fredag 10 januari 2014

Droger

 För ett tag sedan stod det i tidningarna om kändisar i USA som skulle flytta till Colorado för att de lagligt kan röka marijuana där. Idag stod det att Mikael Persbrandt kommer åtalas för narkotika brott. För inte så länge sedan åkte ju Plura dit igen för kokain användning. Patrik Sjöberg har också gjort det, likaså Sven Nylander. Om vi går till de stora så har väl drogerna inte varit så hälsosamma för Elvis, Michael Jacksson, Withney Houston, Jim Morrisson, Janis Jopplin, Bob Marley, finns hur många som helst som dog för unga. Av de som lever så har väl drogerna inte byggt upp hälsan på person som Ozzy Osbourne, Nicki Sixx, Steven Taylor, David Lee Rooth med många flera. Även många stora stjärnor som använt dopingpreparat.
 
Vi läser mycket om det, men hur tänker vi?
 Man tycker illa om en sådan som Ben Johnsson men man tycker Plura är en fin kille. Finska skidlandslaget hade en period då man inte ville ta i dom med tång men man kan lätt gå på en Mötley Crue konsert. Man hyllar människor som John Lennon men man spottar åt missbrukarna i parken. Jaja de får ju skylla sig själva. De har ju inte gjort något för världen. Jag vet att vi har en av Finlands främsta sportjournalister från 80 talet på parkbänken i Jönköping. Jag har googlat och sett bilder å nätet så jag vet att det stämmer. Har hört hans berättelse hur spriten först och sedan drogerna slog sönder hans liv. Det är skillnad på knarkare och knarkare.
 
Vi blir arga på idrottare som fuskar men i musik spelar det ingen roll om man drogar. Varför blir vi arga på idrottare som fuskar? För att de slår Svenskarna? Det gör de ändå oftast även utan droger. Varför är det okej att vara känd och knarka men inte vara okänd uteliggare och knarka? För uteliggarna som knarkar stör vår bild av våran stad? Eller hur tänker vi? Knark är okej så länge man har råd och inte behöver begå andra brott för att kunna få sig sitt rus? Varför är et synd om Alkolisten Kicki Danielsson men Svenne på parkbänken får skylla sig själv? För att vi inte har någon medmänsklighet på riktigt. Det har dom som jobbar i boendestöds team, de som jobbar på RIA, de som jobbar på behandlingshem och givetvis fler. Vad gör dom så medmänskliga? De har förstått något som vi andra inte alltid tänker på. Ska vi snacka jämställdhet så ska vi snacka droger! Drogerna ger fullständigt fan i vem du är, vad du gjort för fina saker eller dåliga, de skiter i vilket kön du har. De skiter i vad du vill med ditt liv. De behandlar alla lika. 
 
Vi borde bli arga på en sådan som Ben Johnsson, inte för att han fuskade utan för att han förstör sitt liv, vi borde bli lika arga på Plura för att han också förstör sitt liv. Vi måste börja se på människor som människor och inte som varor. Vi måste börja fundera på varför människor väljer droger. Jag hr opererats ett par gånger och fått ganska kraftiga doser morfin. Va bra jag har mått! Helt fantastiskt. Det är ju det drogerna gör i början, de ser till att vi mår bra. En falsk känsla i och för sig men man mår bra just då. Det är när man inte mår bra och det är försent att sluta som det blir ett stort problem. Så frågan är väl, varför mår inte folk tillräckligt bra för att strunta i drogerna? Varför finns det starka krafter i samhället som vill legalisera droger? Är det för att de tycker att man är värd att få fly verkligheten lite? Vilken press är det på människor idag? Varför kan man inte varva ner utan gifter?
 
Ja jag tycker att Persbrandt skall a sitt straff om han gjort det han är åtalad för men han måste få hjälp att komma bort från drogerna med. Vi kan inte bara låsa in folk, vi måste hjälpa dem bli fria giftet.
 
Tillbaka till uteliggarna. Vi vill inte ha dem i parkerna och de får skylla sig själva för att de börjat med droger. Vart ska dom bo? Tänk tanken att det kommer in folk i ditt hem, folk som du absolut inte vill ha där. Så har många uteliggare det när det kommer folk och säger at ni får inte vara här, den här parken ska vara lugn och drogfri. Absolut måste det vara ett mål men det är det hem de har. Det går folk och tittar snett på dem i deras hem. Nej det är inget optimalt hem. Den dagen man har råd att ta hand om alla missbrukare, den dagen finns i Utopia så vi får antagligen leva med att de rör sig bland oss. Kom ihåg att det är människor vi pratar om fast människor som inte har samma ekonomisk förutsättningar som kanske Kicki Danielsson, Plura, Thommy Körberg osv att missbruka. Så därför begås brott. Drogen är starkare än principer, etik och moral om det går för långt. Då handlar det om att överleva och bedöva och då finns inga regler.
 
Drogliberala lobbyister borde fundera på om vi verkligen vill att hela barn och ungdomar en dag skall vara trasiga missbrukare. Det handlar inte om att ta egna val och ta ansvar för sitt handlande. De flesta som testar Hasch gör det innan de fyllt arton, och en hel del innan de fyllt femton. Då är de fortfarande för små för att bestämma saker själva utan det måste någon myndig göra åt dem. Om man inte får bestämma över sig själv kan man då kräva att man ska ta ansvar för sådana val fullt ut? Klart de får känna på konsekvenserna av sitt handlande, klart de gör ett val. Men eftersom konsekvenstänket inte är färdig utvecklat förens vid 24 års åldern kan vi kräva 100% eget ansvar då? Det handlar inte om att dalta, det handlar om att hjälpa till efter förutsättningar. Kommuner som lägger ner sociltjänstens fältverksamheter borde skämmas. Fältare kan vara de enda vissa ungdomar träffar som orkar bry sig och ledsaga tillbaks ungdomen till bättre utgångspunkter.
 
Tänk om man kunde få personer med pengar att satsa lika hårt på Fältare, Fritidledare, Områdespoliser, Nattvandrare osv som det satsas pengar på droglobbyn. Det kommer också att hända, i Utopia.
 
Jag har ingen lösning på problemet, men det betyder inte att jag tänker ge upp arbetet mot droger!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar