lördag 21 juli 2012

Hemma är inte där jag bor utan där man förstår mig.

 Jag är alltid villig att lära mig nya saker. däremot är jag inte villig att alltid bli undervisad. Vissa saker vill jag lära mig själv, jag vill få vrida och vända på möjligheterna och hitta de ologiska vägarna. Jag älskar att lära mig nya saker oavsett om det är sätt att enklare kunna leva eller om det är en helt onödig kunskap som jag aldrig kommer att använda någonsin. Därför blir jag ibland lite sömnig när andra ska berätta att så här är det och även om du kommer fram till samma slutsats så går du fel väg. Ibland när jag för en dialog med någon och har ett mål med det jag säger så händer inte altför sällan att en tredje part lägger sig i och når målet innan jag hunnit förmedla varför eller hur jag vill lägga upp vägen för att nå dit. Jag har min dolda agenda och följer den för målet kanske bara är ett delmål och då vill jag inte ha vägen fram till målet raserad av någon som tror att jag inte kan formulera mig utan känner att den vill hjälpa till.

Dessa björntjänster har lärt mig att lyssna, innan pratade jag gjärna och var en av dessa otåliga måljägare. Jag hoppas att jag lärt mig att lyssna efter det som inte sägs och därigenom kanske kan gå in i dialogen om jag känner att jag borde det. En dialog på tre, är det en trialog? Jag hoppas att jag genom att lyssna på det osagda lär mig mer om andra för den kunskapen har jag förstått att man kan komma ganska mycket längre på. Ett sätt att förstå det som inte kommer fram kan göra att man bättre kan undanröja hinder på vägen. Missförstånd kan undvikas och resan kan bli riktigt behaglig. Detta har jag förstått när jag märker att det finns människor som känner mig bättre än jag trodde. Det finns människor som i tid inte kännt mig speciellt länge men känner mig bättre, den riktiga Johan  än de som tror de kännt mig i 15-20 år. Visst känner de personerna en Johan men inte Johan som finns bakom pappan, fritidsledaren, fotbollsnörden..... Men som sagt det finns ett gäng personer som känner mig bra och det är människor som har lätt för att lyssna, människor med stor empatisk förmåga, människor som frågar hur är det och faktiskt lyssnar på svaret och för samtalet vidare utifrån det.

Det är sådana människor jag utvecklas tillsammans med. Det är sådana människor som jag skulle svara mitt i natten för om de ringde, det är sådana människor jag lätt skulle sätta mig i bilen och åka 125 mil för att hämta om de missat tåget. Jag har kommit på att jag är väldigt lyckligt lottad som har sådana människor i min närhet. Det är av dessa människor jag lär mig många saker av, det är av dessa människor som jag får min energi, det är dessa människor som jag är skyldig ett evigt tack. Ni vet vilka ni är. TACK för att ni finns. Och ja jag är fläckvis intelligent.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar