst sådana som säger sig vara kristna.

Richard Chartres som är biskop i London varnar för en skilsmässoepedemi. Han menar att ju bättre vi har det materiellt ju mer går det ut över relationen med den man lever med. Kan säkert ligga något i det. Stor rubrik i DN idag iallafall. I samband med Drottningens 60 år på tronen firande. Richard vill ta firandet i akt och hoppas på att folk ska börja tänka mer på sina familjer. Bra idé, inget emot det alls.

Det jag däremot har lite svårt för är att (hittat på flera "kristna" bloggar) vissa grupper av kristna och då väldigt ofta pingstvänner (Givetvis tycker inte alla pingstvänner likadant och jag känner en hel del pingstvänner med enligt mig sunda värderingar)tar sig rätten att tycka åt sina medlemmar och att tillrättavisa människor som enligt vissa gjort fel. Jag tänker bara skriva om grupper så länge det är kristna grupper. Så vet ni att allt som jag reagerar på inte är vissa pingstvänners fel.

En del kristna grupper sätter stor vikt vid att man är gift och att det är en man och en kvinna i förhållandet för att det ska vara okej att vara sammanboende. Varför? Var det inte så att Maria och Josef bara var trolovade när de bodde i samma stall och där Maria dessutom födde en son som Josef inte var far till. Ja det var Guds son ja till och med 1/3 del av treenigheten altså Gud själv som kom till jorden. men i allafall. Om vi ska anstränga oss och bli så gudslika vi bara kan här på jorden så hade nog Gud sett till att Maria och Josef varit gifta när Maria blev havande om det nu skulle vara en synd att inte vara det.

Vart vill jag komma med detta. Jo jag tycker inte det kan finnas en människa som ska bestämma över en annan människa så länge man håller sig till lagen. Landets lag eller Moses lag för de som väljer den. Det står ingenting om att ingå äktenskap i Moses lag. Däremot står det att man inte ska begå äktenskapsbrott. men det är väll en helt annan sak för det gäller ju de som ingått äktenskapet. Ibland tror jag att vissa kristna grupper pressar unga människor till att gifta sig. De gör det för att kunna leva i ett förhållande fullt ut utan restriktioner och bannor från människor de umgås med ofta. Sådana som kallar sig vänner eller som det så populärt kallas i kyrkliga sammanhang bror och syster. Jag vet inte men personer som sätter sig över min vilja utan att diskutera saken kallar inte jag för vänner. Syskon väljer man ju inte så där kan det ju stämma.

Har fått höra mer än en gång att jag ska ta mitt ansvar som man och sammanfoga min familj igen. Att jag ska krypa till korset och få förlåtelse så att jag kan få familjen att fungera igen. Vilken rent ut sagt jävlig människosyn vissa har. Jag tar ansvar för det jag gör, JA. Men det har ju funnits en vuxen till i "familjen" men hon var ju inte man så henne kan man väll inte begära det av. Spelar ingen roll tydligen vem som tillslut kom med idéen om äktenskapsskillnad, och varför vi var överens om att det skulle bli så. Inte heller tas någon hänsyn till om det hänt något som gör att ett fortsatt kärleksfullt förhållande är omöjligt. Nä är man man så tar man tag i det och lever olycklig i resten av sitt liv om det är det som krävs. Stackars kvinna om hon nu aldrig i livet skulle vilja tillbaks i det förhållandet igen, men hon har ju ännu mindre att säga till om där.

Nä ett äktenskap som slutar att fungera och där fortsatt lycka inte känns möjlig borde uppmuntras att avslutas. Vi försökte ett par gånger med familje rådgivning men det funkade i allafall in¨te p.g.a olika orsaker. Vad är det farliga i att man delar på sig egentligen? Jo man har lovat i kyrkan att kämpa på tills döden skiljer en åt. Men är det inte bättre att upphäva äktenskapet i allafall så kanske döden dröjer. Vi har ju fått ett liv att förvalta och det vore väll väldigt korkat att köra det i botten bara för att man var så korkad och avlade ett löfte som man inte förstår vidden av när allt är rosa och fluffigt.

Nej säger jag. Låt varje människa bestämma själv. Jag anser inte att en människa som är skild är en sämre människa än den så perfekta församlingsmedlemmen som sitter och tittar ner på den olycklige, som pratar skit om honom, som kräver att denne stackare ska ta en timeout från kyrkan för att han/hon gjort "fel". Var någonstans i detta finns den kristna synen? Två människor som älskar varandra och har det underbart tillsammans, varför ska de behöva ta timeout från kyrkan bara för att de inte är gifta? Är dom sämre människor än de som sitter i kyrkbänkarna. Det finns statistik på att församlingsmedlemmar i kristna församlingar är precis lika benägna att begå äktenskapsbrott som alla andra. Ibland tror jag inte det skulle behöva räknas som äktenskapsbrott, skulle folk få/våga skilja sig så hade det säkert varit färre äktenskapsbrott. Men eftersom det inte är ett alternativ tror jag ibland att man blundar för vad sin partner gör, bara det inte kommer ut så att de andra i kyrkan får veta.

"-Jag, Herren, din Gud, är en nitälskande Gud, som hemsöker fädernas missgärning på barn och efterkommande i tredje och fjärde led, när man hatar mig, men som gör nåd med tusenden, när man älskar mig och håller mina bud".  Är det detta folk är rädda för? Skulle kristna människor vara rädda för arvssynden? Har ni glömt bort en person i bibeln som hette Jesus som föddes, dog och återuppstod för att ta på sig all världens synder? Arvssynden finns inte längre, inte sedan det andra förbundet. Ska jag behöva påpeka detta. Skulle ni inte kunna älska Gud bara för att ni råkat bryta ett bud? Skulle han inte förlåta dig om du bröt mot buden? Ibland anser jag att religion är farligt. Det skapar människor som Helge Fossmo, Åke Green, Runar Sögard, Marcus Birro, Siwert Öholm. Människor som är rädda för andra religioner, som är rädda för människor som inte tycker likadant och som då gärna går ut och mästrar och kränker dessa, t.ex homosexuella, muslimer, invandrare för att bara nämna några. var i Bibeln står det att det är okej att göra så? Var någonstans står det att människor som de omnämda ska få föra talan för dig? Få tillrättavisa dig med hot om straff?

Nä innan kristna går ut och fördömmer saker så ta reda på varför det blivit som det blivit. Ta reda på varför människor inte alltid tycker som ni. Försök sätta er in i de människornas situation. Empati är tydligen inget man ska slita på om det inte gäller utslagna människor. Verkar nästan vara bonuspoäng på att slösa det på dom. Inget fel i det de behöver all mänsklig värme som finns. Men empatin är väll inget det finns begränsat av, slösa det på de i er närhet som har det lite jobbigt och tufft.

Ställer jag för höga krav på kristna? Ställer jag högre krav på kristna än på andra? Nej säger jag på min första fråga. Ja säger jag på min andra. hur kan jag göra det? Är jag inte riktigt klok eller är jag ute efter en biljett till panncentralen? Nej men det är helt enkelt så att går man ut med att man vet den sanna vägen och man påstår att Herren leder en så tycker jag att kraven ökar avsevärt på vad man kan ställa som krav. Dessa personer påstår sig ju ha facit i sin hand så bara för att jag har större krav på dessa människor så betyder det inte att de skulle ha det svårare att leva upp till sina högre krav än vad andra skulle ha att leva upp till de lägre kraven.

Kalla mig vad ni vill, låtsas som att jag inte finns, döm mig, hota mig med en het framtid, gör vad ni vill. Jag har min relation med mitt sätt att tro och leva och jag hoppas som jag skrivit någon gång innan att när jag står inför domstolen, när mina räkenskaper skall fixas så hoppas jag verkligen Gud är på gott humör. Att han har humor och att han kommer ihåg varför han sände Jesus till jorden annars ligger jag jäkligt risigt till. Det gör jag nog ändå men jag hoppas det är sant att han är vår fader för är han bättre än min pappa var så kommer straffet inte att stå inärheten av vad jag har gjort. Kommer jag få skäll? Ja antagligen. Kommer jag bli straffad? Eventuellt. kommer jag att kunna se honom i ögonen igen? Ja om han är som en fader ska vara så absolut ja, och efter ett tag kommer jag antagligen inte ens behöva skämmas. Men det där vet vi inget om än. Än så länge har ingen undkommit döden så att vi skulle få reda på det någongång i framtiden verkar ganska sannolikt. Tack för mig och döm inga människor som har det jävligt innan ni satt er in i situationen.