Utopia, enhörningar och resonemang.

 Som Gloryhammer sjunger, I wanna fly away on a unicorn to land of freedom and light. But i know that my destiny is to die in the ultimate fight. I wanna fly away ´cross the galaxy to discover tne force inside of me, I wanna fly away. Vad menar jag nu då? Jo så här. Jag skulle önska att det fanns en plats där alla människor behandlade varandra med respekt oavsett vad människan varit med om och vad människan kan bidra med. Det finns en sådan plats sägs det, den heter Utopia. Men det är det stora problemet, den fiktiva personen Raphael Hythlodeaus som seglat med Amerigo Vespucci hittade ju Utopia i fiktionens värld. Men kanske Utopia finns där ute någonstans i universum. Annars kanske vi måste börja leta efter Utopia inom oss. Men det känns inte som att jag kommer få uppleva upptäckten av Utopia utan jag får fortsätta slåss här för att andra ska få chansen att uppleva just det Utopia där alla människor är lika mycket värda och där man hjälper varandra med precis allt och där motsättningar inte finns, få uppleva detta någon gång i framtiden. Under tiden kommer vi på denna planet fortsätta hitta på jävelskap för att utrota de som inte tycker, känner, förstår, rätt eller ser rätt ut, eller som bara har något vi är fruktansvärt avundsjuka på. Vi kommer använda heliga böcker, profetior, tecken till att rättfärdiga vår kamp att utrota andra människor.  

Lite väl mörkt va Johan? Ja jätte mörkt, man får ju vara glad över att man är född i ett land med en hyfsad demokratisk ordning, ett land med få nästan obefintliga naturkatastrofer, ett land som stoltserar med att man är ett av världens mest jämställda länder. Hyffsat nära Utopia va? Naturkatastrofer sker på andra platser på jorden men så som vi använder jordens resurser så är vi väl i högsta grad medskyldiga till en hel del som beror på överexploatering av jorden. Det demokratiska läget är ständigt under attack, ibland mer ibland mindre men det är inget som bara finns av sig själv, det har våra förfäder kämpat sig till och vi behöver kämpa tillsammans för att fortsatt kunna njuta av våra demokratiska privilegier. Jämställdheten ligger vi i topp på men det betyder inte att det inte finns massvis kvar att göra på det området. Ja vi har kommit längre än de flesta men det är långt till mål. Så ja min bild av läget är fortfarande mörk men jag hoppas vi är på väg ut ur mörkret. 

On a quest that is calling me to the other side of galaxy I`ll kfind my destiny in outerspace in any year. (text: Fly away: Glory Hammer) Så vad är det jag ska göra eller har gjort i andra änden av galaxen för att dra mitt strå till Utopia. Som Alphaville sjunger, You can´t halt youre car for an afternoon in Utophia we shall stop the war on thoose afternoons in Utopia. Jag får jobba i det lilla. Jag är en del av problemet så jag borde kunna vara en del av lösningen. Jag kommer vara en del av lösningen så länge jag kan. Jag har blivit så gammal att min självkänsla hänger på att jag kan se mig själv i spegeln utan att skämmas. Det är något jag tagit till mig som jag har lärt mig av unga människor som går sina egna vägar och trotsar förväntningar från normsamhällen och ibland från sina egna familjer. Kan man vara HBTQ+ och fungera i en hetronormvärld. Ja det funkar utmärkt om människor ser människor som människor, om vi inte låter flera tusen år gamla böcker fultolkas för att förtala och förakta människor som funnit sig själva. Om vi kan respektera varandra oavsett sexuell läggning, könsidentitet osv så kommer vi få ett samhälle där olika är norm i stället vilket låter mycket mer hälsosamt i mina öron. Det har jag lärt mig av ungdomar i min närhet. När vi tittar på jämställdhet så tycker jag att jag kan se vinning i att man är arbetsgrupper med kompetenta medarbetare oavsett vad. Kan en 50 kilos hen köra lastgrävare, långtradare, lok, flygplan, rymdfärja you name it eller anser du att det måste vara en 118 kg:s man som gör dessa jobb? Kan en 118 kg:s man jobba med sömnad eller måste det vara en kvinna till det?  Kan vi leva sida vid sida även om vi läser olika heliga böcker? Eller ska vi slåss och döda för den gudomliga kärleken och utrota alla som läser fel bok? Ja svaren är ju självklara för väldigt många. I alla fall självklara i teorin men är det verkligen naturligt att två tjejer ska leva i hop, iofs är det bättre än två män som lever ihop hehehe. Jämställdhet ja men hur ska den lille bruden kunna koppla de tågvagnarna, hon skulle må bättre av att stå i ett kök hehehe. Vadå lika lön. Jag får ju igenom fler idéer än tjejerna hehehe. Det är citat - hehehe som jag sett i div grupper där sådant diskuteras. Om vi på riktigt vill vara de vi säger oss vara så måste vi våga vara så öppensinnade som det krävs.

När vi inte är 100% produktiva så verkar det som att vi förlorar något bland de som är närmast rent fysiskt. Vi förminskas och blir lilla gummade. Man ändrar tonläge i rösten och medvetet eller omedvetet omyndigförklarar omgivningen en. När någon gått igenom tuffa grejer så tror vi tydligen plötsligt att vi kan skada hen med att bete oss som vi gör med de andra runt oss som betyder något. Jag vet föräldrar, mor och farföräldrar som skall hållas undan pissdåliga bud. När någons barn, barnbarn är dödssjuka, förolyckade eller liknande så ska man skydda ihjäl äldre nära släktingar. Vi får nog börja inse att de som kom före oss har styrkan att ta emot usla besked, klart folk sörjer men det är helt i sin ordning annars kan man nog ifrågasätta den empatiska förmågan, dock kan det skilja sig vitt och brett på hur man sörjer. När någon trillat ner i ett "hål" och mår psykiskt dåligt betyder det inte att vänlighet vuxna emellan är uteslutet, man behöver inte omyndigförklara personen som fallit. Många som faller ner i sina hål är väldigt starka människor men de har fått använda sin styrka på tok för mycket och för länge utan återhämtning.

Så som jag började denna text: I wanna fly away on a unicorn to land of freedom and light. But i know that my destiny is to die in the ultimate fight. I wanna fly away ´cross the galaxy to discover tne force inside of me, I wanna fly away. Jag ska flyga i väg på min enhörning för att leta efter entrén till Utopia men jag kommer tillbaks och slåss för det jag anser är värdighet, jag kommer slåss för mig och dig, det är det enda som kan få mig att se mig i spegeln utan skam. Jo självklart kommer saker inte funka, jag kan av mindervärdeskomplex kanske inte våga och då kommer skammen finnas där, men så länge jag kan lära av fantastiska människor oavsett ålder och utbildningsnivå som är viktigt ibland men långt ifrån allt så kommer jag att kunna förlåta mig själv och ge mig tillbaka min självkänsla, göra om och göra rätt. 

Så när du vet vart Utopia finns så sjung ut det för världen och fram till dess får du gärna göra min resa till vår resa, ju fler desto bättre. 

Konstigheter i mitt universum.

 Suttit hemma några dagar med influensa. Ibland lämnar sinnet kroppen och tankarna flyger. Ground control to Johan F, Ground control to Johan F, Lock your Soyuz hatch and put your helmet on. Ground control to Johan F, Commencing countdown engines on. 

Okej Nu bär det snart iväg någonstans i mitt universum antar jag. Är jag tokig? Är jag redo att tokpippiförklaras? Om jag är det vad betyder det för någon alls? Är människan naturligt smart, naturligt god, naturligt empatisk? Kan ett barn vara ont från födseln? Jag har mina svar på dessa frågor tror jag, måste bara gräva lite och öppna några lock för att se efter. Detach from station and may God's love be with you, This is ground control to Johan F, You've really made the grade, And the papers want to know whose shirts you wear, But it's time to guide the capsule if you dare. Jag ska alltså trycka på knappen och segla iväg, nice. Ser fram emot vad mitt universum har att erbjuda idag. Hur långt bort vågar jag åka? Jag började min resa 1972 när mitt universum var en enda stor härlig sommardag med massa beskyddande och trygga människor runt mig. Mitt universum var ganska litet, det var härligt. Hade jag vetat allt jag vet nu hade nog topplocket rykt är jag rädd. Jag växte upp och vi lekte vilda västern och krig utan att ha en aning om vapen och dess vidriga användningsområden, Pang du är död, skjuten av en rönnkvist. Räkna till 10 så får du leva igen. Vi lekte röda vita rosen och blev torterade, man kunde bli kittlad och till och med fastbunden vid ett träd, Man fick inte knyta upp knuten, det skulle ens lagkamrater göra om dom hittade en. När man började förstå nyheter och man hörde vuxnas oro om kalla kriget, oljekris i Iran så var allt det där så långt bort och den varma trygga omgivningen skyddade bra. Jag är fullt medveten om att det finns barn som växer upp allt annat än otryggt men det tog ett tag för mig att inse det. Jag trodde alla hade det bra. Till och med Jocke som hade förlorat sin mamma. This is Johan F to ground control, I've left forevermore, And I'm floating in most peculiar way, And the stars look very different today, For here am I sitting in a tin can, Far above the world. Jag har kommit högt upp nu med min lilla rymdfärja och jag börjar se nu tiden. Perspektivet börjar bli otäckt brett. 

Feberyrar jag? Nej det tror jag inte. Såhär funkar jag. Jag har levt i 2 olika millenium, 2olika sekel, 6 olika decennium. Mycket har hänt hos mig de åren och mycket har hänt i världen. Börjar komma upp i den åldern då minnena är lyckliga och det som inte varit kul o lyckligt packats ner ordentligt, Kommer gärna ihåg värmen och humorn hos min pappa men vill gärna att minnena av hans sjukdomsperiod då 1998 falnar och bara de bra ögonblicken hittar ut. 

Men jag är ju inte senil så jag minns ju saker väl. Jag är långt ifrån ens min egna trappuppgångs bästa människa men jag har ändå åsikter som jag inte håller för mig själv när vi människor bevisar att jorden är överbefolkad av korkade människor. Viss svensk media funkar just nu inte som nyhetsförmedlande oberoende journalistik. Vi har en Förbundskapten för herrarnas fotbollslandslag som gjorde ett lite förvånat avtryck, inte chockerande som vissa hävdade. Man kan tycka att denne förbundskapten ska vara så media tränad att han löser en konstig intervju. Men allt verkade löst med denna fruktansvärda händelse som var mer media bevakad än städerna som nu faller i Ukraina. Att hundratusentals människor är hemlösa och har svårt att få tag i rent vatten efter jordbävningarna i Turkiet och Syrien.

 The planet Earth is blue and there's nothing left to do, Though I've flown one hundred thousand miles, I'm feeling very still, And before too long I know it's time to go, Our commander comes down back to earth, and knows. Inget vi kan göra, vad skönt det skulle vara att bara luta sig tillbaks för att se om någon orkar ta tag i mänsklighetens reparationsarbete. Exemplen jag ger är få och koncentrerade til mitt universum. Tro mig det finns universum som är värre krigslika än mitt. Kan jag verkligen göra en krigsliknelse? Ja det kan jag. Först tänkte jag skriva helvete men då kom jag på vad chefskirurg Benjamin Hawkeye Pierce (Alan Alda) på M.A.S.H 4077 sa när fader Mulchay (William Christopher) frågade varför krig är värre än helvetet. Svaret är enkelt när man ser det. Svaret är inte ordagrant men betydelsen är hävdar jag. Vilka kommer till helvetet? Vilka drabbas av krig? Finns det oskyldiga i helvetet?

Jag har sett nu sedan jag gått olika utbildningar i arbetsrätt och skyddsombudsutbildningar att vi människor är väldigt dåliga på att skapa tryggheten folk behöver som fått den undanryckt. Om en människa går in i väggen trots sina 10 år som kompetent medarbetare, och säg att hen är borta länge. Hjälper man den människan då när hen börjar arbetsträna om man inte använder hens kompetens. Finns ens kompetensen kvar? Om det uppstår ett problem och man inte tar med personen i fråga i brainstormingen om hur man ska lösa problemet hur får man då den personen att känna sig behövd på företaget. Det är inte säkert hen kan lösa något men kanske kan personen vara med och klura ut en lösning. Om en medarbetare förlorar en arm, sitter den armen då så nära hjärnan att man behandlar den personen som mindre vetande närt hen börjar arbetsträna? Det är så här det ser ut på allt för många ställen. 

Ground control to Johan F, The time is near, there's not too long, Can you hear me Johan F? Can you hear me Johan F? Can you hear me Johan F? Can you. Here am I floating in my tin can. A last glimpse of the world. The planet Earth is blue and there's nothing left to do

Jag är på väg mot okänt mål ut i universum, jag är redo att tokpippiförklaras. Here I am. Lås in mig. Men vänta, jag såg mina barn, jag såg min familj, jag såg mina finaste vänner ska jag lämna tokplaneten till dom utan att hjälpa till. Jag är inte på resa, jag är på flykt för jag är toktrött på idioti. Jag vänder min tin can och styr sakteliga mot jorden igen. Det finns saker att ta hand om här och vi måste hjälpas åt. Vi måste arbeta mot allt våld, även våld i nära relation även om det är asjobbigt att gå in och hjälpa någon som är utsatt. Vi måste få slut på rasismen, den är inte bra för något som är värdigt. Vi måste få fram samhällen som är lika trygga som jag fick känna mig trygg i min barndoms underbara Bankeryd. Vi måste börja lita på forskningen mer än vi litar på sociala medier. Vi måste hjälpas åt att få människor att känna sig behövda och betydelsefulla. Vi måste bli så mycket bättre på att nyttja våra olikheter, vill någon ha Europa som ett nytt Hitler Jugend där olikheter är uteslutna och du lever efter en manual som någon maktgalen snubbe tagit fram? Vi måste låta folk älska den de älskar oavsett könsidentitet för annars diskvalificerar vi fantastiska människor från att få vara trygga och lyckliga. ja den frågan är så mycket större men den är inte för mig att reda ut, jag kan inte tillräckligt för att kunna föra den talan. Tydligen enligt SOM institutet är vi här i Sverige beredda på att lämna ifrån oss demokratin vid vissa enstaka tillfällen. Då har man inte fatta mycket hävdar jag. Lämnar vi ifrån oss demokratin så bestämmer vi själva inte när vi ska ha tillbaks den. Nej vi behöver bygga en starkare demokrati så den blir i princip omöjlig att skada. Hur? Inte en jäkla aning men jag är gärna med och brainstormar. 

Jag vill att mina barn ska kunna känna sig trygga och lyckliga hela sina liv utan att behöva ta syntetiska preparat för att uppleva de känslorna. På tal om det. Just nu den 31 mars 2023 kl 20:48 så har människor spenderat bara i år alltså från och med 1 jan kl. 00.00,  98 439 757 201 dollar på illegala droger, är inte det fruktansvärt och något att skriva om i tidningar? 

Jag tror att man tenderar att sluta orka bry sig när man inte mår bra och när man mår jättedåligt kan man göra fruktansvärda saker mot sina medmänniskor, slå, tortera, mörda. Ta någons land. Hitta på att vissa människor är genetiskt underställda sig själv. Vi måste som sagt bära varandra när benen tillfälligt eller permanent läger av. Bara för att en människa anses ha för långt kvar till tillfredsställande produktion så kan vi inte kasta ut hen på gatan, vi måste slita lite, stå upp och kräva att man har tålamod. Man får väl höja priset på varan så länge. Skulle inte du vilja att du fick komma tillbaks i din takt att folk hade tålamod med dig. Ett benbrott går oftare att komma tillbaks från än posttraumatiskstress p.g.a. kanske ett krig. 

Jag tror att vi är så intelligenta och empatiska så att om vi litade på oss själva skulle vi lösa så mycket med tålamod och framför allt kärlek.

Tack David för en fantastisk låt. Den är visst ser jag från 1972 precis som jag. Jag kommer sätta mig i min tin can och resa mer, det har jag alltid gjort lite då och då. Ibland kort, ibland långt men jag vänder alltid tillbaks och det tänker jag fortsätta med. Nu kan man få tokpippiförklara mig men det är min olikhet så den tänker jag avnjuta i min frihet. 

Livet är för kort för att inte våga stå upp för människovärden, speciellt när man har passerat 50.

 Nu när vi ändå lever här och nu så undrar jag ibland hur orkar vi hålla på...

Vad har vi för referenser när det gäller vad vi tycker är acceptabelt att ta in i vårt liv?

För vad tar vi parti? Parti som på latin skulle bli secta, vilket vi i dag säger sekt om. Vad är alltså en sekt? Sekt är ett sociologiskt begrepp för att ange en viss typ av social gruppering. 

Idag definierar vi sekter med att, en sekt är en grupp som särskiljer sig från omgivningen genom egna regler och värderingar. Sekten är sluten och auktoritär och kräver stort engagemang av den enskilde. Den påstår sig ha ett högre syfte. Personer som inte anses tillräckligt hängivna skuldbeläggs och anklagas att svika de andra. De som jobbar med att hjälpa avhoppare har dessa kommande sju kriterierna för att det ska vara en sekt utefter det som är skrivet tidigare. Gruppen är en frivillig organisation. Även om medlemskapet är frivilligt existerar ofta (inte alltid)en tröskel för att uppnå medlemskap i gruppen. Gruppen är exkluderande. Medlemmarna utgör en elit. Gruppen är i konflikt med resterande samhälle och dess regler godtas inte alltid. Alla är ledare på någon nivå. Man har höga etiska krav, eller i alla fall det gruppen tycker är etiska regler. Man har absolut lydnad till högsta ledaren.

Så för att ta om frågan. Vad har vi för referenser när det gäller vad vi tycker är acceptabelt att ta in i vårt liv? För vad tar vi parti?

Jag säger inte att allt i världen är sekter men en hel del grejer vi sysslar med är sektlika. Hade allt i världen varit sekter hade vi inte förstått att det funnits problem. 

Hur ser det ut i vårt samhälle. Vilka värden gäller? 

Om en människa kommer till Sverige så måste hen skaffa en inkomst på minimum 13 000 kr/mån. Det där går ju inte leva på så då behöver man hjälp av samhället. Regeringen i hop med Sverigedemokraterna vill höja den gränsen till 33 000 kr/mån. Jo då skulle man lätt kunna försörja sig. Då undrar jag vad mitt jobb som fritidsledare är värt. Om man nu har bestämt sig för att allt under 33 000kr/mån är för dåligt betalt för att man skulle vilja ha hit folk från andra länder. Så en fritidsledare från något annat land skulle inte få arbetskraftsinvandra även om vi skulle behöva fritidsledare. Nu är det kanske inget större problem för just min yrkesgrupp. Vi kan ta hotell, restaurang, städ, industri branscherna. Om dessa branscher skulle behöva att folk flyttar hit och arbetar så skulle man behöva höja lönerna väsentligt på många arbetsplatser om man skulle vilja ta emot hjälp från utlandet. Så vad är det regering och SD säger? Är det att vanliga arbetare inte är värt att ta hit, vi tar bara emot eliten?

Du som elev som inte når de nationella provens mål i vissa ämnen och inte blir godkänd i betygssystemet, är du även underkänd som människa? Som vi gör i vårt land så känns det rimligt om du skulle känna dig underkänd som människa. Om du inte klarar att skriva ner svar på viss tid som ger viss poäng så är jag inte helt säker på att det är ämnet i sig som måste vara problemet, det kan ju enligt mig vara sättet att testa din kunskap som underkänner dig. Jag har hört från lärare hur hopplösa vissa ungdomar är i t.ex. matte, de kan inte något. Ett problem som inte är alltför ovanligt här är att man har haft problem med att få vissa elever till skolan och även om man får dem dit så kan det vara svårt att få eleven till lektion. Det som man ser ibland i våra verksamheter är att många av dessa ungdomar är fiffiga och kunniga. Ge dem andra material än papper och penna, testa metall, plåtsax och svets, tyg och symaskin, garn och stickor eller virknålar, träbitar skruv, spik skruvdragare och hammare så ska ni få se när det praktiseras matte på hög nivå. 

Du som inte kan arbeta fullt ut eller inte kan arbeta alls. Är du en dålig människa? Är ditt människovärde lägre än oss som arbetar heltid? När du inte producerar, är du värd att få vara en del i gruppen då? Kan din plats i gruppen ifrågasättas? Kan man stänga av dig från tillhörigheten och lyfta in någon annan till din plats då? 

Du som har försökt att avsluta ditt liv, är du en människa att ge ansvar? Kan man lita på dig? Är du värd samma chanser som alla som inte försökt avsluta sitt liv? Vad vi måste veta är att på varje suicid går det 20 försök och över 1000 tankar om att göra ett suicid. Varför måste vi veta det? För att förstå att de som gjort suicidförsök är vanliga människor som pushats av livet ofta hårdare än vi som inte försökt. 

Direktören som leder Sverige in i framtiden, Regeringschefen som med sin stab är med och bestämmer vad ett människoliv är värt i kronor, Fotbollsproffset/artisten/konstnären som ger oss kultur på något sätt, arbetaren på den lokala industrin, läraren, socialarbetaren, fritidsledaren, kocken, lokalvårdaren, idrottsledaren, chefen, rektorn, kommunpolitikern, den hemlöse, drogmissbrukaren, mördaren, piloten osv osv har alla något gemensamt. Vi är byggda av celler, likadana celler i stort. Vi har ett blodomlopp som behövs för att kroppens celler ska få syre. Vi har en hjärna och ryggrad som hjälper oss att styra kroppen. Vi behöver syre för att kroppen ska fungera. Det finns mer men jag tror ni fått bilden. 

Förenta Nationerna (FN) har en deklaration som gäller mänskliga rättigheter. Kolla gärna upp dom om du undrar vilka det är. De är en måttstock som jag tycker är den bästa som tagits fram även om jag skulle vilja ha med mer saker där, eller i alla fall att de kunde vara tydligare ibland så de inte tolkades så olika så lätt.

Så vilka värden gäller i din grupp? Vad spelar det för roll om vad en människa har för kön eller definierar sig som könsidentiskt, vad spelar det för roll om vart på jorden du har dina rötter, vad spelar det för roll om vilken religion eller trosuppfattning någon har. Vad spelar det för roll om vilken funktion eller funktionsvariation du anses ha, vad spelar det för roll vilken sexuell läggning någon har, vad spelar det för roll vilken ålder man är i, vad spelar allt detta för roll när vi pratar människovärde i våra olika grupper/tillhörigheter. 

Om en människa har en ryggsäck som blir för tung, när slutar hen då ha samma människovärde som du? När kan man se ner på en människa som inte lyckas lika bra som du? När en människa inte producerar det som förväntas av hen när hen är fullt frisk och på topp hur låg produktion kan man acceptera innan hens värde är under gruppens? Har man utrymme att prata om sådana här grejer, har man mandat att ifrågasätta beslut tagna på vad som kan vara okunskap om individen. 

Så såklart så kan du i din privata sfär vara hur sekt lik som helst utan att det blir en sekt. Där har du helt fritt att välja vilka du vill ha där oavsett vilka kriterier du ställer eller går efter. Ditt privata liv ditt val. I offentliga miljöer gäller däremot lagar som du inte kan strunta i, i det offentliga så är sekter inte oproblematiskt då man kan hända har regler som man tycker gäller mer än samhällets lagar och att man försöker dölja det offentliga för offentligheten. Även sektliknande grupperingar kan vara ett problem av samma orsak men man kanske inte uppfyller alla sju kriterier för att klassas som sekt. 

Så fundera på i dina sammanhang om det är i religionsutövande eller på ditt jobb, om det är i en förening eller annan sammanslutning. Får du tänka och tycka fritt, kan din ledare ifrågasättas utan repressalier, kan du umgås med vem du vill. Kan du försvara vem du vill i en tvist eller finns det regler för det (ofta oskrivna regler). Kan du ta din plats eller hänvisas du alltid till "en plats" . 

Ibland tycker jag att det känns som att vårt samhälle kräver mer och mer lydnad utan chans till ifrågasättande, när det känns så för många i det stora tar det inte lång tid innan man börjar känna sådana tendenser i det lilla. Jag önskar att vi alla kunde stå upp för människovärde, att vi kunde stå upp för att få tycka och tänka som vi vill, att vi står upp för demokratins värden. Det är mina önskningar om en framtid som är mindre sekt lik eller att man inte vill bli mer sekt lik. 

Ta hand om er, era nära och kära och de vänner ni inte känner än. 

Fri tolkning av 1984 i nutida kontext eller helt enkelt Vem drog ur proppen vilket den inte får heta för det heter Göta Kanal. Sluta känn efter!

Ring

Ring

Ring

Hen (H)-Ja hej det är en del av 30% här. 

Jag (J)-Ja men hej, Johan här, hur är läget?

H-Jo men det är väl över 70% av de 30% en idag. Jobbar hårt för att få ner de 70% men tydligen närmar jag mig 75% i stället. 

J - Ok nu fattar jag ingenting. Hur mår du?

H -Jag är inte kvar på 11% och det kan ju vara bra, så 30% är väl bättre men man vill ju vara 0%.

J -? jag förstår inte. Hur mår du?

H -Jag har blivit avhumaniserad och är en siffra i statistiken, jag vet inte längre hur jag ska svara på din fråga utan procent, staplar eller siffror.

J -När hände detta.

H -Det har pågått länge och nu betyder jag inget längre. Jag känner men kan inte känna för jag har fått mina känslor avstängda av er utanför. Allt jag vet att jag ska känna är att jag är 30% och 11% ibland samt att jag är en del av 70% av de 30% som är 100% jag.

J -Ok jag får försöka tolka dig genom att Googla. Det ser ut som att du inte vet riktigt hur du mår men är en del av de som varit långtidssjukskrivna, du mår bättre nu än innan men du har fortfarande en del symptom kvar av vad som gjort att du inte mår så pass bra att du får vara en människa i statistiken. 

Längtar du inte tillbaks till när du var ............. Hens namn, alla namn. 

H - Jag vet inte längre, ni stängde av mig utan att berätta varför och jag blev siffror. Kan ni inte bara återaktivera mig?

J - Nä det kan vi inte, då försvinner du ur statistiken och vi vet inte hur vi ska förhålla oss till dig. 

H - Du förstår mig inte utan att googla på siffrorna men ändå är du så in i helvete feg att du inte vågar ge mig tillbaka det som är jag.

J - Ja men tänk på mig, jag har nu förstått att det är lättare att du använder siffror för hur du mår, då kan jag lättare skak av mig ditt svar om jag bara ger faan i att Googla vad de betyder.

H - Varför är du så elak, jag vill vara......Hens namn, inte bara 30% vilket om ett tag riskerar att bli 40% och du! riskerar att vara på denna sidan helvetet då.

J - Jo men förstår du inte vilken sits du sätter mig i, skulle du vara ..... Hens namn så skulle det ju kunna ställas krav på mig att jag måste bry mig om dig och faktiskt ställa upp på dig om jag råkar vara så dum att fråga hur du mår som jag gjorde nyss och du skulle råka säga något i stil som , Det är en skitdag idag. Nä det var bättre nu när du svarade 30%, och jag ska sluta googla så slipper jag ta ansvar för min påklistrade nyfikenhet.

H - Vad har hänt med dig Johan? Hur mår du egentligen? Varför beter du dig som en idiot?

J - Jag tyckte du sa att du inte känner längre. Sluta anklaga mig! Jag står på rätt sida och har fortfarande ett namn. Jag gillade dig verkligen som namn men som siffra är du otroligt kall. Vad har hänt med dig egentligen? 

H - Varför är jag bara värd något för er när jag levererar det ni anser att jag ska leverera? Vem av er beslutade att mitt människovärde skulle upphöra? När körde ni ner huvudet i sanden och lät er tas över av elitsekten som ni tror det är? Fattar du inte Johan du är också avstängd men fick behålla ditt namn och slapp bli en siffra för at statistiken tål inte för stora spann bland staplarna, de blir otydliga då.

J - Fast nu tar du väl i. Jag bestämmer själv vad jag ska tycka och känna. Lägg av med att skylla på mig. Jag har inget ansvar för att det blivit som det blivit. 

H -Johan. Johan, Johan Du är så jävla styrd av din egen rädsla, du har inte en chans att göra dig fri på egen hand. Sover du bra? Mardrömmar någon gång? Mardrömmar när du dagdrömmer? Jag frågar igen, hur mår du då? Vågar du känna efter eller får jag bara ditt vanliga lättsamma skratt och att det är finemang. Finemang, Johan för helvete du är så rädd att du börjat använda fraser från 30 talets pilsnerfilmer.

J -Det är inte jag som är en siffra i statistiken. Du kanske skulle ta dig i kragen och ta tag i ditt liv. Tror du någon annan kommer göra det åt dig. Välj nu om du vill vara siffra eller..... Hens namn. Bara välj och gör något åt din situation!

H - Johan du är den elakaste människa jag känner, jag litade på dig men du var av samma skrot och korn som de andra, du putsade kanske lite mer på din fasad än de andra men bakom den finns det tydligen mycket skit. Du behöver inte höra av dig mer!

J - Men snälla del av 30%, lugna ner dig. Jag bara säger vad alla tycker. Ta dig i kragen och ryck upp dig. Du är välkommen när du återigen är 100% ditt namn. Vi gillar ju dig då.

H- Jag är mitt namn när ni låter mig koma ihåg vad det är för jag vägrar att vara del av 30%, jag är ändå 100% av mitt namn och det kan ni aldrig ändra på oavsett om ni lämnar mig tioll återvinningen eller slänger mig på tippen. Din feghet, ditt idiotiska sätt kommer tillslut radera ut ditt namn och jag hoppas du får börja som 11% och orkar genomlida det en långtid innan du når 30% vilket du gör om du pallar och inte väljer att bli 1 av 873 för då är spelet över för din del. 

J - Men va menar du? Varför vill du mig illa?

H -Jag vill dig såklart inte illa men jag vill att du försöker förstå. När tog dom och raderade er med namns empati? När blev det förbjudet för er att känna?

J - Lägg av ingen har väl tagit vår empati. Skulle vi inte märka det? Jag känner. Jag känner att du är obehaglig som försöker lägga en del av att du är en del av30% på mig. Vi har väl gjort allt vi kan? Det är tufft för oss också! 

H - Jag beklagar att min situation gör er situation jobbig. Jag förstår att det är tufft. Som jag sa, du behöver inte höra av dig mer. Jag kommer inte svara i allafall, jag behöver inte dina tjänster, Jag förstår att allt du säger du gjort för mig har du gjort för att underlätta för dig. Jag lägger på nu och vi hörs aldrig mer.

J - Hallå? Hallå? Hallå? Märklig människa. Jag har vänner så det räcker. Skulle jag blivit känslomässigt avstängd, hahaha hahaha. 

Detta är ett telefonsamtal i dystopin Nutid.

Jag tycker det är läskigt hur människor mer och mer blir en siffra i statistiken. Hur vi mer och mer avhumaniserar människor för att kunna avvisa dom från sitt sammanhang, sin plats i världen. Detta samtal jag beskrev är helt påhittat och alla likheter med verkligheten är helt och hållet menade. När jag skriver detta har jag 5 personer i tanken hela tiden och ytterligare 3 personer som får plats i den tanken lite här och där. Däremot mitt hjärta är med dessa människor helt och hållet hela tiden. 

Va säger ni. Ska vi börja med att sluta avhumanisera människor? 

Vem tror du att du är?

 Det kanske lät kaxigt, vem tror du att du är men det är inte tanken här. Du är den du är för att du gått vägar, gjort val, det sociala arvet pratas det om ibland. Du är den du är för att det finns ett biologiskt arv också. Så vem är du eller tror du att du är? Jag tror mig veta vem jag är. Jag vet ju vem jag vill vara och hoppas det ligger väldigt nära den jag är så jag gör ju vad jag kan för att vara den jag tror mig veta att jag är. 

En del människor kommer hävda att lilla jag är väl inget märkvärdigt. Jag bara är här och försöker göra det bästa eller i allafall det minst sämsta av tillvaron. Jag räknas väl egentligen inte in för jag tillför väl inget. Så känner sig nog de flesta ibland och det är väl inget konstigt. Men gå inte runt och känn så ofta.  Du skulle bara veta vad som krävdes för att få fram dig.

Du behöver ägg och spermier från två andra människor, de flesta kallas föräldrar men det finns de som lever med föräldrar som inte producerat äggen eller spermierna men är lika mycket föräldrar ändå. De två cellgivarna behöver ha två andra cellgivare var och för enkelhetens skull kallar jag dom mormor/farmor och morfar/farfar. De behövde också två cellgivare var och de blir då Gammel mormor/morfar/farmor/farfar. här är du fjärde generationen och är redan beroende av att 14 människor producerat celler till dig. 400 år bakåt och ca 12 generationer så har ca 5000 andra människor producerat celler för att du ska kunna bli till. Så att en del hävdar att de har adligt eller kungligt blod känns väl ändå ganska trovärdigt. Det är väldigt få som letar mördare och psykopater i sina släktled, inte konstigt alls. Jag letar inte heller efter det men jag inser ju att går vi tillbaks till våra första cellproducenter oavsett om du tror på Big bang eller är kristen bokstavstroende och säger att jorden är blott sex tusen år gammal så kan du nog börja ana att antalet förfäder fördubblas i varje steg och med de otroligt många förfäder som gått åt om vi backar 400 år till är som sagt otroligt många och vi är bara tillbaka på 1200 talet då. 1287 blev Jönköping stad och det bodde inga ca 150 000 människor där då. 

Att vi föddes som vi gjorde och att vi har de genetiska egenskaper vi har beror på ofantligt många människors "val" att skaffa barn. Jag skriver "val" för att för många förr och även för en del nu var det förväntningar eller rent av krav från nära o kära eller från samhället att skaffa barn. 

När jag började förstå att jag aldrig kan räkna ut hur många människor som är mina genetiska förfäder så hissnade det lite. Jag har haft en innerlig tur att få födas på den tid och plats i världshistorien som jag föddes till och på. Jag förstår också att alla dessa människor har inte varit de mest älskade människorna som funnits, samtidigt har det nog funnits många högt älskade människor av dessa. Det är ganska lätt att räkna ut att miljontals människor i samma släkt är inte likadana alls. Det är ju en massa mixar av olika familjer och genbanker. 

Så mycket det har krävts för att få fram varje liv, du är unik. Du betyder något. Du är viktig. Du har nog precis som alla andra både charmiga och ocharmiga sidor. Men som sagt du är en produkt av så många människor. Jag skulle vilja att vi satte oss ner och tänkte igenom det. Det spelar ju ingen roll vart på jorden du är född eller av vem, det har gått åt lika många för att producera oss alla. Ska vi då verkligen låta maktgalna människor få bestämma vem som har rätt att  leva? Känns krig som en bra livgivare eller livbevarare? Jag tycker att dödsstraff är helt förkastligt men jag är för fri abort. Jag kan inte likställa det någonstans men jag blir alltid påpekad om detta när jag skriver något om krig eller dödsstraff. Aborten vill jag skall vara fri och endast av kvinnans vilja kunna genomföras eller inte genomföras. Givetvis med de förberedande samtal och allt som hör där till för att det ska vara säkert. 4

Jag tror att människan kan och vill ha trygghet, frihet och allt vad det innebär. Jag tror att v i kan lära av historian och av varandra och jag tror att med rätt hjälp så skulle så många människor välja att inte döda eller skada någon annan människa. Jag hörde på radion om hur Sveriges statsminister vill se att de svenska straffen blir mer lika de danska för gängkriminella. Jag hörde dock inte ett ord om hur gängkriminalitet skulle kunna förebyggas eller att man ens letade efter förebyggande arbete. Varför ska man bara fixa efter att människan gått över gränsen ordentligt när (det tror i allafall jag) det verkar som en bättre ide att fixa det innan.

Så här blir det när någon kastar intressanta siffror på mig. Jag tycker historia är spännande och jag har en hel del namn på mina närmsta släktingar sedan sent 1600 tal och tycker det blir mer och mer spännande. 

Så vem tror du att du är? Du är den du är och du/din kropp och endast du/din kropp kan bestämma vad du blir. Jag skrev din kropp för den icke viljestyrda delen av kroppen kan också bestämma, tyvärr kan den det. Din kropp kan få för sig att stänga ner funktioner, ändra i celler, spöka till det för dig och det är ju också du även om du inte vill det. 

Livet är inte rättvist! Du får det du förtjänar. Karma och andra sådana där floskelgrejer finns i alla möjliga livsåskådningar. Jag vill veta varför jag har kompisar som burit barn som dött i magen har gjort för att förtjäna det om det är så livet funkar. Jag vill veta varför min pappa dog i cancer 56 år gammal om det är karma. Jag vill veta varför mammas andra gubbe tog livet av sig om han nu förtjänade det. Jag vill veta varför psykisk ohälsa drabbar vissa människor och drabbar vissa väldigt hårt om de nu förtjänar det. Nej. Min syn på saken är att livet är jävligt orättvist och att jag får leva med det, jag har haft tur och det har inget att göra med vad jag förtjänar eller någon karma. Jag hamnade på ett pluskonto som fortfarande fungerar och jag är tacksam för det. 

Så ta hand om dig och de du vill hålla nära. Var rädd om dig och kom ihåg, väldigt många har legat med varandra för att du ska få finnas, ta in det och se din storhet i livet. Du betyder något, du är viktig, du är älskad vad du än tror. 

Lilla Gumman

Han är stark, han kan hjälpa till. Han har aldrig brutit i hop han är stark, han går att lita på. Han  är stark som en uroxe/björn/ardennerhäst osv. Jag undrar vad som betecknas som starkt. De första meningarna jag skrev kan vara absolut så sanna som bara den och det behöver inte vara fel i det. Min fundering är vad det jämförs med. Svag som en liten skolflicka är ju en inte allt för ovanlig motsatts till det starka. 

I förhållande till sin storlek är ju t.ex myran oerhört stark. Tänk er en myra stor som en uroxe, det skulle få uroxen att verka svag som en ......  Vad jag vill ha fram idag är att vara stark är så mycket mer än det vi ser. Magnus Samuelssons muskler tyder ju på att han har en viss styrka, han har ju dessutom vunnit tävlingen världens starkaste man. Det tycker jag är ganska imponerande. Något annat som jag tycker är imponerande är hur en tillsynes "liten tjej" kan lyfta tunga möbler gång på gång under två dygn utan att klaga att det är tungt. Jag tycker det är imponerande för att det gick emot mina förväntningar och mina fördomar. Det är inget konstigt alls att en människa är fysiskt stark. Jag har lärt mig för längesedan att inte lilla gumman människor som via sitt yttre ser mindre starka ut. Jag har lärt mig att inte lilla gumman någon alls. Om hen är  mindre stark så fyller den personen ändå sin plats på denna jord och är hen mer stark än hen ser ut så har hen även då en plats att fylla. Så det där med fysiskt stark är ju bra ibland men jag skulle inte ignorera någons vilja att hjälpa mig om det behövs muskler även om mina fördomar säger att det där går inte. Att just skolflickor skulle vara fysiskt underlägsna vuxna män är väl inte så märkligt, det har ju med att många skolflickor håller på att utvecklas och kroppen ä inte helt redo för vad den ska klara när man är vuxen. Varför jämför man inte starka vuxna med andra vuxna som kanske inte har samma fysiska styrka som den starka istället för att jämföra starka vuxna med skolflickor? 

Mental styrka är ju saker som talas om nu när det gäller bl.a Junior VM i hockey, det har tagits upp i OS och VM krönikor. Vad är mental styrka? Är det att bita i hop och köra när det bara värker i kroppen? Det kan det väl absolut vara. Vi ligger under med 3-1 och det är 2 min kvar av matchen, nu går vi in och vänder på det här, vi vet att vi kan. 3 x 20 min fokus och använda sin mentala styrka, det kan absolut vara imponerande. Att en människa i 16 månader har fått brottas med samhället för att få hjälp med sin psykiska hälsa imponerar dock mer på mig. Det är starkt så in i.... Att en människa kommer tillbaks i jobb efter flera år av ångest och utmattning, det imponerar på mig. Att en människa har varit stark så länge att styrkan tycks avta och hen ber om hjälp är oerhört starkt. Det är inte veklingar som går in i väggen, det är inte veklingar som tyngs av ångest, det är inte veklingar som ber om hjälp. Jag fattar inte varför så många har kvar den föråldrade synen som så många läkare och forskare hävdar är helt fel. Att lilla gumman någon på grund av att man tror att människan är vek, svag, otillräcklig är i mitt tycke jävligt fult. Alla människor har en gräns av vad man tål, fysiskt och psykiskt. När någon passerar den gränsen och faller ihop så är det inte för att personen är svag, det är för att personen behövt använda sin styrka och inte fått återhämta sig. 

Jag vet att det finns ni som tycker jag sprider dravel här nu men till er vill jag säga, har du möjligheten att läsa någon biografi av någon du tycker verka vek, eller om du ha möjlighet att prata med någon som brutit i hop någon gång så gör det för att se om jag har fel. Det skulle väl vara kul att säga till mig att jag har fel. 

Jag vet i alla fall att det finns människor som imponerar på mig pga. fördomar jag har såklart men också av att jag ser att det finns så mycket jävlar anamma att får människan bara rätt stöd/hjälp så är hen tillbaks igen i en inte alltför avlägsen framtid, En del vill gå igenom sina grejer med så lite hjälp som möjligt, andra med all hjälp som går att få och det är jäkligt starkt att kunna slåss för det oavsett vilket när man har passerat gränsen för vad som är rimligt. 

Good bye 2022.

 Nu börjar 2022 falna och snart är det helt släckt. Skönt tycker många synd också tänker en del. Året som kom att präglas av Putins ockupation och krig av  och mot Ukraina. Dt är såklart fruktansvärt och helt vidrigt. Det har ju hänt en del annat med under året, en valrörelse i Sverige med en massa löften om honung och guld vilket än så länge känns som träskvatten och kvicksilver. 

I februari gick Olympiska vinterspelen av stapeln i Kina, pga. av att det gick just där gjorde att jag bojkottade OS och har inget att skriva om från de spelen. Redan i Januari började Danmarks drottning Margarethe sitt 50:e år som regent. Fantastiskt att få uppleva antar jag, samtidigt råkade Danmark och syd västra Sverige ut för stormen Malik som nådde orkanstyrka stundtals. Förintelseöverlevaren Emrich Roth avlider 97 år gammal, senare under året så avled även en annan förintelseöverlevare, Hédi Fried som blev 98 år. Det börjar bli ont om de som var där. Vi måste vårda deras berättelser och se till att de aldrig tystnar. 

I februari börjar firandet av drottning Elisabeths 70:e år på tronen för Storbritannien och samväldet som består av 14 andra länder. 24:e februari inleder Ryssland sitt krig mot Ukraina, det har skrivits så mycket om det att jag bara tänker skriva, Ryssland ut ur Ukraina och må alla Ukrainare och ryska krigsmotståndare få ett mycket fridfullare 2023.

Det har varit mycket våld rapporterat i media i år. 21 mars mördas två lärare av en 18 åring på en skola i Malmö, Rasmus Paludan är i Sverige och har torgmöten där han bränner koranen vilket startar upplopp på flera ställen i landet. 

Den 1a april upphör coronaviruset covid 19 att betraktas som samhällsfarligt. Den 6e Juli mördas psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren i Almedalen på Gotland. Hon mördas av en högerextremist, han hade även planerat att mörda Centerpartiets ledare Anni Lööf. För att få in något trevligt också så måste vi ju få med att EM i fotboll (Damerna) spelades i England och blev en succé och grymt bra PR för damernas fotboll. Ett mästerskap med väldigt underhållande fotboll. 

8e september avlider drottning Elisabeth och storbritanniska samväldet får en ny Kung. Den 11e september är det val i Sverige och någon månad efter det har vi en regering med 3 av de gamla allianspartierna vilka gör regeringsunderlaget så länge man låter Sverigedemokraterna få vara med och bestämma.  

Året 2022 är även året när många av de som dör har jag koll på vilka det är och de har haft betydelse i olika grad för mig. Jag börjar nog bli gammal. Jag tänder ljus för, Meatloaf, Emrich Roth, Hédi Fried, Ronny Hellström, Sven Melander, Sally Kellerman, Dagny Carlsson, Taylor Hawkins, Olle Goop, Alf Hambe, Curt Bergfors, Bengan Johansson, Carl Uno Sjöblom, Ing-Marie Wieselgren, Michail Gorbatijov, Signe Persson-Melin, Drottning Elisabeth, Börje Salming, Irene Cara, Svenne Hedlund, Kirsti Alley, Edson Arantes do Nacimento "Péle". Det finns fler, det är jag säker på så tänder ljus även för dem.

Furuviks parken var inget ställe schimpanserna ville stanna på så de rymde, de hade väl läst om Sir Vääs och Ugglan på Skansen i Stockholm. Sir Vääs och Ugglan fångade man in, schimpanserna eller i alla fall 4 av dem var man tyvärr tvungna att skjuta uppe i Furuvik.

Ja just det, det har ju varit ett fotbolls VM för herrar med men det kan jag inte heller skriva så mycket om då jag valde att bojkotta även detta mästerskap pga. vart man la det och hur det gick till för att det skulle hamna i Qatar. 

Jag blev så glad häromdan när Greta Thunberg klev in i rampljuset igen och vägrade låta sig häcklas av en fd kampsportare, hon slog till och fick världen att le vilket behövs i slutet av ett år med otrygghet i stora delar av världen. Indirekt fick hon bort en människohandlare och ett svin från gatan. Tack! Greta. 

Jag är lyckligt lottad som har så fina vänner och en underbar storfamilj. 

Ja just det jag fyllde ju 50 under året och fick vara med på en trevlig student ett trevligt 80 årskalas och tyvärr en begravning. Livet har sina ups and downs, så är det bara och det verkar som det alltid kommer vara så. 

Det var lite om detta året, hoppas nästa år blir ett år där världen läker och vi tar hand om varandra i stället för att "ta hand" om varandra.

Ett gott slut av året och ett Gott nytt kärleksfullt kommande år önskar jag er.