Hbtq, brott, sjukdom eller helt normalt ?

 I går läste jag om Ugandas anti hbtq lag. I dag läser jag om Ugandiska tidningar som hänger ut de 200 mest kända homosexuella i Uganda. Uganda backade från dödsstraff till 14år- livstid för att vara homosexuell eller utföra homosexuella handlingar. Nu kommer jag som vanligt bara spekulera lite. Om man inte kan få igenom dödsstraff så måste det ju vara ganska "smart" att hänga ut de obekväma i tidningen. Att slå ihjäl en homosexuell har ju hitintills om man får tro diverse organisationer inte lett till fällande dom än i Uganda så frågan är ju om detta är medvetet vilket ja innan jag fått annan fakta tror. Sett att många tycker det är för hårt straff. Vi har ett OS i Ryssland som precis tagit halvtid och fortsätter med Paralympics. Ett Ryssland som även dom har en anti gaylag. Ett land som inte tvekar på att fängsla de som sprider hbtq-propaganda. Det finns no promo homo lagar i Alabama, Arizona, Louisiana, Mississippi, Oklahoma, South Carolina, Texas och Utah om vi tittar åt väster. 2013 Var det 38 Afrikanska 23 Asiatiska inkl mellanöstern, 11 Amerikanska, 10 Oceaniska, 2 Europeiska länder, de 8 staterna i USA som lagstadgat i någon form mot Hbtq och 2 europeiska länder som vill lagstadga men ännu inte fått igenom det. Vi har även partier i Sverige som vill ändra lagstadgningen runt Hbtq radikalt bla Kristet Värdeparti. Regeringsröstningen 2008 som ledde till att samkönade äktenskap blev godkända i Sverige var det bara Krist demokraterna som röstade mot. Ville bara ge lite perspektiv i det stora och lilla så det blir klarare över hur jag funderar.

 

1979 slutade Sverige se homosexualitet som sjukdom. Jag undrar vilken behandling eller medicin man försökte bota homosexuella med innan 1979. För man måste väl försökt bota de homosexuella eftersom de ansågs sjuka? Såg på en dokumentär att det finns "kristna"organisationer  i USA som hävdar att de botar homosexuallitet. Om man lyssnar på lagstiftare i de länder som har anti ga lagar, om man läser på bloggar skrivna av de som vill ha lagstiftning mot om man läser på forum mot HBTQ så verkar de flesta där eniga över att de homosexuella får skylla sig själva eftersom de valt att bli homosexuella. Jag kan inte riktigt köpa att det skulle vara ett val. Lyssnade på en klok komiker från Skottland, Daniel Sloss. Han har en poäng i att det inte kan vara ett val. Då skulle mänskligheten dö ut. De flesta män skulle antagligen välja homosexualitet om det vore så. De flesta som har en penis och har lekt med sig själv gillar det eftersom de flesta fortsätter eller vill fortsätta med det . Alltså kan penis inte var ett hinder för att bli homosexuell. Måste vara något annat som gör att de flesta män dras till kvinnor. Alltså kan det nog inte vara valt för majoriteten i alla fall. Och som sagt jag tror inte på sjukdomsteorin heller eftersom det varken finns botmedel, bromsmedicin, behandling eller att det visar att något skulle vara sjukt i kroppen.

 

Homofobi däremot kan ses som sjukdom/sjukdomstillstånd. Eftersom det är en klinisk påvisbar kraftig irrationell rädsla (fobi) för homosexuella eller homosexualitet. Homofobi kan också vara ett allmänt starkt ogillande utan kraftig irrationell rädsla som riktar sig mot homosexuella, homosexualitet. Jag anser att man får tycka och tänka som man vill i Hbtq frågor men man får inte kränka en människa som inte tycker likadant. Visst kan man vara emot och visa att man är det så länge det inte blir till hot och våldsamheter.

 

Jag bara är lite nyfiken och jag går till det färskaste exemplet Uganda som precis skärpt sin lagstiftning mot homosexualitet. Man ville införa dödsstraff men vek sig för FN och regeringar som tyckte det var fel så man beslutade om 14 års fängelse till livstid. Försökt hitta straffsatser för andra brott i Uganda men hittar inget. Skulle vara intressant att se vad straffen är för misshandel, vållande till annans död, mord osv... är i Uganda.

