Astronomer tror de har hittat det största som finns. Hoppas de får Nobelpris för upptäkten. För i så fall ska jag tala om vad som är ännu större så kan jag få ett Nobelpris jag också. Astronomer har hittat det största i universum, en gigantisk kvasagrupp. En samling galaxer. Det är så stor upptäckt att det kan ändra vår uppfattning av Big Bang som skedde för 13 700 000 000 årsedan. Det är ganska länge sedan om ni frågar mig, med tanke på att man får vandra omkring på jorden i knappt 100 år om man har tur. Mina steg när jag går är ca 85 cm, jag går mellan 10-20 000 steg om dagen. Räknat från jag var 18 så har jag de senaste 22 åren gått ca 102 300 000 meter under den tiden. Ganska många. Ca 10 000 mil. Stora siffror. Men det är inte dit jag vill komma.
Jag vet något som är ännu större. När man läser i media hur kränkta människor blir för den eller den orsaken eller ingen egentligen orsak alls. När man läser på Twitter och ser hur vissa bara älskar att kränka människor de inte ens känner. När det sägs att eftersom du är offentlig så får du tåla det. När man läser Facebook statusar ibland så blir man ju mörkrädd och undrar varför folk skriver som dom gör när det blir kränkningar. Jag undrar hur dom tänker som tycker att man ska ha rätt att kränka kändisar för att de är offentliga. Jag jobbar i den offentliga sektorn och då betyder det att folk har insyn om de vill. Har Jönköpings kommuns invånare rätt att kränka mig bara för att mitt jobb är offentligt? Har andra kommunarbetare rätt att kränka mig bara för att jag har ett offentligt jobb? Det är inte detta som är stort, jag kommer till det.
Det som jag anser är det största i vårt universum, större än hela universum är folk som bryr sig. Som lyssnar. Som man kan lita på... Ibland tror man att man är ensamast i världen och så upptäcker man att man inte är det. Sedan jag var i äldre tonåren (så långt tillbaks jag har absolut tydliga minnen av detta) så har det alltid funnits människor som jag kan ringa upp sent på kvällen och prata med långt in på natten. Folk som jag kan chatta med från sent på kvällen till långt in på natten. Folk som oavsett när jag hamnar i knipa avbryter det de håller på med även om det råkar vara att sova eller en släktträff bara för att hjälpa mig. Folk som ställer upp på mig. Folk som dödar myter och rykten som inte är sanna osv. Jag vet inte hur jag ska förklara hur mycket dessa människr betyder och hur mycket jag tycker om dom för vad jag än gör eller säger så blir det så fjuttigt gemfört med vad dom gör. Ja jag kan ju försöka med pay it forward modellen och det försöker jag också. Altså ge till andra vad du får av andra. Och ge det för att du vill inte för att du känner dig tvingad.
Undra om jag skulle ha chans på Nobelpriset om jag offentligt gick ut och sa att jag har hittat det allra största, Riktiga Vänner.
Varför drar jag upp detta? Det vet väl varenda människa? Ja men jag gör det för i första hand mina vänner ska förstå att de betyder så oändligt mycket mer än jag kan säga till dom. Att de ska förstå att jag inte är otacksam bara inte tillräckligt språkligt bildad. Jag hoppas mina vänner fattar att det är så, att de kan ta åt sig och inte bara tänka jaja, undra vad han druckit i kväll. Jag ska tala om vad jag druckit i kväll, vatten och cola. Altså inget rusdrycksaktigt, jag är spik nykter. Så det jag skriver är genomtänkt och absolut sant. Så än en gång TACK vänner, var rädda om er och ta hand om er, ni betyder så otroligt mycket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar