Ett halvt sekel där jag fått vara med. 50 år som format mig. -00 talet.

 Hej igen. Nu är vi framme i mitt 2000 tal. Jag är enbarnsfar och vi har precis tagit steget som lilla familjen Mamma, pappa, barn in i ett nytt Decennium, Sekel och Millennium. Datorerna klarade övergången till -00 talet och inga kärnvapen avfyrades av förvirrade dataprogram. Jag tycker det är häftigt att fått bli förälder i två olika årtusenden. Känn in det. Två olika årtusenden.  

2000 var året då den ryska u-båten Kursk sjönk i norra ishavet, det var även året då Finland fick sin första kvinnliga president, Tarja Halonen. Andra stora saker på -00 talet. Anna Lindh mördas. USA förklarar krig mot Irak vilket gör att diktatorn Saddam Husseins liv når sitt slut. Angela Merkel blir Tysklands första kvinnliga Förbundskansler. Terrorangreppen på World Trade center och Pentagon genomförs. På grund av världens politiska läge så är 42 000 000 människor på flykt runt om på vår jord. 2009 blir Barak Obama president i USA.

2001 den 23:e Januari närmare bestämt så föds Emils lillasyster Hanna, jag får bli pappa igen. Så då har jag 2 barn födda i varsitt årtusende. Det är bara ca 2 år emellan dom så det är helt normalt. Vi är medlemmar i Salemförsamlingen och under -00 talet hittar Hanna körsången som hon fastnade för. 2006 föds Emil och Hannas lillebror Noa och familjen är så stor som den kommer bli. Jag går över från att jobba inom skolvärlden till att få mitt drömjobb som Fritidsledare på Fritid Jönköping. Jag får börja jobba på fritidsgård vilket varit målet alltid. Vad händer mer, det händer massor men mycket av det kommer jag lämna utanför för det blir ointressant här, helt vanligt familjeliv med allt det innebär och ni förstår ju att helt vanligt familjeliv har också format mig. 

Lilja 4 ever, Bridget Jones dagbok, Sagan om ringen, sagan om de två tornen, sagan om konungens återkomst, Hitta Nemo, Upp är några av filmerna som jag gillade mycket. White stripes Elephant, Robyns Robyn, Bruce Springsteens The Rising, är några av skivorna jag lyssnat en del på men jag är så fruktansvärt fast i Svensk pop/Rock 70 och 80 tal samt Hårdrock som den ska vara dvs som på 80 talet. 

2005 går min mormor sina sista steg på denna jord och jag är så glad över att fått lära känna henne och att iallafall 2 av mina barn fick lära känna henne. 2001 tog min mammas sambo och fästman sitt liv, det var trevligt att lära känna honom och min stora son fick iallafall känna han i 3 år. Händelser som också varit med och format mig. 

Livet är spännande, roligt, tragiskt, mystiskt, glädjefullt, skrämmande osv allt i en salig blandning. Det är läskigt att leva ibland men jag vill inte missa en sekund för varje liten grej som händer är med och formar mig. En del gillar inte det och en del accepterar att jag är den jag är och en del verkar gilla att jag är den jag är. Så länge jag är trygg med vem jag är så kommer jag nog kunna stå ut med att det är som det är. Jag njuter nästan varje andetag och hoppas få vara med och göra det länge än. 

Ett halvt sekel där jag fått vara med. 50 år som format mig. 90 talet.

 Då är vi framme vid mitt 90 tal. Helt underligt att tänka att jag numera har vänner som är födda på 90 talet. 1991 tog Barnskötare Johan studenten och hösten -92 började jag på fritidsledarutbildningen på Grimslövs folkhögskola utanför Växjö. Gymnasiet var en härlig tid, vårdlinjen barn och ungdom gick jag i hop med ett gäng sköna människor. Jag mådde bra mesta tiden på gymnasiet 89-91. Det var bara en händelse som skickade mig långt under isen i början på 90 talet och det skulle hända en gång till innan 90 talet var slut. den 27/12 1990 tog livets resa slut för två av mina kompisar. Den ena kompisen har varit som min bror och vi lärde känna varandra när vi blev grannar och han blev dagbarn hos oss 1975 tror jag. Det var en biltur i blixthalka som slutade med en katastrof. 2 vänner fanns inte längre. Det var overkligt och det var sådant man bara läser om, inte sådant som händer ens vänner. 

-90 talet var annars väldigt spännande. Jag var väldigt intresserad av samhällsfrågor. Var i en ålder där jag tyckte jag hade svaren på allt. Jag älskade 90 talets humor som bl.a Hassan gänget och Killinggänget bjöd på. Jag är uppvuxen med Hasse o Tage, Magnus o Brasse, Tjadden Hällström och gillar den humorn med men detta var något nytt som jag tog till mig direkt. Filmer som kom på 90 talet som jag sett mer än en gång är Fucking Åmål,  Fyra bröllop och en begravning, När lammen tystnar, Pulp fiction, Änglagård, Lejonkungen och Titanic. Fler i min ålder som kände sig gamla nu? 

Det var krig i Europa även på 90 talet. Över 200 000 människor dog i balkankrigen. 1992 härjade Lasermannen John Ausonius och mördade 1 människa och försökte mörda nio till.1995 mördas Gerard Gbeyo i Klippan.

En av de största fartygskatastroferna inträffade också på 90 talet. Kl 00.24 sänder Estonia sitt sista nödrop innan hon sjunker. 852 människor omkommer och inte ens 200 överlever den natten på Östersjön.

I februari 1990 lämnar Nelson Mandela cellen på Robben island där han suttit fängslad för sitt samhällsengagemang sedan 1966.

1994 röstade Sverige ja till EU. 1995 blev Sverige världens tredje land att införa partnerskap och  25/1 96 så vigdes Efva Attling och Eva Dahlgren. 1994 var ett stort idrottsår Tre kronors herrlag tog OS Guld i ishockey och senare samma år tog svenska herrlandslaget i fotboll brons i VM i USA. Annika Sörenstam seglade upp på stjärnhimmlen efter att vunnit US open i golf både 1995 och 1996. 14/8 1999 invigdes Öresundsbron.

1 April 1998 förlovade jag mig med den kvinna som skulle komma att bli modern till våra tre barn, en lycklig tid såklart. Bara kort därefter den 10 maj samma år dör min pappa i cancer. senare detta år gör min fästmö ett graviditetstest och det är positivt. Så in i den positivt, en ny gryning var på gång. Den 7 april 1999 föds vårt första barn och livet blev sig aldrig mera likt. Helt fantastiskt att få bli förälder, den lyckligaste dagen i mitt liv. Jag älskar alla mina tre barn över allt annat inget snack om den saken men det första barnet ställer om ens liv så mycket mer än nr 2 och 3. Min kusin Stefan och hans sambo skulle bli faddrar för min son men bara någon vecka efter Emils födelse så dör Stefan i cancer inte ens 30 år fyllda. 

1999 var även året då vi skaffade vår första mobiltelefon och vår första PC. Det känns som igår men är 23 år sedan redan. Jag fick vara med och fira ut ett millennium och fira in ett annat. Jag har ju fått vara med om att bli förälder i två olika årtusenden! Känn på den. 

1992 hoppade jag av fritidsledarutbildningen i Grimslöv och tog senare (-94) upp de studierna igen på Mullsjö folkhögskola. 1996 var jag färdigbakad som fritidsledare och det är en utbildning jag aldrig kommer ångra att jag gick. Jag kommer kanske inte ihåg så mycket av lektionerna men min personliga utveckling var otrolig. Min pappa var fritidsledare, min ena farbror har jobbat som fritidsledare och två av mina kusiner var fritidsledare. Nu för tiden har jag även en son som är fritidsledare. 

90 talet även det ett årtionde som format mig. Snart dags att komma in i -00 talet.

Påskdagen

 Uppståndelsens dag. Oj ska jag skriva om religion igen? Ja och nej. Ska jag skälla på religionen igen? Jag brukar skälla på människor som använder folks tro för att kränka andra människor. Jag skriver så jag uppenbarligen kränker människors rätt att få vara homofober, översittare och allmänt vidriga men ni får väl skriva något ofördelaktigt om mitt sätt att skriva då. Jag tror inte våld är lösning på något, jag tror inte på strängare straff om man inte har ett effektivt förebyggande arbete, jag tror inte på att man med psykiskt våld kan hjälpa en människa upp på fötterna igen, det är inte mycket jag tror på kan tyckas men jag tror på de flesta vetenskaperna, jag tro på att människan är god i grunden, jag tror på uppståndelsen men jag tror inte på alla kristna tolkningar vilket det finns över 200 olika inriktningar för. Jag tror och det menar inte att jag famlar utan att jag är övertygad av att religion är bra men det finns alldeles för många som ska tolka den åt oss som jag tycker känns trångsynta, oresonliga, oärliga och att de tolkar skrifterna och historierna för att få sätta sig över människor och samhällsgrupper. Jag tror inte att skeenden är förutbestämda. Jag tror saker händer för att andra saker hänt och ibland kommer man i kläm emellan. Jag tror inte att sjukdomar, död, utsatthet för våld och liknande är något gudomligt det är vi människor som uppenbarligen är orsaken till det mesta även där. Jo men vi har yttrandefrihet så man får tycka att HBTQi personer, att människor som sjunger och dansar utan att det är till lov för herren, att människor som skiljer sig, att människor som har sex före äktenskap och som kanske dessutom skaffar barn innan äktenskap misshagar Gud. Så här är det! Yttrandefrihet gäller mellan stat och person, därefter har lagar skapats som inskränker på total yttrandefrihet för att skydda människor ofta i olika minoritetsgrupper. Det är inte yttrandefrihet att misshandla homosexuella, det är inte yttrandefrihet att misshandla poliser, det är inte yttrandefrihet att slå sönder och bränna ner andra människors tillhörigheter. De här koranbränningarna som en viss dansk håller på med nu känns också lite märklig om man vill ha yttrandefrihet och demokrati. Nazisterna och kommunisterna hade bokbål för att inte få saker spridda som stred mot den "rätta läran". Katolikerna hade bokbål också en gång i tiden när man inte ville veta av det där nymodiga som kallades vetenskap. För att lära oss av historian och för att inte motståndare genom tiderna ska försvinna och glömmas finns det ett  värde att spara sådant som är publicerat, även mein kampf. Spara för att lära oss av vad som hände, kunna se varför det hände och kunna verka för att det inte ska hända igen. Historielöshet är farligt om ni frågar mig. 

Jag har valt att både gå på Påsknattsmässa och påskdagsgudstjänst, i två olika kyrkor en fd statskyrka och en frikyrka. Jag har tänt ljus för två vänner som har / har haft det jobbigt. Vad hjälper nu detta, tända ljus, inte ens i Harry potter. Ljuset är väl ändå en symbol för att det går att skingra mörkret. Nu kommer vi snart till min egentliga fundering och mina tankar runt funderingen. Jag har fått förmånen att lyssna på predikningar om Maria från Magdala. En kvinna som hade en del mörker inom sig och har en framträdande roll i påskhelgens senare händelser. Båda tillfällena handlade en del om Maria. Just mörkret inom sig, kan det verkligen vara så att det bara ska vara där? Ångest, kan det verkligen vara förutbestämt att det ska finnas i överflöd hos vissa människor? Jag tror inte det. Jag tror inte på att upplevt dåliga saker har kommit ur något gott. Jag tror inte att världen är rättvis. Skulle människor som är utsatta för krig och våld helt enkelt skylla sig själva eller kan det vara människor som i mina ögon är förbannade as som använder sig av våld för att visa makt och överlägsenhet. Men nu tillbaka till människor som har mer ångest än de mår bra av.  Jag fattar ju med att människor man tänder ljus för inte bara hoppar till och allt är bra igen, jag förstår det. Det finns ju annat man kan göra och det kan man ju göra också. Allt man kan göra gör man väl så länge man känner att man klarar det. och man gör det för att man vill. En sak vet jag helt klart, den som är satt i skuld är inte fri. Det sa Göran Persson och då syftade han på bankernas utlåning bl.a. Men det finns ju annan skuld man kan sätta sig i enligt de som ska driva in skulden. Får man hjälp från något håll för att lösa saker när man t.ex. har en depression eller annan ångest så är man inte skyldig någon något. Va? Varför inte? För att du kan aldrig äga en annan människa. Du kan aldrig kräva av någon, lojalitet, tacksamhet eller "betalning på något sätt"  . Hjälper du en annan människa så gör du det för att du vill och kan. Snärjer man en människa med krav på lojalitet, tacksamhetsskuld, eller annat så har man ju inte hjälpt någon ur något, man har ju lett människan in i något annat. Så att du som  har det jobbigt med vad det än är kom ihåg att ingen kan kräva av dig någonting alls. Detta gör kanske att en del inte vill hjälpa men har den de någonsin velat det eller har de bara velat ha kontrollen och sett till att "betalningen" kan kammas in när det passar hen inte dig. Uppståndelsens dag, påskdagen. Har du ett mörker inom dig som gnager på dig så minns att även själen kan hämta sig från det värsta och "uppstå". Kom ihåg att du kommer nå uppståndelsens dag du med, du kommer kunna fira din påskdag när du är tillbaks på banan som det kallas. Då firar du den för att du mår bra utan att känna några som helst krav från någon annan alls. Som sagt ingen och jag menar ingen kan avkräva dig någon betalning alls för att hen anser att hen hjälpt dig. Du är inte skyldig någon din lojalitet. Du ska bara vara lojal med dig själv och njuta när allt funkar. 

Som sagt allt kan kännas mörkt ibland, ibland mer ofta men ljuset finns där och är aldrig långt borta kan människor se som finns runt dig även om det för tillfället kanske är dolt för dig. Detta kan folk uppleva som problem och du kan upplevas svag av människor som inte orkat förstå. Svaghet som lyfts upp blir en styrka. Så fort det lyfts upp engagerar det andra människor och då är det en styrka. Så du som "hjälper" för att det kan passa din agenda, tänk igen. Hur vill du ha det om dagen kommer då din grund rämnar? 

Under påsken påminns man av död och liv och det är livet som segrar. Så vill vi kunna känna varje dag. 

Ett halvt sekel där jag fått vara med. 50 år som format mig. Mitt 80 tal.

 Bild från 1987 på mig. Jag brukar ju inte lägga ut bilder på mig men när det handlar om mina 50 första år så gör jag det. 1980 Jag gick på Nyarpsskolan i Bankeryd. Britta och Britt-Marie hette mina lärare, på mellanstadiet sen fick vi Rune som lärare. Jag trivdes bra i skolan, har haft turen att snappa upp saker som sägs och det jag läser så jag klarar mig som medelmåtta utan att behöva anstränga mig ett dyft. Det är bra för det finns en massa sporter  jag vill utöva och då hinns inte en massa läxor med. Medelmåtta är jag, så även i idrotten. Aldrig varit någon stjärna, inte varit intresserad av att vara någon stjärna. Trivdes med att vara en anonym kille som bara var med. Gillade lagidrotter för då fick man spela och träna med kompisarna. Jofa kan tacka mig att de överlevde 80 talet. När jag spelade bandy slet jag mer på skridskons läder än på skenorna. Slitna skridskor men alltid som nyslipade så fick ju köpa nya ofta. Fotboll spelade jag ofta framåt men gjorde max 3 mål per säsong, spelade fram till en del dock. Spelade gärna i andralaget för att det var kul och inte någon som skulle petas för att den var för dålig. Lite Handboll blev det med, som tredjemålvakt men jag fick ju träna med mina kompisar. Bankeryds Sportklubb och Bankeryds Bandyklubb var föreningarna där jag tillbringat sjukt många härliga timmar. Jag trivdes med att vara medelmåtta, folk var snälla mot mig, har aldrig varit mobbad eller någon slagpåse. Men! det finns gånger i livet man inte vill vara tvåa. Det finns gånger man kallsvettas, darrar, är livrädd men måste få det gjort. På knattediscon och partyn, jag ville så få tryckarna och sista dansen med henne! och det fick jag ganska många gånger. Min första riktiga kärlek. A-L K. Jag har senare i livet haft äran att få jobba tillsammans med henne på ett av mina extrajobb. Lika snäll, empatisk och rolig vuxen som hon var på 80 talet. Livet var bekymmerslöst i den egna lilla bubblan på 80-talet. Kommer ni i håg låtarna från minidiscona? Laura Branigans Self control, Opus Live is life, Scotchs Delerio mind, Tacos Puttin on the Ritz, Falcos Rock me Amadeus, Video kids Woodpecker from space och när det blev skoldanser på högstadiet Den Harrows Dont let me down. Alltid spelades HåVe låten någon gång på dessa discon och det avslutades alltid med Goodnight sweetheart med The Boppers.

Kommer ni i håg läsken Vira blåtira? Var det någon med som hade pastellfärgad Bagheera wct overall? Ni ser ju bilden, Hockeyfrilla de lux, Jag läste Knasen, 91:an, Kalle Anka, Svenska Mad och OKEJ. OKEJ tidningen det stod en massa om favoritbanden OZZY, DIO, Iron Maiden, Judas Priest, Accept, Magnum, Krokus, Marillion, Ratt, Quiet Riot, Scorpions, Saxon, Europe, Thin Lizzy, Dare, Metallica, Depech Mode, Duran Duran, Alphaville och så var alltid ett reportage med poster på Samantha Fox. Musik gillade jag, allätare blev jag nästan. Svenska band som jag lyssnade på var Snowstorm, Strix Q, Magnus Uggla, Magnum Bonum, Noice, Freestyle, Gyllene Tider, Factory, Lasse Lindbom band, Hansa Band, Imperiet, Ebba Grön, Sixten Redlös, Ksmb och Jönköpingsbanden  som blev lokalkändisar som Arrow, Crut och Shivering spines. 

Detta var i min bubbla. Jag har alltid gillat skolämnena Samhällskunskap, geografi, historia och religion så lite koll hade jag på det som hände ute i världen. I min lilla värld så gick min farmor bort 1980 och min morfar 1985. Två personer som betydde mycket för mig. I den stora världen utanför så var det ju kalla kriget, Öst mot väst. Det var även en del heta krig som Sovjets försök att invadera Afghanistan och kriget mellan Iran och Irak. Det var oljekriser p.g.a Ayatolla Khomeini och låneräntorna låg stundtals på 12-14% som när mina föräldrar köpte hus. 80 talet var årtiondet då världen förlorade John Lennon till en fanatisk stalker. 80 talet var årtiondet Björklövens IF vann SM Guld i hockey. 80 talet var årtiondet jag live fick se både Boltic bandy och IFK Göteborg i fotboll ta SM Guld,  80 talet var årtiondet jag såg alla Bruce lee och Bud Spencer & Terrence Hill filmer på hyrd moviebox eller hos byggföretagarns son som hade VHS bandspelare hemma. Man var oense i Sverige hurvida man ville ha kvar kärnkraften eller ej. Den 28/2 1986 skedde det man inte kunde föreställa sig hända i Sverige. Våran statsminister Olof Palme blir kallblodigt mördad mitt i Stockholm. 80 talet var det årtionde när HTLV3 senare HIV och AIDS kom helt nära det svenska folket. Bögpesten kallades den på många håll. Sighsten Herrgård blev rikskändis på grund av denna då 100% dödliga sjukdom, en kändisfrisör som fick ge AIDS ett ansikte, även TV personligheten Jacob Dahlin föll i klorna på AIDS. Man visste att det spreds via blod så när någon fick ett sår under en fotbollsmatch så blev det nästan panik. 28/10 1981 gick den Sovjetiska U-Båten U137 på grund i Gåsfjärden utanför Karlskrona och Sverige hade en av sina största diplomatiska kriser i modern tid.På valnatten 1988 myntades uttrycket Sjöboandan och den var inte positiv. Valbroschyrerna Sven Olle Olsson Centerpartiet beställt till valet var beställda från Göran Englund i Nysvenska rörelsen.  Senare nekades 15 flyktingar boende i Sjöbo. 80 talet var även årtiondet då de svenska skidherrarna kunde konkurrera på riktigt med de norska. Lech Walesa tog makten i Polen och järnridån rostade sönder. I Rumänien gjorde folkrätten processen kort med diktatorn Nicolae Ceausescu. och den 9:e november 1989 föll den så hatade Berlinmuren. 

Detta är bara ett axplock av vad som hände på 80 talet men detta är sådant jag fortfarande kommer i håg så det har ju betytt något och format mig. Inom kort kommer mitt 90 tal. 

Ett halvt sekel där jag fått vara med. 50 år som format mig. Här åren på 70 talet.

 På bilden finns två personer som fyller 50 år i år. Det är jag i de blåa byxorna. Jag är uppväxt i det lyckliga Astrid Lindgren land. Jag visste aldrig om vi hade eller inte hade råd med saker och resor. På somrarna var vi hos kusinerna Fröding i Haverdal och hos farmor i Liared, Vi var med kusinerna från Olssonsidan och campade och vi var hos mormor och morfar i Lovsjön. Det var livet, jag älskade det och förstod aldrig varför folk ville åka till Spanien och Italien. Lördagslyxen när pappa inte dömde eller coachade fotboll eller bandy var att gå en promenad i skogen och ha med fika jag älskade det med och jag älskade att få åka med när pappa coachade och dömde fotboll och bandy. Jag har fått följa Hallby IFs, Halmstad BKs, IFK Göteborgs, Ajax, AIKs backjätte Peter Larsson tiden innan han blev proffs. 

50 år, ett halvt sekel, en massa tid med minnen av alla de slag. Detta inlägg kommer handla mest om 70 talet som jag var med i. Saker jag inte minns och saker jag faktiskt minns. Jag är ju född 1972 så jag kommer inte ihåg så mycket innan 1977 och det beror bara på min ålder inte på div substanser som var populära då. Det starkaste jag fick på den tiden var väl AD droppar. 

Född i Jönköping och mitt första hem var på Murgrönsgatan på Ekhagen. Född Olsson då mina föräldrar inte var gifta. Hette det ett tag tills de bytte till Fröding, eller Sköld som många känner mig som, Pappa ville ha farmors flicknamn Sköld som efternamn men fick aldrig igenom det. Ändå står Sköld med i pass och legitimationer fram till 1991, jag trodde jag hette Sköld och det gjorde jag ju med men inte enligt skatteverket. Pappa hatade farfar av anledningar som stavas våld så det var orsaken. Jag är född 3:e Juni 1972 kl 05.46 på KK i Jönköping, dag 155 (skottår) på året. Idag den 9/4 2022 är det 18207 dagar sedan. Jag har samma födelsedag som Danske kung Fredrik VIII (född 1843) Storbrittaniens kung George V (1865) Varietéartisten och dansaren Josephine Baker (1906) Snobbar som jobbar halvan Tony Curtis (1925) Rallyföraren Sylvia Österberg (1934) och skådespelaren och sångaren Mi Ridell (1968) så man är ju i gott sällskap. 

Andra spännande saker som hänt 3:e Juni i historian är bl.a att Ludvig XIX dör. Ludvig var titulär kung i Frankrike i hela 20 min. Hans far dog i Julirevolutionen som utbröt p.g.a. att de liberala och nationalisterna var trötta på den ultrakonservativa tronen. 3/6 1839 samlar den kinesiska tjänstemannen Lin Zexu 500 arbetare och under 3 veckor förstör dom 1,2 miljoner kg opium och det första opiumkriget var ett faktum. Den 3/6 1946 presenterade den franske bilingenjören  Louis Réard bikinin. Den 3/6 1965 Blir Edward H White den förste amerikan som gjorde en rymdpromenad.

På Billboardlistan den 3/6 -72 ligger låten I´ll take you there med The stapel singers etta. sexa ligger den kanske mer kända låten Morning has broken med Cat Stevens. Etta på svensktoppen ligger Sven Bertil Taube med låten En sång om frihet.

Vinnare av Fotbollsallsvenskan 1972 blev Åtvidabergs FF, mitt lag IFK Göteborg blev detta år 2:a i div 2 södra efter IF Elfsborg men före bl.a. Kalmar FF. Dan Östlund gjorde mest mål för IFK det året, 8 st blev det. Liverpool FC som också fyller år den 3/6 kom 1972 tre i ligan efter Derby County som vann och Leeds United som kom tvåa. Vi kom dock före (På målskillnad) Manchester City som blev fyra. 

En film som kom 1972 och har blivit en kult film är Stanley Kubricks A clockwork orange. 

Lite händelser från -70talet som ofta beskrivs som ett årtionde av våld och en växande miljökamp. 1075 tog de röda khmererna över Kambodja efter att man tröttnat på den USA styrda regeringen, ur askan in i elden har väl sällan varit mer tydligt. Röda khmerernas ledare Pol Pot han ju se till att 2 000 000 fritänkande kambodjaner mördades och försvann. 1972 mördade personer ur palestinska svarta september ett antal idrottare och ledare i den Israeliska os-truppen. 1977 kidnappades arbetsgivarbasen Hanns Martin Schleyer av Rotearmèfriktion som ville utväxla Hanns Martin med de fängslade terrorledarna Ulrike Meinhof och Andreas Baader. 1975 sprängs det i den Västtyska ambassaden i Stockholm, även denna gång är anledningen fängslandet av bland annat Baader och Meinhof.  Monica Nilsson slogs i rätten mot BT kemi i Teckomatorp och fick till stånd hårdare miljölagar i Sverige, 28/3 1979 öppnas en ventil i kärnkraftverket i Harrisburg USA, man skulle släppa ut kylvatten men ventilen gick sedan inte att stänga så radioaktivitet läckte ut och det blev en 49% ig härdsmälta i kärnkraftverket. Vad hände mer på 70 talet? massor av spännande grejer men jag måste väl ta med att vår kung gifte sig och att kronprinsessan Victoria föds. Detta är som sagt bara en liten del av allt som hände och pågick då. Vietnamkriget bl.a. 

Boken Jack av Ulf Lundell kommer 1976, Abba vinner Eurovision song contest med låten Waterloo, låtar som Bruce Springsteens Born to run, David Bowies Ziggy stardust, Sex pistols Anarchy in the UK, Bob Marleys I shoot the sheriff, Led Zeppelins Stairways to heaven, Eagles Hotel California, Pink Floyds Money, Black Sabbaths Iron man släpptes under -70 talet. 

Jag får väl inte missa att droppa lite idrottsprofiler som startade sina storheter på 70 talet, då givetvis en del i samband med Munchen OS 1972, Björn Borg, Ingemar Stenmark, Linda Haglund, Ulrika Knape, Ragnar Skanåker, Gunnar Larsson och Frank Andersson. Detta var lite av ett axplock vad som hände under framför allt 1970 talet, mina första 8 år i livet, 8 år som varit med och format mig till den jag är idag. Det händer ganska mycket under en livstid som man inte alltid tänker på. Inom kort kommer inlägg om mitt 1980 tal. 

April april din dumma sill... eller är detta på riktigt?

1:a april 2022 ett datum vi hoppas att allt med covid och krig bara var sämre skämt än Chris Rocks dåliga skämt om Will Smiths fru. Att Will Smiths övergrepp på Chris Rock bara var ett ännu sämre skämt. Att man med våld försöker tysta skämt bara var ett jätte, jätte, jätte dåligt otajmat skämt. Att man med våld och lögner försöker ta makten av ett fredligt land bara är ett ännu sämre skämt än alla dåliga skämt tillsammans. Detta är allt jag tänker skriva om Covid, Ryssland och Will Smith. Jag tänker ägna detta inlägg åt några som hoppas att deras vardag just nu är ett dåligt 1.a april prank. 

Det finns människor runt omkring oss som inte känner vårens ankommande som man önskar att alla fick göra, det finns människor som inte orkar känna om solen värmer, inte orkar reflektera över fåglarnas kvitter, som inte orkar titta i dikeskanten efter tussilagon som hälsar våren välkommen. Det finns människor som inte orkar leta efter det bra hen gör hela tiden trots sin brist på ork. Det finns människor som tycker sig vara problem eller orsaka problem för andra människor när det enda de gör är att inte orka vara sitt jag när jaget är på topp. Vi måste låta dessa människor få gå i sin egen takt, låta dessa människor packa ur sin ryggsäck på vad den vill packa ur, låta dessa människor få prioritera vad kraften som finns skall användas till. 

Om du fick välja på att må bra, vara lycklig, känna dig trygg, känna dig älskad och önskad överallt eller att må dåligt, vara ångestladdad, känna dig osäker och otrygg, känna dig i vägen och oönskad, vad skulle du välja? Jag har aldrig mött en människa vad jag vet som skulle vilja välja att må dåligt. Det är antagligen inget man väljer. Människor som känner sig ångestfyllda, otrygga, oönskade gör det väl av någon anledning och det kan säkert vara en miljard olika anledningar eller fler. Jag är ingen psykolog eller psykiatriker som de flesta säkert vet. De flesta som läser detta saknar också denna kompetens vågar jag gissa på och det är synd. Det finns alldeles för få människor som jobbar med det psykiska måendet. Det är helt åt helvete att när man efter över 6 månader av ångest inte fått träffa någon med medicinska kunskaper inom området. Tänk om du får en hjärtinfarkt eller stroke eller bara bryter ett ben i kroppen, skulle du då acceptera att få vänta  6 månader+ för att få hjälp. Skulle du gå med på att bara få några piller utskrivna så länge, piller man inte vet om de funkar på just dig? Och det är väl klart att du ska försöka jobba lite under tiden. Gärna så mycket att all din fritid och sovtid är för lite för att du ska kunna återhämta dig. Det är bra att pushas lite även om det tar mer på krafterna än vad som kan återhämtas. Bryt dit ben och spring Lidingöloppet, få en stroke och genomför Vansbrosimmet, skaffa dig en hjärtinfarkt och åk Vasaloppet, bli blind och cykla Vätternrundan själv. Se inte problemen se möjligheterna! Ta dig i kragen och ryck upp dig! Det finns människor som har det mycket värre än du! Sluta bete dig som en gnällig kärring! osv osv... 

Nej det är jäkligt svårt att se på en människa att hens psykiska hälsa är ur balans. Men det kan såklart vara väldigt jobbigt för dig om någon i din närhet, familj, kompisgäng, arbetskamrat har obalans i den psykiska hälsan men jag kan lova dig att personen inte gör allt för att jävlas med dig. Det är jättejobbigt att vara medmänniska ibland för man kan bli en del i det som kan kallas medberoende, anhörigberoende när det gäller missbruk. Man kan alltså vara en del i en persons närhet som man helt plötsligt märker mår allt annat än bra. Alla människor kan drabbas av psykisk ohälsa i den grad att den blir ett hinder i det "vanliga" livet och grejer som jobb och fritidsaktiviteter tar stryk för tiden finns inte att orka med det. Jag kan ju vända ryggen åt dessa problem då de riskerar att äta upp min ork eller så kan jag kika på mina kraftreserver och använda dem klokt och kunna vara medmänniskan som behövs. Ja det kan ta lång tid innan någon lämnat golvet och står stadigt på sina egna ben men det kommer gå om man ger det tid. Hur skulle jag vilja ha det om det var mig den psykiska ohälsan satte klorna i. Vilka nära personer hoppas jag på då? Men det kommer inte hända mig! Nä det hoppas man väl verkligen men den dagen då facit finns för allt vi varit med om i våra liv så är det någon annan som tittar på det så jag längtar absolut inte dit. Jag har kraft och ork så att livet knuffas och bråkar lite ibland det klarar jag ganska lätt. Men om livet skulle börja misshandla mig så tar det nog inte lång tid innan jag ligger på golvet och ber om nåd. 

Som sagt. Min övertygelse är att ingen väljer ett liv med psykisk ohälsa, jag där emot kan välja hur jag bemöter en människa som den psykiska ohälsan angripit. Orkar jag inte behöver jag inte göra något och det är ett absolut bättre alternativ än att sparka på den som ligger är min teori. 

Så tyvärr är psykisk ohälsa inget aprilskämt. Däremot hoppas jag att den någon dag tar slut för dig precis som den 1.a april övergåår till den 2.a april i morgon. 

Ett jobb är ett jobb. En människa en människa. Eller?

 Jag bojkottar ju livesändningarna från OS men det går ju inte undgå rapporteringen från OS i alla möjliga medier just nu. Det är ganska intressant hur man skriver om atleter som det går bra för, som det går dåligt för och hur atleter emellan kritiserar varandra. Det går inte så bra för Frida Karlsson i skidåkningen just nu, hon klappar ihop och mediasidorna fylls av bilder på en utslagen Frida, en Frida i tårar, en Frida med snor och slem i hela ansiktet som ser väldigt plågat ut. Jag bara undrar varför dom bilderna är så viktiga. Frida arbetar som skidåkare och hon är beroende av att det går så bra som möjligt för att lönen ska bli så bra som möjligt. När jag gick på högstadiet 1985-1988 fanns det en lärare som en klass gjorde allt för att knäcka. Det var en seger varje gång hon sprang ifrån klassrummet gråtande, undra vad som hänt om någon börjat sprida bilder på henne med rödgråtna ögon och snoret rinnande, jag vet inte men jag tror ingen tyckt det vore okej. Självklart var det inte okej att den klassen som försökte knäcka henne kunde hålla på med det heller. I media kan man kommentera det som skrivs genom att dela genom andra media ex Facebook, Twitter, Instagram osv.,.  Det är inte sällan elitidrottare får ta emot väldigt mycket hon för att bara vara sjätte bäst i världen, för att missat något så man blivit diskvalificerad i tävlingen och liknande grejer. Hur hade det sett ut på sjukhuset om du får hjälp av den sjätte bästa sjuksköterskan i världen, skulle du sagt nej tack och bett dom leta efter en bättre?  Det här är ju saker som kanske inte går att sätta emot varandra egentligen för vi har så olika uppfattning av vad olika professioner ska göra på jobbet men jag tycker det är spännande så jag fortsätter.

Vi kan vända på lite saker och ta upp när t.ex elitidrottarna får medkänsla och man undrar varför den medkänslan inte finns att tillgå i andra yrken på samma sätt. När det går dåligt för t.ex Frida Karlsson i skidåkningen så får hon mycket kärlek på sociala medier. Du kommer tillbaka, du är bäst, nästa gång vinner du, det finns inga problem i världen en liten skugga möjligen från tjurskalliga Bosse som inte fattar hur man kunde ta ut Frida till stafettlaget när Charlotte Kalla bara väntar på hotellet för att bli kallad till skidstadion. När förskolelärare Cecilia har gått in i väggen och blir långtidssjukskriven hur ser det ut då? Man önskar ju att man om man känner till henne skulle vara den peppande som tycker, du kommer tillbaka, du är bäst, det blir ingen nästa gång du är stark, det finns inga problem i världen som du inte klarar osv... men tyvärr verkar det som att det bara är en dröm, många undersökningar (Rapporter från bl.a fackföreningar och arbetsmiljöverket) visar på att man ganska snabbt upplever Cecilia som ett problem, avsaknaden av Cecilia kräver lite mer ork av kollegorna tills ersättare hittats. Man är inte alls lika optimistisk att du är snart tillbaka. Man skickar inte peppen på samma sätt, kanske för det är lättare att ge den till någon man inte träffar irl eller för att vi inte har några egentliga problem med att en idrottare kan bytas ut. 

Just att det bytas ut i idrott är ju inget konstigt. Man har avbytare i många lagsporter och det är helt lugnt. De bästa är med i spelet och de andra väntar på att få delta när någon inte orkar mer. Ingen ledare i hela världen skulle tvinga Frida Karlsson, Jonna Sundling, Christiano Ronaldo, Jose Verstappen prestera i en tävling/match om de hade brutit benet. Ingen hade sagt till Zlatan att ta dig i kragen och ryck upp dig nu, det är match i eftermiddag om han låg hemma med svår ångest och inte visste hur han skulle ta sig ur sängen han hade antagligen fått förtur till psykiatrin för att få hjälp att lösa problemen och man hade gett han den tid han behöver för att komma tillbaks. Människor med "vanliga" jobb försöker vi tvinga tillbaks till arbetet så fort som möjligt trots att de efter över 4 månader fortfarande väntar på att få en samtalskontakt genom psykiatrin, det är mycket ta dig i kragen, ryck upp dig, du måste motivera dig osv.... som följer. I det läget är Cecilia inte värd lilltån på Ronaldos fot ens. Det är skillnad på jobb och jobb, det är skillnad på människa och människa. 

Vad vill jag ha sagt med detta inlägg? Vi är alla människor, alla behöver stöttas ibland oavsett vad man sysslar med. Det lönar sig aldrig förutom då ev i det närmsta ekonomiska sammanhanget att knäcka en människa. Vill eller orkar man inte försöka lyfta en människa som mår dåligt och inte kan prestera sitt max på det område hen har betalt för så kan man låta bli och känner man sig starkare än den personen så är det faktiskt snällt att inte försöka knäcka hen. 

Jag hoppas att man kan sluta publicera förfulande bilder på människor som inte lyckats med sin uppgift, en duktig fotograf kan förmedla den känslan på annat sätt och jag hoppas att idrottare som får ros och ris av en hel nation får bra stöttning och hjälp när riset viner. Jag hoppas att få slippa artiklar i min facktidning som handlar om medarbetare som bränt ut sig totalt, som blivit psykiskt misshandlade, som inte orkar komma tillbaks. 

Behandla andra som du vill att andra ska behandla dig, inte som andra behandlat dig.