Greger von Sivers måste ju vara en av de mest otajmade människor som finns. Eller det kanske inte var dålig tajming han kanske gör sådana uttalanden så ofta att det är omöjligt att hålla sådana uppfattningar hemliga. Greger som var VD för Profilskolan. Han pratade i Uppdrag granskning om ungdomar som ruttna äpplen och cancersvulster. Han tycker inte elever med ADHD ska få beblanda sig med de fina eleverna. Ett citat ur programmet som filmades med dold kamera. "– Så jag vill vara på den högtoniga sidan. Inte det här, inte den där jävla skiten som de håller på med, rap och våldtäkter. Man får ju inte säga neger numera, men den här svarta musiken då nej nej inte rap och death metal och allt vad det heter, den där äckliga destruktiva musiken, den vill jag ju inte ha i skolan. Då får vi problem och då får vi de här med kepsarna bak och fram och som ska rappa. Nej då kan de hålla på och rappa borta i Tensta och elda upp bilar där istället för här, tycker jag. Fast det här har du aldrig hört mig säga men det är vad jag tycker." Greger avgick samma kväll och sålde skolan och kommer antagligen inte starta skola igen på ett tag. Detta är enligt mig en väldigt trångsynt rädd och fördomsfull människa.
Jag har som jag skrivit ett otal gånger om att jag jobbat med ungdomar i över 17 år. Jag har som jag skrivit gjort alla möjliga fel vad det gäller bemötande. Men jag försöker reflektera över vad som gick galet och lära mig av det och försöka låta bli att göra de missarna igen. Men om man är VD för en skola så vill man väl ändå att skolan ska ha ett rykte om sig att ha hög kunskaps nivå och jag kan lova att ingen av eleverna på allvar tror att alla som sysslar med Rap är våldtäkts män och kvinnor. På åttiotalet hade Siewert Öholm för sig att "alla" hårdrockare tillbad Djävulen och att de som lyssnade på musiken fick hjärnskador och började knarka, ungefär så. Jag har aldrig knarkat men jag har lyssnat väldigt mycket på hårdrock, jag lyssnade även mycket på Reggae under en period men förstod ändå att cannabis inte kan vara så nyttigt.
Greger verkar vara lite upprörd över att man inte ska säga neger längre. Jag förstår inte varför man inte kan ta bort det ordet ur sitt vokabulär. Och nej! det är inte som många vuxna resonerar. Hör alldeles för ofta vuxna som säger att då borde man inte få säga vitlök heller. Sluta med den alldeles korkade jämförelsen. Ja Negro betyder svart och jag tycker ju svart är en fin färg. Men det handlar inte om det. Läs högstadiehistoria igen så kommer du snart fram till hur ordet negro och nigger användes som skällsord för de med Afrikanska rötter. Men jag blir inte arg för att någon kallar mig Svenne. Nä för Svenne har inte den ångest, otrygghet, det hat, den nedsättande mening och betydelse, skulle kunna fortsätta ett tag till. Men det är ju i USA som slavarna hamnade, det var ju Amerikanerna som förslavade Afrikanerna. Ja till stor del men Sverige hjälpte till både med att kidnappa Afrikaner och skeppa dem till USA i stor skala. Ni som är i min ålder har säkert läst Johan Vilde serieböckerna och dom är inte bara fantasi. Hur svårt kan det vara att bara kalla chokladboll för chokladboll, det är ju det den är. Detta kan utvecklas hur mycket som helst men jag stoppar här, jag tror ni vet vad jag vill säga.
Tillbaka till synen på ungdomar med kepsar bak och fram, ungdomar som lyssnar på Rap, ungdomar med ADHD, ungdomar från andra kulturer, ungdomar med problematisk social bakgrund eller ungdomar med......... vad du vill. Jag har lärt mig under mina år som ungdomsarbetare att det bästa sättet att få med ungdomarna är att prata med dom. Det är så enkelt att möter du ungdomarna med respekt så får du respekt tillbaka. Om vi visar att vi lyssnar på dom så lyssnar dom på oss när de känner att vi är på riktigt och inte bara en låtsas människa som bara sitter där och nickar för att få ut lön. Att få lön för att prata med ungdomar dagarna i ända är ju en förmån som inte ska föraktas eller förringas men om man ska lyckas tror jag att man måste vara ärlig. Blir jag irriterad, arg, förbannad så talar jag om det och varför de fick mig dit, då kan de berätta för oss som arbetar med dom varför dom reagerar som dom gör ibland, de vet ju att vi känner igen känslan och de märker att vi kan ha förståelse för varför de gör vissa grejer även när vi tar snacket om att det där var ju fan inte bra. Man säger ofta att ungdomar vill ha regler och ramar, att de testar oss för att se om vi står för det vi säger att vi står för, Jag lärde mig det den hårda vägen. Tack Thommy Sundström och Ingemar Sjöberg för att ni tog diskussionen om bemötande när det behövdes och jag var ny som Fritidsledare på Rosenlundsskolan. Jag förstår att jag gjorde rätt som lyssnade på er för när jag träffar gamla elever i dag så frågar dom alltid om jag träffat er och om hur ni mår och att ni har räddat dom från mycket skit. Men som sagt jag har gått konstiga omvägar men jag lärde mig mycket. Jag var överförtjust i regler och finns det regler så finns det ofta konsekvenser om man bryter dom. Jag skrev regler på stora papper hur vi skulle ha det i uppehållsrummet, i pingis och biljardlokalen och jag tyckte jag var jäkligt duktig. Fan va jobbigt det var när de cyklade in i fiket och jag sa att de inte fick och de hävdade med all rätt att det stod inget om det på regelaffischen. Eftersom jag satte reglerna så var det ju även mitt jobb att se till att konsekvenserna för regelbrott följdes. Jobbigt att vara den tjurige pliten i korridoren. Thommy och Ingemar lärde mig att lyssna, lyssna mycket så lyssnar dom på dig sen. Tog ner regelaffischerna pratade med ungdomarna och behövde sällan säga till mer än en gång. Detta måste jag även tacka Faiz Jidah, Ann Magnusson och Kaj Hilding på Sanda Grundskola 1.0 för att de också pratade med mig om , de påminde mig och det var lätt för det var så dom jobbade/jobbar. lyssnar, lyssnar, lyssnar, funderar och pratar med ungdomarna. De kan skälla på en ungdom och de gör det på ett sätt att ungdomen inte känner sig kränkt. I ett par år har jag haft förmånen att jobba med Katarina Pettersson, Christer Zachrisson, våran kloka timledare Emma Albertz och nu jobbar jag med Mire Stevkov, Selim Karabas, Torbjörn Kallin och Pia Lindgren och vi har ofta dessa diskussioner. Hur bemöter vi ungdomarna som kommer till oss oavsett om det är av tvång i skolan eller frivilligt på Fritidsgården. Inte allt men väldigt mycket hänger på ett bra bemötande. Jag anser att det är vi vuxna som måste bemöta ungdomarna på ett bra sätt för att få ett bra bemötande tillbaka. Inga ungdomar är omöjliga att jobba med även om vissa är svårare än andra och om jag inte fixar någon så kan jag alltid be någon annan att jobba med den ungdomen vad det gäller den eller den grejen, mitt jobb då blir att se till att jag bemöter den ungdomen sjyst. Jag anser inte att det är ett misslyckande att inte lyckas själv om jag vet hur jag ska lyckas genom någon annan. Jag anser däremot att jag misslyckas om jag tar det som ett personligt nederlag om jag inte får förtroendet av alla ungdomar att jobba med dom och inte hjälper dom vidare till någon annan bra vuxen.
För att sammanfatta mina tankar lite. Oavsett vilken musiksmak, vilket håll kepsen är på om de nu bär keps, vilken bakgrund de än har. Ska jag jobba som Fritidsledare så måste jag fråga mig själv är jag beredd att satsa på det här eller ska jag kanske göra något annat. Sen är det ju så att jag som jobbar heltid jobbar ca 2000 timmar om året. jag är ingen maskin eller supermänniska. Jag gör fel, har dåliga dagar, kommer in fel i situationer osv, men jag försöker ta lärdom av det och är det människor jag anser är intelligenta som påpekar saker för mig så lyssnar jag och funderar över om hen kan ha rätt och jag fel. Jag har fel ibland. jag diskuterar gärna med människor när jag inte vet vad jag tycker eller vet hur jag ska gå vidare med saker och ting. Därför blir jag orolig när skolägare och alla andra som jobbar med ungdomar men tycker som Greger jobbar kvar på sina jobb.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar