Hierarki kärlek eller förakt?

 Ibland undrar jag mer än vanligt vart världen är på väg. Varför styr de som styr rakt åt helvete? Varför vill de som vill ta över styret se till att det går fort dit också? Hur långt kommer vi med att ställa folk mot folk hela tiden? Är det ens rimligt att göra det någon gång? Finns det grupper som ska ha det lite sämre/värre bara för att det alltid varit så/för att vissa inte förtjänar bättre? Vad krävs för att man skall nå toppen i ett sådant samhälle? Att man har rätt etnisk bakgrund, rätt kulturell bakgrund, rätt religion, rätt sexuell läggning, att man ligger inom spektret normal utan funktionsvariationer, att man är man? Vad krävs t.ex i Sverige för att man ska få ingå i övre skiktet? Ett är säkert i allafall, är du kvinna är det nästan helt kört. Nästan? Det finns en och annan som lyckas. Det är som när Chris Rock (amerikansk komiker och skådespelare) beskriver vart han bor. Han säger att han bor i ett av de finaste kvarteren i Jersey. Inte långt från bl.a Bruce Springsteen. Han säger att; -" Vi bor tre svarta på vår gata, jag som rikskänd komiker, Eddie Murphy som världskänd komiker/skådespelare och en rikskänd rappare. Resten är vita människor. Advokater,tandläkare, läkare, ingenjörer mm. Det räcker för en vit att ha bra utbildning och bra jobb. Om man är svart måste man vara känd i underhållnings eller sportbranschen. Det räcker inte med att vara tandläkare. Är du kvinna är det också svårt om du inte gifter dig med någon av tandläkarna, läkarna, ingenjörerna osv. Är du muslim är det helt omöjligt hur du än gör" . Såklart spetsar han till det men! I det som en gång kallades Industriland (I-Land) så är det fortfarande så att vita cis män har mer att säga till om, lyssnas mer på och bestämmer vart andra grupper kommer i hierarkin. Just jämställdheten kan diskuteras i alla länder men jag diskuterar vad som händer här för de länder som inte hör till de gamla I-länderna har oavsett om det är cis män som styr inte samma rätt att tycka och säga till, de är ju inte vita cis män. 

Vad händer här i Sverige? Vill vi överhuvudtaget ha någon form av jämställdhet alls? Det verkar inte så om ni frågar mig. Tack och lov verkar de flesta tycka illa om våld mot barn oavsett om det är mot flickor eller pojkar. Intressant att se att man reagerar mer om det är ett barn med invandrarbakgrund än om det är en äldre ungdom med invandrarbakgrund som blir utsatt. Såg en trappa på hur det ser ut i Sverige. Vilken rangordning människor kommer i. Längst ner finns funktionsvarierade kvinnor med annan etnisk bakgrund, Afrikaner längst ner, folk från mellan östern över där, ännu ett snäpp högre asiater,och över dem syd amerikaner och den ordningen är det i alla fall där etnisk bakgrund nämns. Ett snäpp upp funktionsvarierade män av annan etnisk bakgrund, upp ett snäpp så hittar vi personer utanför heteronormen med annan etnisk bakgrund. Vi fortsätter uppåt på stegen, funktionsvarierade kvinnor, funktionsvarierade män, personer utanför heteronormen, kvinnor med annan etnisk bakgrund, män med annan etnisk bakgrund, cis kvinnor och uppe på toppen cis män. 

Funderar på om nu 1:an på listan kan bete sig så vidrigt som man ofta gör mot 2:an på listan hur illa beter sig då 1.an mot de som står lägre än 2:an? Det har gått så långt att många kvinnor har börjat acceptera saker de får utstå för de skulle inte hinna värja sig mot allt. Hur sjukt är inte det. Om du är kvinna så ska du bara acceptera att män har ett släng av gris i sig och att du blir drabbad av det då och då bara för att hinna säga stopp och det räcker till de grova sakerna. Tänker ta några exempel som blivit uppmärksammade tack och lov, om vi inte sprider det som händer får ingen veta det sjuka som händer varje dag med massor av kvinnor. 

Riksdagsledamoten Rosanna Dinamarca (V), har fått en hel del hot och hat riktat mot sig. Bl.a kan det stå Du ska dö på en påle! Hora ut! Hoppas cancertumören tar dig innan jag gör det! Subba dö! Hoppas du har ögon överallt för du vet inte när det händer. osv osv. Skribenten Carolina Farraj har fått bl.a Måste du vara så jävla ful, ditt ansikte borde stenas och begravas. Hoppas du blir mördad. Hon brukar få veta att hon antingen fått för mycket eller för lite kuk. osv osv  Marwa Karim har fått döds och våldtäktshot skickade till sig. Bl.a Äckliga HORA stolt kvinnohatare ni är äckliga varelser ska våldta dig och döda din familj, jag är på väg vänta bara. osv osv Många är de som behöver uppleva obehaget att få meddelanden av folk de inte känner. Helt vansinnigt. Det som verkar återkomma för många är att de får kukbilder, att de ska straffknullas, att de ska styckas efter våldtäkt, att de ska våldtas av ett gäng muslimer, att de ska knullas så de skriker om att få dö, att de kommer ångra att de föddes, att de ska få knivar, saxar  trasiga flaskor mm mm uppkörda i fittan, att de borde ta sina liv. Helt vansinniga grejer. Om en man som kan häva ur sig sådana saker sitter på ett möte och kanske blir överkörd i en fråga av en t.ex Annika, vad skulle hända då om han ställde sig och skrek, Annika för helvete, jag ska knulla sönder dig och se till att du spricker i varje hål? Förhoppningsvis ett samtal med chefen när han är på väg ut från företaget för sista gången någonsin. Om man kan skriva sådana saker till sådana man inte känner så gissa om du som kvinna är utsatt på jobbet i föreningen i skolan överallt där du är, utsatt i männens huvud om du går emot dem, div spärrar finns hos de flesta men gissa vad som tänks när det slängs igen en dörr och någon går iväg sur. För är det så lätt att skriva dessa vidrigheter så finns de ju redan i bakhuvudet. Hur jobbar vi bort det? 

Om vi som cis män har så lätt att ta till både denna psykiska terror som fysiskt våld för att visa vem som bestämmer mot de som står precis under oss i hierarkin hur vidriga är vi inte då mot de som är ännu längre ner? Är det en tillfällighet att våld mot kvinnor känns så oprioriterade i rättsväsendet, är det konstigt att gärningsmännen kommer undan med grejer? Är det konstigt att man pratar om att vi inte kan ha en massa flyktingar här, är det konstigt att många tycker migrationsverket gör rätt när de behandlar asylsökanden som de gör? Är det konstigt att kommuner säger att de inte har råd med ditt eller datt när det gäller funktionsvarierade? Är det inte konstigt att det alltid är gamla, sjuka, funktionsvarierade, flyktingar som vi inte har råd med, som vi inte kan satsa på. Är det inte konstigt att (tyvärr pekar statistik på att det nästan bara är män som skatteflyr från Sverige) skatteflyktingar kommer undan om de bara sticker med äckligt mycket pengar. Pengar som skulle skattats i Sverige och varit en del i att betala för gamla, sjuka, funktionsvarierade, flyktingar mm mm.

Om vi nu inte ens förmår att ha hållbara stegpinnar mellan de två grupperna i toppen, cis män och cis kvinnor hur ska vi då kunna rådda resten? Förklara gärna det. Och då med en förklaring om jämställd utveckling, vill man ha det ojämställt ska man inte svara på min fråga denna gång för jag frågar ju inte hur vi ska få det sämre ur ett jämställdhets perspektiv. 

Som jag sagt innan. Kärlek och respekt till er alla som slåss för de som är i underläge i kampen för en kärleksfull och respektfull värld. 

Kärlek! Eller kärlek?

 Jag har skrivit om det här så många gånger men det händer ju också hela tiden. Sitter och tittar i nyhetsflödet på nätaktiva medier. Hela tiden dyker det upp bilder och artiklar om Tova Moberg 19 år som hittades död i en sjö i Hälsingland. Man misstänker hennes fd pojkvän för att ha mördat henne. Läser man hans historia så är det som vanligt ett skolboksexempel på mäns våld mot kvinnor. Vad hände? Eftersom jag inte vet om fd pojkvännen är skyldig så skriver jag generellt om detta. Om man läser någon av Per Isdal (alternativ till vålds grundare ATV) s böcker om mäns våld mot kvinnor så kanske man kan se olika mönster som kommer igen och igen och igen. De stämmer bra överens med vad Nationellt center för kvinnofrid(NCK) skriver med. Bara för att förklara vad jag menar med att Tovas fd pojkväns beteende är skolboks exemplet. Uppgifterna om honom kommer från Expressen. Droger var ett av problemen i hans liv. Han hade också en polisanmälan för en ringa misshandel på Tova. Den gången var inte den första han hade gett sig på Tova enligt hennes vänner som Expressen pratat med. Den fd pojkvännen hade några domar om narkotikabrott, brott mot knivlagen, olovlig körning, rattfylleri också.

Nu funderar och skriver jag bara om mäns våld mot kvinnor. Därför är mannen hela tiden gärningsman och kvinnan målsägare så ingen behöver påminna mig om att män också kan få stryk! 

Om man tittar på vad NCK och även Per Isdal säger så är ju dödligt våld mot kvinnor i nära relation nästan alltid ett resultat av lång tids misshandel. Det kan vara psykisk misshandel lika gärna som fysisk. Att våldet eskalerar beror nästan alltid på att mannen känner att han börjar tappa kontrollen, att kvinnan dör beror ofta på att hon varit på väg att lämna förhållandet eller nyligen gjort det. Inte helt sällan så har dessa män husdjur, då ofta hund. Inte helt sällan har dessa djur besökt veterinär på grund av diverse "omöjliga" skador. För så verkar det också vara, ett husdjur står högre i kurs i förhållandet än en flickvän/fru. Kan man slå djur som står högre i rang så ja vad behöver jag skriva. Att kalla det förhållande är kanske fel för det handlar helt uppenbart om ett ägande och det är alltid mannen som äger rätten till kvinnan, hennes rätt att umgås med vem hon vill, hennes rätt att prata med vem hon vill, hennes rätt att diskutera med sin man/pojkvän (gärningsmannen alltså), hennes rätt att få ha hobbies, hennes rätt i att äta, gå på toa, titta på tv, hennes rätt att neka sex allt är mannens ägarrätt att bestämma över. 80 % av det dödliga våldet sker i den gemensamma bostaden eller i kvinnans bostad om de inte är sambos. Kvinnan är alltså som mest hotad i sitt hem. När en kvinna misshandlas till döds så är det som sagt ofta efter en lång tids psykisk och eller fysisk misshandel. Tyvärr finns bara ca hälften av dessa misshandelsfall i polisanmälningar så över hälften av brotten som går att bevisa har aldrig anmälts. Orsaken där är rädsla i nästan 100% men vänner har fått höra att det var ju mitt fel som kvinna att jag inte var tyst, inte tillfredsställde honom, att jag tjatade om att sluta dricka, knarka, att skaffa ett jobb, att jag inte pallar denna relation längre osv i vad som tycks vara en oändlighet. Det är tydligen så att över hälften av gärningsmännen lider av någon form av psykiska problem eller sjukdom. Våld mot kvinnor står män från alla samhällsklasser för men i dödligt våld i nära relation så finns det en stor överrepresentation av män som står utanför arbetsmarknaden. Dödligt våld i nära relation begås tydligen och föga förvånande av män som berusat sig på alkohol och eller andra droger. Varje år dör några, färre än fem män av våld i nära relation. i de fallen är bägge parter missbrukare och i de fallen har det dödliga våldet mot mannen föregåtts av lång tids misshandel mot kvinnan. Så tillbaks om våldet mot kvinnor. Varje år dör det över tjugofem kvinnor av våld i nära relation, tusentals misshandlas, många får allvarliga fysiska skador. Går det att stoppa? Om man tittar på vad kvinnor som överlevt misshandeln säger till akutvården, tjejjourer och andra aktörer så går det att stoppa: Han älskar mig egentligen jag gick bara lite för långt, jag var klantig borde ju inte gjort si eller så mot han, han är egentligen den snällaste människan som finns ni förstår inte detta, han kommer aldrig göra detta igen bara jag får förklara för han osv osv också detta i evigheters evigheter. Det finns tydligen så många helt fantastiska män i detta landet som är så missförstådda av så många bara för att de försökte slå ihjäl den de påstår sig älska. Hör någon hur jäkla bakvänt detta låter? Om man frågar akutvården, kvinno- och tjejjourer, forskare typ Per Isdal så går det att stoppa. Men inte utan att gärningsmannen får professionell hjälp, ingen i relationen eller i närmaste kretsen kan räknas som professionell i dessa fall oavsett utbildning eller jobb inte ens om kvinnan eller anhörig eller nära vän i sig jobbar på t.e.x kvinnojouren. Detta ska skötas av proffs som inte har minsta lilla relation till vare sig gärningsmän eller målsägare. Detta är tydligen extremt viktigt för att ens kunna nå någon framgång i vården överhuvudtaget. Nog om detta en liten stund.

Tillbaks till Tova. Varför dog hon? Förutom att hon tydligen blivit mördad av vad man tror eventuellt kan varit hennes fd pojkvän. Varför dör andra tjejer/kvinnor i nära relation. Trots tidigare fall av misshandel kan det vara så ändå att hon kände sig hyfsat trygg? Var det värsta hon kunde tänka sig att han ev skulle örfila till henne eller ge henne en käftsmäll? Tänkte hon på att han kunde döda henne? Kan man tänka om någon att han som har älskat mig och jag som älskat han, han kan få för sig att ta mitt liv? Jag vet inte men kan tänka mig att det är en absurd tanke som man gärna slår ifrån sig. Man kanske slår ifrån sig tanken med att det där händer bara dumma brudar, inte mig. Jag skulle väl aldrig sätta mig i en sådan sits, jag är väl inte korkad. Man undrar ju varför Tova och andra i liknande sitsar inte anmäler de tidigare misshandlarna? Om man tittar på andra kvinnor som inte anmält så är det för att: -äh det var inte så farligt, han var bara trött. -äh jag skiter i att anmäla för då blir han bara ännu argare. - jag gör som han vill så slipper jag stryk och eller massa trashtalk. -ja jag gick för långt när jag kontrade med att han är en alkis bara för att han sa att jag är ful, fet och oälskad av alla.

Som jag skrev så sker våld i nära relation i alla tänkbara familjer oavsett nivå på levnadsstandard, när våldet blir dödligt så överrepresenteras det av män med psykiska problem och de männen står ofta utanför arbetsmarknaden. Nu betyder det ju inte att alla arbetslösa män med psykiska problem är våldsamma som någon regel, det hittar jag inga belägg för. Det som är markant och väldigt tydligt på de som överlevt en misshandel är att de inte skulle dö för att han kom till sans och förstod att han älskade dem. Om man tittar  på vad brottsutredare, kvinnojourer, forskare säger så har de flesta av dessa kvinnor överlevt för att gärningsmannen förstått att deras kontroll och ägande av kvinnan har nått en nivå de inte varit nära av innan, de har ingenting att frukta. De vet att kvinnan kommer hem och ber om ursäkt för att hon inte bet ihop och självläkte hemma. Det är fruktansvärt deprimerande att läsa om alla möjliga fall, om sammanställningar av forskning, om allt som har med detta att göra.Det verkar finnas en tanke om från målsägarhåll att: -ingen bryr sig på riktigt, ingen kan hjälpa mig, det här var inte så illa menat som jag först trodde. Nog om själva våldsdelen för en stund nu över till det rosaskimrande ordet kärlek som kan rädda hela världen och det kan den om man vet vad gränslös kärlek är och har för kraft när den just används ömsesidigt av alla inblandade parter gränslöst helt utan undantag!

Nu kanske någon får krupp. Jag har varit i kyrkan i dag. Jag har haft mycket runtomkring med sjuka vänner, en mamma som varit inlagd på sjukan för några dagar sedan och en massa annan skit som jag inte kunnat ordna i huvudet så jag behövde lite lugn och då finns det ett ställe förutom Vätterns västra stränder som kan ge mig det. Jag visste att predikanten i dag var Anders Truedsson, en fantastisk predikant. Oavsett vad han pratar om, om det är predikan i kyrkan, en lektion i skolan, ett fikatjöt eller vad som helst så blir man alltid glad när man hört honom. Han har ett fantastiskt logiskt sätt att prata om just den gränslösa absoluta kärleken som skulle lösa så mycket om människor kunde ge varandra. Just den kärleken som alla delar om på instagram och Facebook. Just den kärlek som det ska pratas om av prästen på alla bröllop, just den kärlek som det står skrivet om i första Korinthierbrevet kapitel 13 i Bibeln. Här kommer hela texten. Vägen framför andra: Kärleken.

Om jag talar både människors och änglars språk men saknar kärlek, är jag bara en ekande brons, en skrällande cymbal. Och om jag har profetisk gåva och känner alla hemligheterna och har hela kunskapen, och om jag har all tro så att jag kan flytta berg men saknar  kärleken , är jag ingenting. Och om jag delar ut allt jag äger och om jag låter bränna mig på bål men saknar kärlek har jag ingenting vunnit. Kärleken är tålmodig och god ( ! min anteckning) Kärleken är inte stridslysten (!min anteckning igen) inte skrytsam och uppblåst. Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp (! igen min ant) den vill ingen något ont(! igen) . Den finner ingen glädje i orätten men gläds med sanningen. Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den. Kärleken upphör aldrig, Den profetiska gåvan, den skall förgås. Tungotalet,det skall tystna. Kunskapen skall förgå. Ty vår kunskap är begränsad och den profetiska gåvan är begränsad. Men när den fullkomliga kommer skall det begränsade förgå. När jag var barn talade jag som ett barn., förstod som ett barn och tänkte som ett  barn. Men sedan jag blev vuxen har jag lagt bort det barnsliga. Ännu ser vi en gåtfull spegelbild; då ska vi se ansikte mot ansikte. Ännu är min kunskap begränsad; då skall den bli fullständig som Guds kunskap om mig. Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.

Det kanske kändes lite långt men så lyder hela texten om Kärleken. Och som sagts, störst av dem är kärleken. Kärlek ska alltså vara fullkomlig. Det låter ju ouppnåeligt helt klart. Men man kan ju fundera lite runt det där med kärleken. Han älskar mig ju egentligen. Vi pratar om begränsad och villkorad kärlek här. Han älskar dig så länge du följer hans plan. Han älskar dig så länge han kan kontrollera dig. Han älskar dig så länge du inte irriterar eller stör honom. Han slår dig för att han älskar dig. Är det kärlek? Är det den kärlek som inte är hämndlysten, är det kärleken som är god och inte vill något ont, är det kärleken som inte brusar upp? Jag kan inte se det som kärlek att brutalt ge sig på den man älskar för att man älskar den. Slår han alla andra han älskar? 

Det är jättesvåra saker att bröta i men vad gör vi som samhälle? Finns det resurser nog att ta hand om alla dessa kvinnor? Klarar samhället kostnaderna för de fysiska och psykiska skadorna? Kan man med en effektivare psykvård förhindra att många av dessa mord och misshandlar sker. Vad är det värt för att lösa dessa problem. Kan man räkna ett människoliv i pengar. 

En sak är i allafall helt glasklar och odiskutabel. Det finns inget undantag till den regeln. Den som använder våld är ensamt ansvarig för det våld som används. Men säger någon. Lyssna säger jag. Om jag i självförsvarssyfte dödar någon är jag ansvarig för det våld jag använt. Jag kommer givetvis använda våld om jag anser att det är den sista utvägen för att skydda mig själv, någon annan eller något. Jag kan däremot aldrig lämna över ansvaret på att ja använde våld och hur mycket våld som användes till någon annan. Så är det bara! En annan sak som också är glasklar, försöker man skydda sig själv eller omgivning så är det helt normalt och det är så vi fungerar. Försöker man rättfärdiga det som hänt så är det också fullkomligt normalt, tro inget annat.

Vad gör vi för att det inte ska bli någon mer Tova Moberg eller Lisa Holm, Vad gör vi för att kvinnor i utsatta situationer skall kunna känna sig trygga?  Det görs väldigt mycket det vet jag men det går alltid att göra mer, vi får aldrig ge upp.

Om man kunde applicera våran allmänna syn på kärlek på det vardagliga, skulle världen kunna bli bättre då. Skulle vi med otvungen icke villkorade kärlek kunna hjälpa människor och oss själva att må bra. Kan man tänka att man behöver arbeta med våld i nära relationsfrågor, jämställdhetsfrågor, hbtq frågor, etnicitetsfrågor, kulturfrågor, religionsfrågor, flyktingfrågor, mm mm som mänsklighetsfrågor och lösa problemen som finns på ett kärleksfullt sätt? Jag tror det, jag ger mig inte vad det gäller det. 

Detta ämne kommer upp titt som tätt här på min blogg. Så länge media blåser upp sådana här händelser kommer jag skriva om det för det är så otroligt utbrett och oförsvarbart.  

Världsrekord i fred!

 Fjortonde Augusti i år kan firas med om inget totalt oväntat händer att det är 203 år sedan som en svensk stupade i ett krig där Sverige var en part. 203 år. Det är tydligen världsrekord med så lång sammanhängande fred. Sverige mår tydligen mycket bra ekonomiskt i år 2017. Därför blir jag lite förvånad att en människa twittrar som bilden nedan. Jag är inget fan av Camilla Läckberg men tycker hon svarar Markus på ett bra sätt. Att jag bara har med dessa två personers Tweet och svar är för att de var de enda av de som skrev som har en bas av medhållare p.g.a sina kändisskap. 

Det framkommer inte i något svar av Markus vad han menar med krig. Det framkommer inte vem som hindrar honom att fly från Sverige. Om han vågar sig ut på Djurgården trots något krig som bara han tydligen känner till så finns där en hel del ambassader där han kan gå in på och söka asyl i något land. Hoppas han kommer härifrån helskinnad, tillsammans med de han vill fly med. 

Men på riktigt. Jag tycker att det han gör är att pissa på människor som flytt tortyr, krig, humanitära katastrofer. Jag har suttit och lyssnat i timmar på diverse ungdomars berättelser om varför de flydde och hur de flydde. Jag tänker dela med mig lite av de berättelserna, jag har fått lov att göra det. Jag kan bara ta det ytligt här. Det skulle gå att skriva böcker om dessa personers upplevelser och jag hoppas att någon som är duktig gör det någon gång. 

En kille berättade att hans storebror brukade ta med honom upp i bergen i Bosnien för att se på fyrverkerier. Dessa fyrverkerier har han senare förstått att det var bombningar som Nato höll på med. Han minns hur de amerikanska planen dök upp på himlen och sen började fyrverkerierna. Hans familj bestämde sig för att lämna Bosnien för att hitta en trygg plats för att låta familjen få ro och barnen skulle få växa upp. Killen som berättade detta var fem år när de flydde. De vandrade på natten. De hade med sig guider som kände till minfält och visste de minst farliga vägarna. De  hade gått några timmar på natten då pojken upptäckte att hans farfar inte var med. Han vände om och skulle leta efter farfar. Han hittade honom i byn de hade lämnat, farfar var kvar för han var gammal och orkade inte gå så långt de skulle behöva. Familjen hade  saknat pojken och gått tillbaka för att leta och hittade honom i byn med sin farfar. Det tog någon månad innan de kunde fly igen. Den gången gick det bra trots att de blev beskjutna vid ett tillfälle men skyttarna var väldigt långt bort. Han har med sina föräldrar, sina syskon ett par andra släktingar när de kommer till Sverige. 

En annan pojke har berättat om hur han en dag i skolan i en stad i Syrien plötsligt låg i en hög med bröte på golvet. Lärarinnan och de flesta klasskompisar låg söndertrasade i klassrummet. Några hade klarat sig från bomben som det visade sig vara som orsakade detta, som tr var för de som klarade sig var att bomben slog ner i ett klassrum en bit ifrån. Ändå blev en del i klassrummet där pojken var lemlästade av nerrasade tak och väggar. 

En flicka berättade hur hennes föräldrar lyckades få med sig familjen och fly från IS styrkor i Syrien. Det kostar att fly. Familjen hade en hel del pengar så det gick bra till en början. Men pengarna tog slut och för att kunna fly från det de beskriver som helvetet så hamnade de i ett annat helvete. Tydligen så har helvetet olika grader av helvetisk ondska. Något gott finns där inte i alla fall! Det nya helvetet var när deras "guider" visade att de lätt kunde få kontakt med IS styrkor. För att "guiderna" inte skulle kontakta dessa styrkor så fick familjen betala på annat sätt än med pengar eftersom de var slut. De blev sängsällskap och alltså våldtagna varje dag av dessa "guider" tills de kommit ut ur Syrien. Och det tog veckor innan de hamnade i ett läger i Libanon. Från Libanon fortsatte flykten men utan guider över medelhavet genom Europa upp till Sverige. Längs vägen har de behövt hjälp och fått använda sina kroppar som betalningsmedel. I Europa! 

En flicka från Afghanistan kom till Sverige med två bröder. Hennes föräldrar ville att hon skulle komma ifrån Afghanistan med. Pappan arbetar/arbetade på flygplatsen i Kabul. Familjer där någon jobbar i statlig tjänst är inte så populära hos Al-quida, är dessutom familjen av folkslaget Hazarer så är de impopulära bara därför också. Flickan och hennes bröder hade undkommit en bilbomb en dag när de var på väg hem från skolan. Det small när de gick på vägen och ett tiotal personer dog kunde de läsa sedan. Inte helt sällan så kom det förbi Al -quida soldater till deras hem för att skrämmas. De satte automatvapenpiporna i munnen på föräldrarna och i bland på barnen för att visa vad som händer om man inte gör det som är tillsagt att göras. Flickan har av en soldat blivit utsedd till fru åt hans bror. Därför ville föräldrarna att hon skulle följa med bröderna därifrån. 

Det finns många liknande historier.Det finns många värre historier tyvärr. De historierna jag skrev om tycker jag är långt över gränsen för vad någon människa skall behöva uppleva överhuvudtaget. 

Så att ens skriva att det är krig i Sverige är ju totalt korkat. Att man gärna skulle fly om det gick är ju ännu mer korkat. Människor som flyr hit och gör allt de kan för att få stanna för att Sverige är ett fantastiskt land. Visst är det fantastiskt ofta. Vi har en regering som jag inte vet när den fick hjärnblödning men det fick den tydligen och började kasta ut människor som kom hit för att få skydd från vidrigheter. Av någon för mig obegriplig anledning så har Nazister rätt att sprida sitt hat på gator och torg med. Lägg ner demokratiska rättigheter tjafset när ni pratar med mig. För så mycket kan till och med jag begripa att ska man ha demokratiska rättigheter så följer ta mig fan demokratiska skyldigheter med. Annars är Sverige ett fantastiskt land. Det finns väldigt många kärleksfulla människor som gärna ställer upp om man behöver hjälp med något, Vi är ett land som tydligen har världsrekord i fred. Vi är ett av världens mest jämställda länder (och vi kan bli ännu bättre). Vi har skola och sjukvård av väldigt hög internationell klass som är näst intill kostnadsfri. Sverige har  skrivit under de flesta av FN:s alla konventioner om de nu inte har skrivit på alla, man vet hur man ska följa dem ordentligt även om man just nu väljer att missa i konventionen för mänskliga rättigheter och barnkonventionen när det gäller människor på flykt. Vi får hoppas att vi får skäll av FN så att vi kan följa dem på ett korrekt sätt igen.  

Som sagt att påstå att det är krig i Sverige är för mig surrealistiskt, det är tycker jag att pissa på de som flytt från krig och vidrigheter. Om någon tror att det är lätt att klippa banden med människor man älskar och ta sig till ett land med helt andra kulturella yttringar, med kanske en helt annan religion, om man tror att det är lätt så försök att fundera på om det var krig här och Pakistan var det enda land som tog emot oss,ett land vi kanske inte vet så mycket om. Ni kan bara åka med fyra personer. Vilka skulle ni lämna kvar och kanske aldrig mer få träffa? Tycker ni det är enkelt så är ni väl förberedda om det skulle bli krig här. Jag är glad över att det inte är krig här. Jag kan gå till mitt jobb och känna mig trygg på vägen. Jag kan handla mat och betala min hyra. Jag får ha mina barn i skola, jag har i stort sett gratis sjukvård och en massa sociala tryggheter. Jag vet inte hur jag skulle klar av att fly och lämna en massa människor jag älskar bakom mig för att inte få träffa dem igen. Jag skulle nog bli djupt deprimerad. I Europa kostar flyktingmottagningen 12,5 miljarder Euro, skattesmitare kostar 1000 miljarder Euro. Ändå så håller vi på och sparkar på de som flytt från vidrigheter. Skäms på oss!

Och skäms när man försöker jämställa Sverige med Syrien eller Afghanistan i trygghet. 

Tack alla människor som förstår hur bra vi har det och delar med er av det till människor som behöver! 

Jag vet i allafall hur jag inte vill ha det!

Jag blir inte klok på vissa grejer. Om man tittar på människor och organisationer som står upp mot rasism, nazism, ojämställdhet och annat beteende som strider mot FN:s deklarationer av olika slag eller om man står uppför flyktingar , EU migranter rättvisa, jämställdhet mm så som bl.a. Henrik Schyffert, Malena Ernman, Jonas Gardell, Linnea Claesson, Magnus Betnér, Soran Ismail, Öz Nujen, Rickard Söderberg, Gudrun Schyman m.fl m.fl gör så kallas de gärna PK elit eller kommunist fittor. Om man inte är för Nazism så är man enligt en hel del grupper kommunist. Det verkar inte finnas något mellan de två grupperingarna. Kallar man en person som beter sig som en nazist för nazist så blir hen jätte arg och förklarar gärna att hen inte är nazist bara för hen beter sig som en nazist. Jag måste ju säga det att jag personligen blir ju hellre kallad PK idiot eller kommunistfitta alla dagar i veckan om alternativet är att bli kallad nazist. Det kan man ju tydligen inte heller säga för då är man tydligen landsförrädare också.

Läst på lite på Nordisk motståndsrörelse (NMR) sida och lite material de gärna sprider. Nu när NMR var ute och marscherade den 1:a Maj så hade man uppe en hel del om landsförräderi, Typ hela regeringen och de flesta Allianspolitiker är tydligen folkförrädare. De som tycker det är okej med ett samhälle som jobbar för HBTQ frågor är tydligen folkförrädare. Antirasister är tydligen folkförrädare! Just det Antirasister är tydligen de som inte är emot rasism. Om man är emot rasism så är man enligt NMR folkförrädare. NMR vill alltså bygga upp de nordiska länderna till rasistiska länder. I den nya straffordningen som NMR vill införa så vill man återinföra dödsstraff för förräderi. Alltså vill man ha ihjäl de flesta politiker, alla som inte är emot HBTQ tanken och alla som inte är rasister. Wow säger jag. Ni som tror att demokrati bara består av rättigheter kanske ska fundera ett par varv till varför en rättighet som demokrati styrs med lagar som reglerar även skyldigheter. En skyldighet som ett demokratiskt land har är att slå vakt om demokratin så den inte blir en diktatur där inga demokratiska rättigheter längre finns. Men Johan du måste respektera och acceptera att alla inte tycker som du. Jag accepterar att alla inte tycker och tänker som jag. Jag kommer aldrig respektera en människa som tycker att man kan döda en människa som står upp för FN:s deklaration för mänskliga rättigheter. Jag kommer aldrig acceptera att man bjuder in Nazister i diskussionen runt demokratin ens. Att låta dem sprida sitt hat på gator och torg tycker jag är vidrigt. Lär vi oss inget av historian?

Det man blir glad av är ju att det finns en hel del människor som står upp och demonstrerar emot. Inte rasist men var ju i Falun och visade på att det finns folk som inte vill ha ett Nazistyrt Sverige. Clowner mot rasism var där också precis som lite andra organisationer. Det är ett ljus som mörkret kommer få svårt att släcka. Jag tror ljuset kommer lysa in i minsta lilla kolmörka vrå till slut.

Okej med mobbing! Okej med mobbing?

 Tycker det är intressant hur det tycks vara okej att kränka människor för att det handlar om sport. Linus Söderström målvakt i HV71 har tidigare gått ut och berättat om en tuff uppväxt med mycket mobbing, Linus har berättat om sin ADHD och Aspergers. E förebild för ungdomar med ADHD och Aspergers, han har gett dem en stjärna att identifiera sig med. Linus berättade efter finalen att någon/några Brynäs spelare  under finalserien kallat han särbarn och liknande grejer. Brynäs lagkapten Jakob Blomqvist tyckte det var dåligt att ta upp det i intervjun efter finalen. Den gamle "expert"kommentatorn Anders Ankan Parmström tyckte att Jakob gjorde fel och att Linus borde varit tyst om kränkningarna. Det är ju bara trashtalk och det hör till hockeyn. Det hör till hockeyn! Okej! Undrar om UNICEF visste det när de valde att ha sin logga på Brynäs matchtröjor. Det tillhör Hockeyn. Undrar om Hockeyföreningen vilken som helst tränar sina 10 åriga flickor eller pojkar på att häva ur sig kränkningar vid "rätt" tillfälle. Undrar om det finns någon trashtalk steg 1,2,3 utbildning för hockeyledare. Jasså du tycker jag är larvig nu. Vid vilken ålder är det okej att kalla motståndare för särbarn, att kalla motståndare och domare för fittor osv osv? Läste en skribent som tyckte att Linus betedde sig som en liten flicka när han "gnällde" på kränkningarna. Wow tänkte jag, som en liten flicka. Nu blir det spännande om detta vänder till något ovanligt och verkligen läsvärt. Det gjorde det inte. En liten flicka är tydligen något som inom mycket av idrotten är något fruktansvärt dåligt som ingen vill bli förknippad med. Undrar vad spelarna i Hockeföreningens F 10 lag tycker om det?

Jag har varit tränare och lagledare för kill- och tjejlag i fotboll och handboll, i seniordamlag i fotboll så en hel del av det jag tar upp är både upplevt, läst och diskuterat. Med läst så menar jag både i media och i div forskningsrapporter jag har läst i under div utbildningar. Att säga att det är forskning och därför inte går att säga emot är inte helt sant. Att titta på forskning handlar ju om att titta på olika forskning (inte bara en) för att se samband och slutsatsernas skillnader. Tar upp det så ni vet utifrån vilken vinkel jag kan tänkas fundera över detta på. 

Morgan Alling hade ett program om mobbing på jobbet. Vuxna som mobbar vuxna. Det fick mycket ros och folk verkar tycka att han har rätt. Läste i en fackföreningstidning att arbetsplatser med stor överrepresentation på kvinnor var arbetsplatser med mycket utfrysning, "blickar" och underliggande meningar i fikapratet. Att på arbetsplatser med överrepresentation av män frodades sexistiska skämt, nedvärderande av kollegor med könsord och liknande. Läkare som arbetar med personer som diagnostiserats med utmattningssyndrom säger att detta måste upphöra. Man måste må bra på jobbet för att klara resten av dygnets timmar på ett bra sätt. Men om man spelar hockey eller håller på med andra idrotter så ska man tåla att kränkas för det tillhör idrotten. Ju duktigare du är ju mer kränkningar får du helt enkelt stå ut med. Snacka om Jantelagen i kvadrat. När ska vi börja lära barnen det. Miriam i Fotbollsföreningen är grymt duktig både tekniskt men också som lagspelare och taktiker är inte gammal när hon första gången får höra att stoppa ***(hudfärg) då från läktarhåll, från motståndarlagets ledare och spelare. Vid vilken ålder ska man låta det ske och köpa okvädningsorden och kränkningarna? 7,10,13,17,19 år ? 

En annan sak är ju också hur vi behandlar rättsskipare i idrott. Domarna. Från vilken ålder ska vi lära ungdomsdomarna att man måste tåla att få höra att man är en kuk,bög,fitta,hora,jävla idiot osv. För vi måste väl ändå förbereda dem på det som komma skall om de vill fortsätta med att döma i idrott? Ungdomar som älskar sin idrott och därför kan tänka sig att fortsätta som domare länge. Precis som med idrottsutövarna så, ju bättre du är ju högre upp i systemet får du döma. Ju högre upp i systemet du kommer ju mer får du tåla. Jag skulle vilja se en hovrättssal där publiken skriker till de som dömer att de är kukar och fittor. Jag skulle vilja se de nämndemän och rättssalsordföranden som skulle köpa det för att det ingår i "spelet". Det ingår i spelet är ju ett jävligt fånigt påhitt. 

Det ingår i spelet! Det ingår i spelet? Jag har tittat igenom regelboken för både handboll och fotboll och hittar inte en enda punkt där det står att det ingår i spelet. Däremot så hittar jag en hel del paragrafer där det står att man inte får bete sig hur som helst på plan eller bredvid plan. Så inte fan ingår det i spelet. Det är en del av spelet för att det finns en stor massa som tycker att man ska ha rätt att gå och titta på idrott och samtidigt få bete sig som bajskorvar. Varför låter vi hela tiden folk som inte kan bete sig bestämma vilka osynliga regler som ska gälla? Är vi korkade på riktigt eller? 

Det förekommer en hel del skit på läktarna i ungdomsidrotten. Föreningarna är oftast väldigt bra på att ta itu med det. Man accepterar inte skit och man har en dialog med spelare, ledare, domare, föräldrar osv för att få bort skiten från ungdomsidrotten. Förningarna gör ett ofta fantastiskt jobb! Bara så ni vet att jag inte tror något annat. Men någonstans faller moralen och etiken i idrotten ner i ett svart hål. När händer detta. Vid vilken ålder på utövarna ska man acceptera att det är så? Vid vilken nivå på utövandet ska man tåla det? Nu är ju spelare/utövare och ledare på elitnivå också sådana som signalerar att det är okej att kränka.  Blev så glad när jag tittat på SM finalerna i hockeyn att varken Johan Lindbom som är ledare i HV71 och Tomas "Bulan" Berglund ledare i Brynäs IF i alla intervjuer jag sett inte gett sig på domare eller motståndare någon gång. Heder till dessa båda ledare. Annars är det ju inte helt ovanligt att man som ledare och spelare på yttersta elitnivå skyller förluster på och gärna gnäller på domare, att man kränker motståndare i intervjuer i våra största medier och att man sällan blir ifrågasatt när man gör det. Men men, jag förstår att det är jag som har fel. Man ska ju tåla detta. Det ger ju pengar. Har ni sett filmen Slagskottet? Där finns essensen av det jag försöker förklara här. Se den om ni inte sett den och är nyfikna på hur trashtalk och våld kan tänkas höja intresset och inkomsterna runt ett medelmåttigt tråkigt hockeylag. Annars ska jag försöka förklara här vad jag menar. 

De stora elitlagen i världen har stora fixstjärnor som har månadslöner de flesta av oss andra inte kommer ha som livstidslöner. Dessa löner ska betalas ut såklart. Vem ser till att det kommer in pengar? Vi börjar med sponsorerna. Stora företag som betalar multum för att få ha sina loggor överallt där föreningen syns, för att få namnge hemmaarenorna. Har dessa företag något emot att föreningens folk ledare/spelare/fans beter sig illa mot domare och motståndare?Nej det har de ju uppenbarligen inte. Jag har inte hört eller läst om att t.ex Real Madrids ägare och sponsorer hotat med att minska på de ekonomiska förutsättningarna för att man brutit mot idrottens ideal och etiska regler. Hahaha idrottens ideal. Det finns ju bara kvar i ungdomsidrotten om vi har tur. etiska regler gäller ju bara tydligen så länge man vinner. Den andra stora löneutbetalaren är ju fanset. Så länge vi köper biljetter, tröjor och andra assessorer från klubbarna så kommer ju pengarna in. Vi går på matcher för att "heja" på vårt lag och då vill man ju ha valuta för pengarna. Då kan man få skrika kränkningar till domare och motståndare, allt för att få utdelning på satsade pengar så betyder etik och moral inte så mycket. Problemet är ju att det andra lagets fans också investerat fast i just det andra laget. De vill också ha utdelning. Så då måste det ju vara så att man måste tåla att bli behandlad på ett sätt som inte är okej någon annanstans i samhället. Undrar om jag kan få billigare bensin om jag går in på Cirkle K och skriker, -"Jävla fitta låt mig tanka billigare!" Tror inte det. Däremot skulle jag nog få förklara mig för samhällets linjedomare (poliserna) och ev för samhällets huvuddomare (rättsväsendet) Ett är säkert. Jag skulle inte få tanka billigare och jag skulle nog inte få tanka alls där efter det. 

Så visst verkar det som att vi tycker mobbing okej är om det inte sker bland unga människor. Vart åldersgränsen går för att man ska tåla mobbing verkar inte vara helt klart så det kan vara så att vi kan begå övertramp. Fördelen med det är att det får de väl tåla det ingår ju i spelet. Jag är kanske inte alls överkänslig, det kan också vara du som är underkänslig!

Love & Peace!

Barns rätt eller rätt barn?

 Tänker bara dela med mig av lite funderingar. Just det, funderingar. När grannen slår sin fru vill man gärna inte lägga sig i. Det kanske inte är så farligt. Det kanske är överdrivet från hennes sida. Man ska ju inte men hon kanske hade förtjänat det lite grann i alla fall. När grannen dricker lite mycket; kan man då bara lägga sig i? Nej men inte ska väl jag säga åt en vuxen människa hur hen ska dricka. Det är nog bara lite mycket just nu, hen lugnar ner drickandet snart tror jag. Nä det där är inte mina problem. Vi lever väl i ett fritt land för fan? När grannarna skaffar barn ska man då tala om att det är olämpligt? Grannar som aldrig slåss. Grannar som dricker måttligt. Grannar som har arbete och betalar skatt. Grannar som aldrig varit i klammeri med rättvisan. Grannar som är ett fantastiskt par och nu känner sig mogna för att ta steget att bli föräldrar ska man verkligen inte gå in och avråda dem? Ska man inte bara säga att de inte borde skaffa barn? Nä varför skulle man lägga sig i och försöka förhindra det. Det är väl fint med barn. Om man inte försöker påverka familjer där någon eller några parter sabbar sina och de runt omkrings liv så ska man väl inte försöka sabba för ett sådant här par. Eller? Förutsatt att det är ett heterosexuellt par då förstås, eller? Det måste ju vara ett par som slåss för heteronormen i samhället annars kan det ju bli knasigt, eller?  Heteronormen verkar ju vara okej om man blandar in vithetsnormen även när folk far illa som i våld i nära relation, alkoholism så länge man har råd att vara alkoholist.

Jag har diskuterat med folk och bland de konstigaste jag hört som argument för att homosexuella inte ska få skaffa barn är och här följer fler exempel som jag tycker är lika märkliga. Tänk om barnet blir homosexuellt? Vänta nu, jag känner kanske tio homosexuella som kommit ut med att de är det. Alla dom har en mamma och en pappa, alltså uppväxta med heterosexuella föräldrar. De är homosexuella ändå. Jag känner bara till ett homosexuellt par som har stora barn. De barnen lever i heterosexuella relationer. Bara för att fundera över om det skulle ha med saken att göra. Del två av den frågan som egentligen är del ett och borde vara det enda svaret är. Varför skulle det spela roll? Är en homosexuell människa inte lika mycket värd som du. Vad i sexualiteten hos homosexuella är det du stör dig på? Om två människor älskar varandra och lever ut sin sexualitet med omtanke för varandra och inte gör illa varandra är det då fult bara för att de är homosexuella? När man läser vad en del skriver både privat men även i div organisationer så verkar man vilja få homosexualitet förbjudet. När man hör människor som är emot hbtq rörelsen överhuvudtaget verkar det ibland som att det är värre att vara homosexuell och leva i en fin homorelation än att ha en taskig heterorelation. Men hon kan väl inte polisanmäla sin man för att han var sugen och inte hon? 

Jösses vad vi tänker på normer då. Vi tänker på ofödda barns kommande problem. Barn som lever med två sammanboende pappor har det lite tuffare än barn som lever med mamma och pappa säger folk att det finns undersökningar som visar. Dessa undersökningar går ut på att vi har ett heteronormativt samhälle. Det är ju vi framför allt vita heterosexuella män som är överst på privilegiestegen som är dom värsta bajskorvarna. Det är ju vi som bestämmer vilka samhällsnormer vi vill ha. Inte vad alla andra vill ha utan vad vi vill ha. Om vi inte talade om för barn som växer upp med "samkönade" föräldrar att de är annorlunda. Om vi inte påpekade för dessa barn att deras föräldrar är annorlunda. Om vi bara kunde tala om för dessa barn att de är normala och att man i livet har en massa funderingar om allt och att det är okej. Skulle de barnen då må sämre? Vi är ganska duktiga på att pedagogisera ihjäl vissa barn för att de lever i familjer som inte följer en norm som tydligen väldigt få har en ide om varför den finns överhuvudtaget? Behöver vi normer. Vad är normalt och varför är det normalt? Vem bestämde att det är normalt? Räcker inte våra lagar för att hålla samhället igång på ett acceptabelt sätt? Tydligen i vissa grupper så är normerna betydligt viktigare än lagar. Tror ni mig inte så fråga Mark Levengood som höll på att bli ihjälslagen för ett gäng år sedan bara för att han är homosexuell. Det var den enda anledningen. Mark Levengood skulle dö för att han är homosexuell. Hur märkligt är inte det? Jonas Gardell blev i sin ungdom våldtagen ett flertal gånger om jag minns hans berättelse rätt. Nä lagar är tydligen intet värda när någon inte faller in i några totalt värdelösa normer. 

På tal om ofödda barn. Aborter är ett ämne som diskuteras ständigt och det tycker jag är bra. Det är viktigt att diskutera känsliga saker och inte sopa dem under mattan. Jag tycker att det borde vara upp till den som bär barnet att avgöra om man vill ha barnet. Jag tycker inte att folk ska göra aborter i stället för att använda preventivmedel. Att påstå att det är det kvinnor gör är nedvärderande. Jag tror inte att någon tar lätt på abortfrågan som någon gång gjort abort eller tänker göra abort. Det är viktigt att det finns professionella att prata med innan man bestämmer sig. Och med professionella menar jag inte någon som ska avråda eller råda utan någon som tar reda på varför och hjälper till att svara på frågor runt vad det än gäller och belyser risker med att göra abort lika väl vad risken i det specifika fallet är om man inte gör abort. Jag tycker det är som jag skrev kvinnans sak att avgöra om det ska bli eller ej. Kvinnans kropp, kvinnans beslut. Så tycker jag. 

Många av de som är emot homopars beslut om att skaffa barn och som är motståndare till abort what so ever är väldigt ofta emot att kvinnor ska kunna få insemineras och skaffa barn själva utan någon snubbe. För en kvinna är det ju enkelt att skaffa barn utan att ha en känd pappa till barnet. Ett krogragg, en bortamatch, inga mobilnummer och bara förnamn. Har hon tur där räcker kanske ett sådant ragg. Problemet där är väl att det är väldigt osäkert. Att följa med någon hem utan att känna den personen alls innan är en risk bara det. Att oskyddat ha sex då är en annan risk kvinnan tar då. Jag kan tycka att det är bättre med inseminationer då, det verkar säkrare. Men det är ju fruktansvärt egoistiskt att skaffa barn själv. Bara för att man så gärna vill ha barn. Okej hur gör det det mer egoistiskt än att man är två som gärna vill ha barn bara för att man vill ha barn? Att skaffa barn är väl väldigt egoistiskt. Oavsett vilket ädelt syfte du har med att skaffa barn så finns det inte ett enda barn som bett om att få födas eller bett om att få just dig till förälder. Och! Jag tycker det är okej att vara egoistisk. Hade inte mina föräldrar varit det så hade jag inte funnits. Oavsett vad ni tycker om det så är jag glad. Jag tycker om att leva. 

Många är beredda att ta strid för/mot barn. Oavsett om det är grannens vilja att skaffa barn på ett normbrytande sätt, eller om det är barn som svälter i ett land långt borta. Det som fortfarande verkar svårt att få vuxna att ta strid för när det gäller barn är sexhandeln utomlands. Klart alla avskyr vuxna som köper sex av barn. Ändå så är den vita mannen med och håller UNICEF:s statistik på 1 200 000 barn inom child trafficing levande i allra högsta grad.Nepal, Indien och Thailand är länder som nämns ofta när det gäller utnyttjade barn. 

En annan grupp barn som det tydligen råder delade meningar om ifall man ska ta strid för är barn på flykt. Vi skapar regler och rutiner som gör att många barn hamnar i kläm. Människor är inte sena med att utnyttja det. Förhoppningsvis hamnar en utvisningshotad ungdom hos någon människa som vill hjälpa och när ungdomen p.g.a t.ex åldersuppskrivning inte har rätt till sitt boende ser till att ungdomen får tak över huvudet och mat i magen. Förhoppningsvis hamnar inte ungdomarna i klorna på organiserad brottslighet. Förhoppningsvis får ungdomen hjälp av någon så hen inte ser prostitution som ända sättet att få in lite pengar för att överleva. En del av dessa barn och ungdomar som inte får stanna här försöker ta sina liv. En del lyckas med det och det anser jag är ett fruktansvärt misslyckande av oss vuxna. Det finns folk och myndigheter som tycker det är okej att skicka barn som inte kunnat bevisa att de är barn tillbaka till förföljelser och ständigt hot om ond bråd död eller till tortyr och slavgöra för div grupperingar som hatar dem. 

Bryr sig människor verkligen alltid om andras ungar? Eller är de bara slagträn för att jag och mina barn ska kunna få det lite bättre även om det betyder att andras ungar som är bortom synfältet får det mycket sämre? Skulle barn må sämre av att vi behandlade allas barn på ett respektfullt, kärleksfullt sätt utan att slå dem i huvudet med våra idéer om normer.

Jag har själv tre barn. Tur att jag är singel kanske för annars hade jag gärna skaffat fler barn. I och för sig så börjar åldern spela mot mig. Jag vill inte att mina barn ska övningsköra med min demenssköterska sedan. Annars har ju vi snubbar tyvärr den förmågan att kunna bli pappor hur gamla vi än är. Det är det inte många som säger så mycket om. Om två män skaffar barn när de är i säg 30 års åldern så finns det de som tycker det är för jävligt att de får göra det ostraffat. Det kan ju vara i en överenskommelse med en kvinna t.ex och då behövs det inte frågas några myndigheter om lov. Om en man 85 år skaffar barn med en antagligen betydligt yngre kvinna då de flesta blir infertila långt innan 85 så skulle det ju vara okej då utifrån heteronormen. Jag kan ju se betydligt flerfördelar för ett barn att födas in i det 30 åriga parets familj och ha chansen att växa upp med två trygga vuxna. Jag kan ju se en ensam kvinnas insemination som leder till barn som en minst lika funktionell familj som vilken annan då ett sådant beslut knappast är en fyllegrej utan fruktansvärt genomtänkt. Som sagt jag är singel och har tre barn. Inte många klandrar mig för att jag lever så. De flesta tycker det är okej. Några  enstaka tycker inte jag är man nog för att jag inte höll i hop familjen. Er tänker jag skratta rätt in i fejan. Klart att en skilsmässa inte var det varken jag eller barnens mamma trodde skulle ske när vi skaffade barn. Men så blev det. Klart att barnen har tagit illa vid sig av det ibland hur mycket vi än försökt att få det att funka och göra saker på ett schysst sätt. Varje familj har ju sitt sätt att fixa vardagen lika väl som festligheterna i livet oavsett om man är vuxen och barn, mamma, mamma/pappa,pappa barn.Om man i familjen oavsett vuxensammansättningen eller ickesammansättningen har ett eller flera barn.

Så mina funderingar kretsar kring om man inte bara nu när det där med barn är något man får lägga sig i hur mycket som helst om familjebilden skiljer sig från någon skitnorm. Kan vi inte bara vara överens om att. Tjenare, du är värdefull för den du är! Lycka till och jag tänker inte försöka sabba ditt liv!  

Våld på sociala medier och fysiskt mot kvinnor.

 Börjar detta inlägg med att varna för att jag kommer dela med mig av många vidriga citat som handlar om våld, sexuellt våld och andra hjärndöda grejer. Ja jag tänker dela med mig av många citat för att visa på att det inte är engångshändelser och att det inte bara drabbar ett fåtal. En del av "materialet" har jag fått genom att jag diskuterar även sådana här saker med mina vänner. En del är från vänners vänner. En del har jag fått av kvinnor som läser min blogg och vill bidra med material när jag tar upp detta ämne här i bloggen. Jag har sett många konversationer så det är dom jag utgår från. 

Har läst många vidriga citat riktade mot kvinnor som Zara Larsson, Linnea Claesson, Jenny Rissved och andra kända och offentliga kvinnor. Trodde någonstans att de var extra utsatta p.g.a sin offentliga person och de är det säkert också när man ser hur mycket skit de får ta emot men jag kan inte vara säker på att det är så. Blev lite förvånad över hur många tjejer/kvinnor jag känner som råkat ut för detta många gånger och råkar ut för de mer eller mindre hela tiden. Det verkar som att det inte är ett fåtal män som skriver till många heller, det verkar vara massa olika män. Män som verkar helt normala i lyckliga förhållanden om man ska tro deras sociala medier. Jag har fått se citaten på villkor om att jag inte ska agera mer än att skriva detta inlägg utan att skriva namn på de män som beter sig som svin, kvinnorna har i många fall polisanmält eller skickat till familjerna så de har löst grejerna tillsammans med folk de litar på, på sätt som var bäst just då. Jag kommer använda * i orden. För att detta inlägg inte ska hamna i Googlesök bland all vidrig våldsporr.

När en tjej får en k*kbild till sig och en begäran om att den ska betygssättas med från 1-5 munnar från en för henne helt okänd man funderar jag på vad som får denna man att göra så. Den mannen har fru och barn. Hur skulle den mannen reagera på om någon av hans familjemedlemmar fick en sådan bild med en sådan begäran? När kvinnan som fått bilden inte svarar så kommer det ett nytt meddelande "-svara då för helvete eller har du inte pull*t färdigt än". Hon svarar inte och då kommer ett nytt meddelande efter ett tag. "- svara då din jävla fi**a". Inget svar och då kommer det sista innan polisanmälan gjordes. "-Jag ska knu**a sönder dig din jävla h**a". En tanke går igenom mitt huvud. Varför bad han bara inte sin fru tala om vad hon tycker om hans k*k? Eller hade han gjort det och ville ha tillbaka lite självkänsla? Var detta enda k*kbilden denna kvinna fått? Nej det var den senaste. Hon har fått många, hon vet inte hur många men många. Hur hittar dessa för henne främmande män henne? Via vänner och vänners vänner på sociala medier hittar de fram. Flera av de som fått bilder och vidriga kommentarer har hittat männen som skickat dessa i en inte alltför avlägsen "yttre väncirkel". Förutom sociala medier så verkar dejtingsidor vara ett ställe där det gror kvinnoförakt i en skitig mylla. Jag känner en människa som hittade sin kompis man där och plötsligt hade han föreslagit att de skulle ha lite skoj vid sidan av. Har man överhuvudtaget någon som helst respekt kvar för den man valt att leva med om man vill ha lite skoj vid sidan av med hennes vän? 

Jag tänker bara släppa en del citat här just nu "- Jag vill knu**a dig tills du skriker, vi ska ha det så skönt när du suger mig". "-Du kommer be om mer när jag och mina kompisar knu**ar dig i alla hål samtidigt" "- Din vidriga hora jag ska knulla sönder dig så du inte kan gå mer" "-Du är så jävla vidrig, jag ska knu**a dig tills du blöder från alla hål" "-Om du får 200 kronor får jag komma i din r*v då?" "-Ingen ignorerar mig din lilla fi**a" "-Du vill visst du vet bara inte om det än" "-Grannarna kommer ringa störningsjouren när du skriker av smärtan min k*k kommer åsamka dig" "-När jag är klar med dig kommer inte ens ISIS vilja ha dig som sexslav" och så här fortsätter det. Vidriga meddelanden som tjejer/kvinnor får hela tiden från män de själva inte känner men som inte helt ovanligt en väns vän känner. 

En annan grej är ju hur fort de här svinaktiga männen byter ståndpunkt i sak när de inte får det de vill.  (S)står för svinaktig man och (K) för kvinna i dessa konversationer" (S)- Hej vill du knu**a med mig i helgen, du får 500 spänn och jag betalar hotellkostnaden? "(K) - Nej tack sluta skriv med mig är du snäll." (S) "- Varför? Jag ser ju att du är söt, det vackraste jag sett någonsin." (K)"- Nej tack skrev jag ju! Sluta skriv med mig annars skickar jag meddelandena till din fru!" (S)"- Din jävla h*ra, din äckliga fula jävla sly*a du ska dö!" Alltså på riktigt nu. Från att ha erbjudit henne 500 spänn för samlag som hon tackar nej till så kallar han henne för hora. Det är ju helt bakvänt. Hon ville ju inte ha sex för hans pengar. Från att ha varit den sötaste och vackraste han sett så blev hon den äckliga fula sly*nan som skulle dö på mindre än en kvart som denna konversation varade. Ett annat exempel. (S) Jag vet att du vill suga min k*k, skicka en fi**bild så jag kan skicka en film på när jag run*ar till den" (K) "-Vem är du och hur fick du tag i mig här och varför tror du att jag skulle göra det?" "(S)-Var glad att du får det erbjudande istället för att ställa idiotiska frågor, du har ju chansen att få njuta tills du skriker" (K)"- Lägg ner! Jag polisanmäler detta". (S) "- Jag ska komma och knu**a sönder dig din jävla Ho*a" Igen! På riktigt. Om någon hotar med att polisanmäla dig för sexuella trakasserier är det då smart att hota med våldtäkt? Och nej det är inga smarta konversationer från dessa män alls, det verkar som att de slagit i huvudet och inte kunnat starta om hjärnan. 

Jag har pratat med flera kvinnor som använder sig av dejtingsidor som vittnar om samma sak. Allt handlar till slut för männen om att få ha sex. Det kan vara hur gulligt och romantiskt som helst i början, man kanske till och med träffas och plötsligt kommer det upp om sex. Om kvinnan då säger nej inte än, jag känner dig inte tillräckligt väl så finns det ju en ypperlig möjlighet att visa att man inte är ett svin. Man kan backa och säga att, det är okej. Men nej då. Då ska man berätta om hur mycket tid man spillt på att få till det här helt i onödan och att du som kvinna faktiskt får ställa upp när herr Gris har offrat så mycket för att komma innanför dina trosor.

Finns dessa män bara på sociala medier och dejtingsidor? Nej de finns även på krogen helt uppenbarligen. Om det är samma män vet jag inte. En kvinna vittnar om att när hon tränar så har hon ju såklart träningskläder på sig. De kläderna döljer inte så mycket av kroppsformerna. Korta ben på byxorna och ärmlöst linne. De män som är där hejar som man gör men det blir inga längre konversationer än möjligt lite utbyte av träningstips. Ännu har ingen man kommit fram och tagit henne på rumpan eller brösten. Ingen man har följt efter henne in i omklädningsrummet eller in i duschen eller in på toan. Hon möter en del av dessa män som tränar där hon tränar när hon även går på krogen. Hon har på sig mer kläder på krogen än på gymmet ändå så börjar dessa män kommentera hennes rumpa och bröst. En del tar även på hennes rumpa och bröst fastän de inte fått lov att göra det. De diskuterar gärna hennes kropp och vad de vill göra med den, det är grejer hon inte ens skulle låta sin flickvän göra med henne. Hon har slutat gå på toan när hon är på krogen om hon inte kan få någon av vakterna att följa med för att stå utanför och hindra män att ta sig in till henne vilket hänt ett flertal gånger. Hon går hellre ut och in på pizzerian som ligger i närheten och lånar deras toalett för det är säkrare.  Jag undrar vad dessa män skulle gjort om någon behandlade någon av deras familjemedlemmar på samma sätt. 

Det finns flera områden där en märklig kvinnosyn är ganska utbredd bland män men jag tänker bara ta upp ett till. Våld i nära relation är inte jätteovanligt tyvärr. När en kvinna berättar att hon låter mannen ha "sex" (våldtäkt som hon säger sen) med henne på ofta väldigt våldsamt sätt för att han inte ska slå deras gemensamma barn som inte är speciellt gamla så undrar man vad som är fel. Hon säger att det ofta börjar lugnt men sedan kan han ställa frågor om vem hon pratade med förra fredagen kl 14 i telefonen. Hur många sms hon skickat och om hon raderar konversationer på telefonen osv. Kan hon då inte svara tillräckligt snabbt så blir det våldsamt, ibland fruktansvärt våldsamt. En annan kvinna berättar att om hon kommer hem någon minut senare från affären för att det var ovanligt långa köer eller kommer från jobbet lite sent för att hon glömde telefonen och åkte tillbaks för att hämta den så blir det stryk. Han är "duktig" på att slå för det blir aldrig märken där byxor eller tröja inte kan dölja märkena. När han slagit sig trött ska han ha "försoningssex" även att hon inte vill men hon ställer upp för att förhoppningsvis slippa mer stryk den dagen. Så här håller det på. Titta på dessa mäns sociala medier, de är så lyckliga och har så bra liv. Deras sambos/fruar som får stryket och blir våldtagna spär gärna på lyckobilden med emojis som skickar pussar eller med hjärtan. Allt för att grannen inte ska få veta, allt för att det ska vara en hemlighet så hon slipper ännu aggressivare våld och ännu aggressivare våldtäkter.

Om jag skulle få ge råd här så: Om man kan säga ett par saker om allt det här så är det att prata med dina nära och kära. Får någon en k*kbild så är det inte den som får den som gjort fel, det är den som skickar. Ingen kan ställa krav på någon att ställa upp och skicka nakenbilder eller ställa krav på en sexakt. Nej betyder alltid nej och allt annat än ett ja betyder nej och ett ja kan ändras till ett nej när som helst däremot kan inte ett nej från ena parten ändras till ett ja av den andra parten! Kom ihåg det. Hur mycket den som skickar bilderna eller de vidriga delarna i konversationerna vill skuldbelägga mottagaren så är det alltid sändarens fel. Den som gör felet ska stå för felet men kommer aldrig erkänna felet. Polisanmäl. Och blir du utsatt så prata med någon du har förtroende för. Det skall du göra för att folk kommer misstro dig som är utsatt. Bara att gå in och kolla t.ex Facebook profilen på den som skickade fulet till dig så förstår du att han "kan ju inte vara sådan". Men jo det kan han visst och är uppenbarligen det med. Blir du utsatt fysiskt så polisanmäl och prata med någon du har förtroende för där med för samhället kan tycka att de har för få bevis förutom din historia för att det ska gå att få gärningsmannen fälld. Men din historia tillsammans med andras kan till slut fälla även det största svin. 

Jag vet att det sitter män och gnisslar tänder av ilska för att jag tar upp detta bara som ett problem för kvinnor. Nej det händer en del killar med. Ingen jag känner eller som läser min blogg har dock delat med sig av någon sådan händelse, däremot har en hel del tjejer/kvinnor gjort det och jo jag tror att det är ett problem som är långt mycket större för kvinnor som grupp. Däremot ska varje individ som blir utsatt ha rätt till samma hjälp och stöd. Nog med det. 

Sluta hata, sluta hota, sluta våldför dig på människor. Bara för att du kan bete dig som ett svin så är det ingen som tycker att du måste göra det. Jorden sägs vara ca 4 500 000 000 år gammal. En människa blir om hon har normal tur runt 80 år. Ett så kort liv borde inte behöva utgöras av en massa hat, hot och våldsamheter. Vi har ett liv på denna jord så som sagt sabba inte det för någon annan.