 

Läser tyvärr 2014 fortfarande om att det skulle vara de homosexuella och narkomaner som sprider AIDS och därför ska man ta krafttag mot homosexuella. AIDS utvecklas när en HIV smittad inte har något immunförsvar kvar. Detta är ovanligt i dag i länder som har råd med bromsmediciner. HIV viruset upptäcktes 1985. Läste att HIV överfördes till människor när de hade sex med apor. Har inte hittat något som konfirmerar det, däremot att viruset kommer från apor. Schimpanser för att vara mer exakt. Det överfördes till människor som slaktade och åt schimpanser från området kring Victoriasjön. Varför är jag så fördomsfull att jag tar upp AIDS i ett blogginlägg om homosexulitet och Hbtq funderingar överhuvudtaget? Jo för att det verkar vara ett starkt argument i många länder till att lagstifta mot homosexuella.

 

Det som stör mig mest i Hbtq frågan/frågorna är att folk ska lägga sig i och försöka smutskasta/syndbelägga/sjukdomsförklara/fördömma osv... människor som vill leva samliv eller bara ha sexuella relationer som är helt lagliga för oss som är heterosexuella.

 

Länge leve kärleken, omtanken, och friheten för att få älska vem man vill!

Mobbing

 Läste att 371000 vuxna blir mobbade på jobbet varje år. 371000! Det är ganska många. Och så undrar vi varför barn mobbas. Jo i och för sig är barn klokare än vuxna väldigt ofta men vi vuxna tvingar ju barn att bli just vuxna. Och vi tvingar på dom hela vuxenpaketet.

 

Undrar hur många som jobbar med människor som mobbas? Alldeles för många tror jag. Jag tänker lägga krutet på skolan för där går alla barn och ungdomar med bara några få undantag. Jag menar absolut inte att alla lärare mobbar varandra men som sagt jag jämför bara vuxna och barn/ungdomar och då är det lättast för mig att göra det på arenan där de möts ofta och många.

 

Lena har bytt klass av någon anledning och är ny i det gänget. De andra barnen fryser ut henne för de tycker de har det bra och tjejerna vet att Lena är omtyckt så de vill inte släppa in henne i gruppen för de är rädda för att kompisarna börjar lyssna på henne och ger henne plats som de andra delade på innan. Man talar inte om för Lena vart man skall vara efter skolan, man låter inte Lena sitta med i matsalen, man ger inte Lena info hon missar när hon av någon anledning är borta från någon eller några lektioner. Detta skulle vi vuxna kalla utfrysning vilket är mobbing. Säg att Lena är lärare. Hon har bytt arbetslag. De andra i arbetslaget vet att hon är duktig på sitt jobb, man vet att hennes gamla arbetslag uppskattar henne. Man vill inte i det nya arbetslaget göra saker som Lena vill. Man väljer att göra som man alltid gjort. Man informerar inte Lena om planer man har. Man hälsar inte på henne när hon kommer till jobbet. Man ser till att fikabordet är fullt när et är rast osv. Detta är utfrysning och alltså mobbing. Är det lika illa eller borde vuxna Lena klara detta bättre än eleven Lena?

 

Om en elev mobbas så reagerar förhoppningsvis de vuxna i skolan. Man pratar med eleverna, kanske med föräldrarna. Man pratar om att man inte behöver älska alla men ska respektera varandra när man är i skolan. Om en vuxen mobbas vem reagerar och agerar då? Är det lika själklart att reagera? Kan rädsla för vad övriga kollegiet hindra folk från att agera? 

 

Ja hävdar att vuxenmobbingen i många fall är värre. Barn/ungdomar som mobbas är absolut ingen bagatell, finns barn som tar livet av sig på grund av mobbing. men finns det vettiga vuxna runt dom så får de ofta bra hjälp att lösa situationen.  Många vuxna som också tar livet av sig p.g.a mobbing. Har de samma skyddsnät som eleverna? Vi ojjar oss över mobbingen på sociala medier bland ungdomar. Absolut något att ta på allvar. Vi vill gärna reda ut vad som blev fel bland ungdomarna och ofta slutar mobbingen och man accepterar att man inte gillar varandra men man gör inget väsen av det. Hur ofta ojjar vi oss om en kollega blir mobbad? Jag tycker inte vi vill reda ut det, vi hoppas någon annan gör det. Vad som orsaka mobbingen tar vi inte heller tag i för det kan vara så att tuffa jag blir liten för jag har en del i det och då blir det lite jobbigt.

 

Mobbing är alltid ett problem oavsett om det är ungdomar eller vuxna som blir utsatta. Mobbing känns lika mycketför vuxna som för ungdomar även om många vuxna låtsas kunna klara situationen oftare än ungdomar. Jag har jobbat med över 250 kollegor, (har jobbat på ett par stora skolor och förskolor) jag älskar inte alla dom. Jag har pratat skit om många men bara med vänner som inte startar rykten på stan. Jag är inte speciellt stolt över det. Men när jag jobbar så måste jag vara professionell. Jag måste bortse från mina känslor för en annan människa och se till att jobbet blir gjort på bästa sätt. Jag vill verkligen inte att en människa ska bli sjukskriven p.g.a mig. För jag vill inte bli sjukskriven p.g.a dig. Och om vi jobbar för att inte ungdomar skall göra illa varandra fysiskt eller psykiskt så kan vi vuxna inte göra varandra illa fysiskt eller psykiskt. Tro mig! ungdomarna vet när det inte står rätt till bland oss vuxna och ska vi då tala om att dom gör fel så kan vi få problem med vår trovärdighet. I bland måste vi vuxna vara de vuxna som vi utger oss för att vara och är den kostymen för stor så har vi problem.

Cannabis !/?

 Blev lite nyfiken å hur de tänker i Centerns Ungdomsförbund när de säger att cannabis borde legaliseras. De vill att cannabis skall få säljas i speciella affärer och att det skall vara en åldersgräns på 20 år för att få köpa. De säger att ungdomar skulle respektera den politiken och att man skulle minska kriminaliter. De säger att det är farligare med alkohol.

 

Okej vart skall jag börja? Om man säljer i speciella affärer med en åldersgräns på 20 år skulle vi få färre ungdomar att röka på. Varför skulle det bli så? Vi har åldersgräns på vanlig tobak och det är ganska många som skiter i det och får tag på tobaken i alla fall, många som skiter i det och förser ungdomar med tobak. Skulle vi få de kriminella  ligor och personer som i dag smugglar in eller odlar själva att sluta sin kriminella gärning? Hembränningen gick ju ner när man fick föra n mer alkohol i Sverige! Jo förvisso. Men lastbilar överfulla med smugglad alkohol har ju ökat. Jag tror nog att de som gör pengar på cannabis kommer fortsätta göra det. De kommer aldrig ha högre priser än att det blir billigare att köpa av dom. Varför skulle dom välja att ge upp snabba pengar som staten inte tar en del av? Kommer de bry sig om en åldersgräns? Nej jag tror inte det. Är alkohol farligare? Det är lite svårt att jämföra eftersom de påverkar kroppen olika. Men oavsett om de ä mindre farligt eller ej, ska man legalisera en drog bara för att en annan skadlig produkt är legal? Jag tycker det verkar dumt.

 

Jag funderar över varför folk behöver ett stimulantia till. Varför är det så många ungdomar som söker sig till alkohol och droger? Antagligen testar man för att andra upplever positiva saker. Man testar själv och problemen börjar när upplevelserna som var normala innan bara upplevs med hjälp av gifterna. Och helt plötsligt behöver man öka doserna för att nå normaltillstånd. Känner tillräckligt många som fastnat både i alkohol och cannabis träsket. Människor som började och sedan fortsatte för att känna härliga rus. Enligt dem kunde de lägga av när de ville, de skulle varken bli alkisar eller knarkare. Tyvärr hade de fel. Gifterna blev nödvändiga. När de ökade doserna utan att de kom upp i normalnivå så var de tvungna att hitta starkare grejer. Det blev för dom en nedåtgående spiral.

 

Ni som är för legalisering, skulle ni tycka att det vore okej om era barn, syskon, föräldrar, vänner, partners skulle börja använda cannabis?

 

Jag är i alla fall helt på det klara om vart jag står i den frågan. Legaliser inte! Jag tror på forskningen som bedrivs i frågan. Jag tror på att hjärnan krymper, att man förlorar i intelligens, att det är skadligt   för många organ i kroppen.

Jämställdhet? Feminism? Rapakalja?

 Pratade lite med en vän om programmet Debatt om feminismen. Hon frågade om feminism inte kunde vara bred. Jag sa jo men la ut lite text om varför de var lite smalspåriga, Jag har funderat lite runt det jag svarade och inser att det måste vara en bred fråga. Frågan jag fick var klockren och jag förstår att feminism är en väg till jämställdhet. Det handlar ju bara om att man tycker att alla människor oavsett kön skall ha samma rättigheter och skyldigheter. I det läget borde feminism vara jätte brett. Jag är för jämlikhet men är inte säker på att jag agerar så jämställt alltid, säg gärna till mig då. Alltså är jag för feminism, vore konstigt annars. Håller inte med i alla frågor, eller snarare tror inte på vissa vägar för att nå målen.

 

Det handlar inte om att jag vill sitta och snyfta till Pretty Women eller att jag vill kunna dricka vin i stället för öl på krogen eller att jag vill ha lägre lön. Det är de argumenten jag får mot mig när jag diskuterar jämstäldhet med män. Om någon visar känslor och råkar vara man så fine, gör det. Om någon hellre vill ha vin i stället för öl när man festar med grabbarna så fine, vad är problemet. Att jag skulle vilja ha lägre lön kan bara en idiot tro! Om man kan höja lönerna för alla som inte har en jämställd lön. Jag tycker absolut att kvinnor skall upp på samma löner som män, inte att man skall sänka alla mäns löner till kvinnornas nivå. Men det finns inte pengar till det säger någon då. Okej om det är sant, sänk männens löner då! Men männen har ju kämpat sig till sina löner det är ju inte rättvist att sänka de lönerna! Jasså, kämpat hårt eller? Männen har ju fått sitt löneläge på grund av en pissig kvinnosyn när kvinnorna började jobba. Ungefär som att säga att Habo IFs F06 or skulle möta FC Barcelonas herrlag. Gå ut och vinn nu tjejer, gör Messi 90 mål så gör ni 91 annars får ni skylla er själva.

 

Ordet Hen verkar vara en het fråga inom feminismen, i övriga samhället med. Med en liten skillnad, en del feminister vill inte ha det ordet för då kommer ordet hon på tredje plats. Han hon hen. Han kommer tydligen alltid först. På bloggar, i intervjuer, i artiklar osv verkar många inte vilja ha ordet Hen för det finns tydligen bara två kön. Inte hela världen som håller med. Tyskland och Holland verkar ju insett att det kan finnas flera kön. Jo även biologiska dessutom. Men om teorin om två kön stämmer som en del hävdar rätt så högljutt och hävdar att dt varit så i hundratusentals år så är det så det ska vara oh det är naturligt. I så fall kanske jag skall åka ner till gräddhyllan slå ihjäl ägaren till finaste huset och sedan flytta in i det. Vadå, krig om mark och tillgångar har funnits i hundratusentals år och måste väl var naturligt. Men krig skadar ju och dödar människor Johan. Det går ju inte att jämföra har jag hört. Okej, antifeminism och ojämställdhet skadar väl verkligen människor och det dödar också!

 

Lite spännande diskussionen om naturligt också. Okej Män har alltid jobbat tydligen och försörjt familjerna. Så diskuteras det. Det kanske är så. Läser man historia så är det tydligen så. Det har bara funnits två kön, det är tydligen naturligt. Då undrar jag. Är det den genmanipulerande naturen som heter jorden och dess historia som man syftar på? Det verkar faktiskt så. Så nu undrar jag några saker. Blåa ögon är det naturligt? Nä inte det minsta, det är en mutation som visserligen är mycket gammal men likväl en mutation. Är det naturligt att köra hästar i vagnar och sen sitta på dom och hoppa över hinder på tid? Nä, inte ens hästen är väl naturlig. Varför är vi inte encelliga djur i havet? Finns ju hur mycket som helst som inte är naturligt om man resonerar så.

 

Om utveckling är naturligt så är väl rimligtvis blåa ögon naturligt, lika så hästar och dess olika användnings områden och varför vill man då stoppa utvecklingen inom jämställdhet, feminism, antal kön osv. Det handlar ju om utveckling så det borde vara naturligt.

 

Jag tror att jämställdhet och feminism. Allas lika värde oavsett kön, kulturell bakgrund, religiös bakgrund, ekonomiska förutsättningar osv. är läskiga frågor. Ska vi ha ett absolut jämställt samhälle med allt vad det innebär så kommer människor få släppa ifrån sig makt. Man skulle få ge upp privilegier. Man skulle konkurera på lika villkor. Det tror jag är jobbigt om man har levt på plussidan. Därför tror jag att det kommer ta lång tid innan vi har ett absolut jämställt samhälle men det är ju ingen orsak för att ge upp. Kämpa på alla som tror på alla människors lika värde.

Tankar runt bestraffningar.

 Funderade lite över straff och bestraffning. Det jag kommer skriva här handlar om vitt i dignitet skilda typer av brott och straff men jag anser ändå att det går att göra vissa jämförelser. Däremot kommer jag inte jämställa brott med straffrättslig dignitet och regelbrott. Kom gärna ihåg det så blir det lättare att följa mitt resonemang.  

 

Läste om Dennis McGuire som avrättades i Ohio med någon ny giftcocktail. Han dömdes 1994 för våldtäkt och mord. Jag tycker att sådana brott ska ge hårda straff med behandling. Jag förstår inte varför man vill visa att det är fel att döda genom att döda. Jag får inte i hop det men det kan någon säkert förklara. Tittade på TV om Knutby morden där Helge Fossmo sitter inne på livstid för anstiftan till mord och mordförsök. Möjligheten finns att han får tidsbestämt straff och kan alltså bli fri en dag. Människor som rånat, misshandlat, kört rattfulla, fifflat med ekonomi och åkt fast får sitt straff, avtjänar det och blir till slut utsläppta ur fängelset. Kan man tycka vad man vill om strafflängder, behandlingar eller ej, om de ska få studera osv. Tänker jag inte lägga någon vikt vid här.

 

Nu det stora hoppet jag skrev om i början. Jag jämför inte de regelbrott jag nu kommer ta upp med avskyvärda brott där människor far riktigt illa men jag kommer jämföra olika tänk om en liten stund.

 

Om min son kommer hem en kväll och är onykter trots att han är 14 år och har vissa regler som jag anser att han skall följa. Då kommer jag antagligen ge honom utegångsförbud, vilket jag kan tycka är rimligt. Säg fyra helger i rad. Även om hans konsekvenstänk kommer utvecklas i ca tio år till så kommer han förstå varför och kommer antagligen vara väldigt försiktig med regelbrott när de fyra helgerna har gått. Om min dotter som är tolv år beter sig illa i skolan, skolkar och håller på på lektionerna skulle jag kunna tänka mig att vissa lärare skulle kasta ut henne ur klassrummet, hon skulle kanske få svårt att få följa med på skolresor. Kan vara rimligt kanske. Om min son går till Fritidsgården och beter sig illa så kan jag tänka mig att han skulle kunna bli avstängd ett litet tag. Om min dotter skulle gå på dansträningen och bara vara störig så är jag inte säker på att hon skulle få vara med där.

 

Då till en liten fundering jag har. Om min son får en månads utegångsförbud, hur tar jag det med honom? Är det bara, så är det, ta det eller kommer jag diskutera och förklara syftet med utegångsförbudet? Kommer jag lyssna på hans förklaringar och försvarstal? Om min dotter blir utkastad från lektionen kommer läraren då prata med min dotter och förklara, kommer hon få förklara varför hon beter sig illa? Om min son blir avstängd från fritidsgården kommer då fritidsledarna där prata med min son om varför han blir avstängd? Kommer de lyssna på hans version av vad som hände och varför? Om min dotter blir utesluten från dansen kommer ledarna där då ta upp med henne om varför och kommer de lyssna på hennes förklaring till sitt beteende?

 

Om min son får utegångsförbud, han sköter sig exemplariskt, han visar att han fattat, kommer jag då fundera på om det räcker med två veckors utegångsförbud? Om min dotter riskerar att inte få följa med på klassresan kan hon då om hon anstränger sig lite och sköter sig få möjligheten att få åka med i alla fall. Om min son är avstängd från fritidsgården säg två veckor men han bevisar på något sätt att han är en bra kille som kan sköta sig och dom ser att han gör allt för att de ska få tillbaks förtroendet för han finns det då möjlighet att personalen häver avstängningen? Om min dotter blir utesluten från dansen men visar att hon fattat att hon gjort fel och kan övertyga ledarna att hon kommer göra allt hon kan för att göra rätt kommer de då låta henne komma tillbaka?

 

Jag vet att det finns föräldrar, ledare av olika slag, lärare. Absolut en mimoritet i sitt gebit men de finns som tycker at det skall straffas, att straffet skall svida ordentligt, att ett straff en bestraffning skall fullföljas till varje pris. De kanske har rätt men jag tror inte det. Hur kan vuxna människor behandla ungdomar så? Men Johan de förtjänar det kommer någon tänka. De mår bra av det och kommer att tacka för det när de blir vuxna kommer någon annan att tänka. De får skylla sig själva och lära sig den hårda vägen tänker en tredje. Det daltas för mycket, straffa på tänker en fjärde osv.

 

Det är här jag vill jämföra straffen lite. En kriminell blir tagen på bar gärning eller via anmälan och tips. Polisen hämtar in personen och thats it, det är deras jobb. Personen får en advokat som skall föra hens talan. Säg att det går till rättegång. Åklagaren lyckas krossa advokatens försvar och personen blir dömd till fängelse. Inga konstigheter alls. Så funkar ett demokratiskt rättssamhälle. Min son kommer hem berusad. Nu blir jag polis, advokat, åklagare, domstol och fångvaktare. Jag har ingen utbildning i något av yrkena men jag tar gladeligen på mig rollerna. Jag blir ett fruktansvärt odemokratiskt rättssamhälle i det lilla. Ett Nord Korea kanske. Jag är sur på min son sedan tidigare, han har inte städat sitt rum ordentligt, han glömde ställa in mjölken i morse så den är sur nu, han talar till mig med ett språk jag inte kan svara på för jag kan inte alla koderna ungdomarna har, han gnällde på maten igår fast det tog mig två timmar att laga den och jag var trött som fan. Nu ska han få känna på vem som har makten i det här huset. Jag är så smart att jag inte tar diskussionen när han är onykter för då kanske han inte kommer ihåg vad jag säger, och i morgon bitti har han ångest och d tar det ännu bättre. Jag talar på morgonen om för honom att han har utegångsförbud i en månad och det är inte förhandlingsbart. Jag bestämmer här!

 

Om jag skulle göra så. Om jag skulle straffa honom på det sättet och på de grunderna så behandlar jag honom sämre än en våldtäktsman eller mördare. En våldtäktsman eller mördare har en rättslig trygghet som gör att de bara blir fällda för brottet inte för att de eventuellt är loja, otrevliga, respektlösa osv. En brottsling har i Sverige möjlighet att få straffet sänkt om hen kan visa upp att hen kan bete sig och går att lita på igen.

 

Om vi vill ha ungdomar som växer upp till ansvarsfulla "goda" samhällsmedborgare så måste nog vi vuxna låta bli att skapa ett Nord Korea inom hemmets fyra väggar. Vi måste kunna diskutera samt ge och ta. Jag menar inte att man skall ha ett hem utan konsekvenser vid misstag eller överlagda regelbrott. Men jag tror man skall ta diskussionen och lyssna på förklaringar. Det skulle ju kunna vara så att min son är berusad för att någon smygspetsat hans läsk hela kvällen, det kan vara så att han föll för grupptrycket, det kan vara så att han tyckte det var spännande och ville prova. Den diskussionen måste man ta. Det kan vara så att min dotter stökar i skolan för att hon har det svårt med en del ämnen, för att hon tycker hennes föräldrar är idioter, för att snyggingen i nian inte ens tittar på henne, för att... Det kan vara så att min son stökar på fritidsgården för att han tycker det är jobbigt hemma eller i skolan, det kan vara för att han blir utsatt av de andra ungdomarna, det kan vara för att han inte klickar med någon i personalen det kan vara för att...

 

Jag kan inte bara sätta en bestraffning, min son eller dotter i dessa lägen är sina egna advokater. De ställs mot erfarna åklagare som kan vara fruktansvärt trötta på dessa "mål". Hur lätt är det då att vara ung. Är det konstigt att de ibland bara säger därför när man frågar varför. De kanske inte orkar dra allt en gång till med risken att de talar för döva öron på en person som redan bestämt straffet. 

 

Jag delar bara mina funderingar och jag kommer alltid gå på det jag tror är rätt och det kan mycket väl ändra sig via nya erfarenheter. Men jag tycker ändå att går man på det som känns rätt i hjärtat så har man inte kränkt någon med vilja.

Fältgruppen i Jönköping

 Hittade en insändare i Jönköpingsposten från den 27:e december 2013. Först blev jag förvånad över vad som stod i insändaren, sedan blev jag förbannad, uppgiven, ledsen och ännu argare. Kritik från insidan kallar sig avsändaren.

 

Det handlar om att Socialtjänstens Fältgrupp i Jönköping är överbemannad, De åker bra runt  sina bilar och eventuellt stannar dom vid någon fritidsgård och tar en fika med personalen och i bästa fall slänger dom käft med ungdomarna som är där, de är ute på skolorna någon gång per år och har föräldramöten om narkotika. Insändarskribenten vill att det ska räcka med två fältare och resten skulle kunna jobba i de överbelastade barn och ungdomsgrupperna i socialtjänsten.

 

Detta är en fruktansvärt orättvis bild av fältarna i Jönköping. Om Kritik från insidan jobbar inom socialtjänsten är detta helt sjukt, då hoppas jag inte det är okunskap som får hen att skriva så urbota korkat, jag hoppas det är avundsjuka. Skulle det vara en socialtjänstanställd och det beror på okunskap så har hens chefgjort ett grymt bottennapp i den anställningen.

 

Jag kommer att ge min bild av fältarna och fältgruppen här. Jag har 17 års samverkan, samarbete och samråd med Jönköpingskommuns fältgrupp att luta mig på så jag vet vilken bild jag har. Jag tänker ta påstående för påstående.

 

"Socialtjänsten inom Jönköpings kommun har en stor grupp fältsekreterare som åker runt i sina bilar och då och då dyker (mycket sällan) på någon av de få fritidsgårdarna vi har kvar. De fikar med personalen och kanske i bästa fall slänger käft med någon av ungdomarna":

 

 Äntligen har vi nio fältare i Jönköpingskommun. Nio fältare på ca 12000 ungdomar i högstadie och gymnasieålder. Jo Johan men alla har ju inte behov av en fältare! Nej det är sant men det är väl en väldans tur. Då skulle det behövas 10000 fältare till. Däremot vet de flesta ungdomar i området vem som är fältare och de vet att de kan vända sig till dom i både stort och smått. Ja de åker runt i bilar. Det skulle vara meningslöst och fara kors och tvärs genom kommunen på cykel eller ännu värre gå den vägen. Ja de dyker upp på fritidsgårdarna då och då, väldigt ofta om det finns behov av det, bara för att kolla läget helt allmänt ibland. Jönköpingskommun har 9 fritidsgårdar, 1 ungdomens hus och Brunnen som är en plats för gymnasieungdomar. Ja det är klart de får en kopp kaffe när de kommer, klart det blir fika, blir det när polisen, föreningsfolk, och andra besökare kommer med. Men att sätta sig och växla ett par ord om hur läget är i området är guld värt då vi jobbar utifrån olika vinklar men med samma ungdomar. Att de kanske skulle slänga käft med någon ungdom är ju att minimalisera vad fältarna gör. Klart de slänger lite käft med vissa ungdomar men det är väl bra. Handlar ju om att bygga relationer. Vad insändarskribenten tydligen inte förstått är alla samtal fältarna har med många ungdomar, det stödet fältarna är för många. Den enda vuxna som vissa ungdomar vågar öppna sig för. En av få vuxna som de träffar på veckorna som orkar bry sig som orkar prata som orkar stötta. Jag tycker insändarskribenten är fruktansvärt oförskämd som påstår att fältarna inte gör något när de är ute och åker.

 

"Någon gång om året har de föräldramöte angående Narkotika. Varför inte bedriva ett kontinuerligt arbete bland ungdomarna själva året om på exempelvis skolorna?"

 

Jag tänkte inte skriva det men jag gör det ändå. Det måste vara en mycket korkad person som skriver något sådant! Sant är att de en gång om året i år 6,7,8,9 och 2:an på gymnasiet är ute tillsammans med skolkuratorer, annan skolpersonal, fritidsförvaltningens fritidsassistenter (Fritidsledare) och är med på föräldramöten där det bland annat diskuteras narkotika. Vad insändarskribenten har missat är all annan samverkan som fältarna deltar i. Vi har lokala samverkansgrupperna där Skola, Socialtjänst, Fritid, kultur och polisen ingår. Där det jobbas för att området skall bli bättre för ungdomarna. Det finns en lokal samverkansgrupp(LSG) knuten till varje skolområde. Till den lokala samverkansgruppen finns ett nätverk kopplat. Ett nät som skall verkställa det LSG kommer fram till skall göras, i det nätverket är fältaren, Fritidsförvaltningens SBU Fritidsledare på området, skolans kurator, skolans fritidsledare och i bland polisen de som samverkar. Många nätgrupper jobbar för att minska skolket, för att minska skadebeteenden bland ungdomarna, en del nätgrupper är inne i skolorna och kör värderingsövningar, medverkar vid lägerskolor eller hänger lite på skolorna för att prata med ungdomarna. Detta är i högsta grad förebyggande arbete.

 

Insändarskribenten vill att vi ska ha två fältare kvar och de andra sju skall över till socialtjänstens barn och ungdomsgrupper för de är överbelastade. Hur dum är man om man tror det är lösningen? Hur tänker man när man sätter dessa grupper mot varandra? Socialtjänstens barn och ungdomsgrupper är otroligt viktiga men sätt inte dom mot fältgruppen, det är bara korkat. Det jobb som fältarna gör inbillar jag mig gör att resten av socialtjänsten får mindre att göra.

 

Allt uppsökar arbete som fältarna gör på veckoslut och helger, storhelger diverse arrangemang så som Dreamhack, Jönköpings marknad, Rix FM festivalen, skolavslutningsveckan mm mm har tydligen insändarskribenten missat helt vilket är tråkigt. Fältarna gör ett stort jobb när Jönköping vill ha trevligt. Skulle hända mycket mer olyckliga saker om de inte var i stan.

 

Allt individarbete och allt grupparbete som fältarna gör verkar gått insändarskribenten förbi det också. Flera av fältarna jobbar med Repulse enkelt förklarat, impulskontroll. De har stödkontakter med ungdomar, de jobbar med kill och tjejgrupper, grupper med motsättningar osv 

 

Ja visst finns det fler som gör stort jobb dessa tillfällen, i skolan, med ungdomar som har det lite jobbigt men insändaren handlade om Jönköpings kommuns socialtjänsts fältgrupp så därför har jag koncentrerat mig på den gruppen i detta inlägg.

 

Ja jag vet vad en del kommer säga bakom ryggen på mig. Att fältarna är mina idoler, att jag ser upp till dom, att jag är köpt av dom och andra grejer som inte lämpar sig i skrift. Sanningen är att jag verkligen uppskattar fältarna i Jönköping, jag tycker dom gör ett fantastiskt bra jobb för ungdomarna i Jönköping, att jag verkligen har uppskattat sjutton års samverkan, samarbete och samråd och hoppas det håller i sig i väldigt många år till. Att få sådan skit kastat på sig även om det bara är en insändare kan inte vara roligt när det uppenbarligen handlar om smutskastning av en fantastisk verksamhet!

Detta är min bild av fältgruppen i Jönköping

Jag har inte fått med allt dessa fältare jobbar med men jag har fått med det jag sett, det jag samverkat i. Vill ni veta exakt vad en fältare gör så ta kontakt med Fältgruppen, jag tror de gärna berättar om sitt arbete. Och du Kritik från insidan ta kontakt med dom så får du hela bilden.

Tankar runt övergrepp.

 Läste lite i Aftonbladet. Hittade denna artikel.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article374289.ab .

Blir lite ledsen. Blir ledsen över hur vissa viktiga vuxna behandlar en del barn. Gillar inte att skolan säger att de inget visste om flickan för hon var ny i kommunen. På de skolor jag har jobbat på så har man varit mycket noga med att det blir innehållsfulla överlämningar mellan skolorna. Inte säkert att man hade misstänkt graviditet i allafall.
Men det låter märkligt om de nu sagt att de skulle agera på samma sätt igen.

Socialchefen i kommunen säger att det är pappan som svikit flickan. Ja det säger nog ingen emot men vad tänker socialtjänsten i den kommunen gör för att de inte skall hända igen, tänker man ens titta på om man kan göra annorlunda eller mer?

Socialnämnden säger, visst kan flickan få ett förlåt om hon blir lyckligare av det. Jag hoppas de inte sagt så för jag tycker det låter som ett hån!

Eftersom det bara är pappan som svikit flickan och hon var rädd för at säga något till någon så får hon väl helt enkelt skylla sig själv, puckade ungen! Klart en tolvårig tjej skall börja prata med vuxna hon känner lite eller inte alls om övergrepp i hemmet, fattar hon inte det? Klart hon ska förstå att hon måste rasera hela sin tillvaro och börja anmäla. Hon är ju tolv år så hon är ju nästan vuxen. Nej självklart tycke jag inte såhär. Jag tycker att vuxenvärlden måste fundera på hur detta inte ska hända igen. Vems fel det än är att det gick så långt så kan man inte bara skylla på andra och ovetskap. Om samvekan mellan förvaltningar och instanser blir bättre så tror jag att man kan göra mer och tidigare.

Jag tror at det kan vara viktigt att satsa på Socialtjänstens fältare, Skolornas elevhälsoteam, Kommunens fritidsledare och Områdespoliser/närpoliser. Människor som jobba i områdena och ofta bygger relationer med ungdomarna. Personer som ungdomarna vet jobbar för deras bästa. Självklart kommer det alltid finnas ungdomar som far illa utan att vi vet det men målet måste väl vara att minimera och eliminera dessa händelser.

Sedan funderar jag på om långa fängelsestraff hjälper gärningsmännen/kvinnorna i sådana här fall. Jag anser att det inte är friskt att göra sådana saker. Jag hoppas man skulle hitta fungerande vård för dessa människor. Men de får väl skylla sig själva, de skulle ha livstid hela bunten! Eller inte, om det är sjuka människor som begår övergrepp så är väl tragiken dubbel. Nä så skulle jag inte säga om det var en flicka som jag kände som blev utsatt. Det är därför viktig att det finns ojäviga personer som tar tag i sådana här fall. Jobbar man med ungdomar och får ett sådant här fall i sitt knä så är väl det man kan göra att bry sig, att finnas där och att stötta, man skulle nog inte vara lämplig till att tala om vilken straffskala som skall användas.