måndag 15 maj 2017

Världsrekord i fred!

 Fjortonde Augusti i år kan firas med om inget totalt oväntat händer att det är 203 år sedan som en svensk stupade i ett krig där Sverige var en part. 203 år. Det är tydligen världsrekord med så lång sammanhängande fred. Sverige mår tydligen mycket bra ekonomiskt i år 2017. Därför blir jag lite förvånad att en människa twittrar som bilden nedan. Jag är inget fan av Camilla Läckberg men tycker hon svarar Markus på ett bra sätt. Att jag bara har med dessa två personers Tweet och svar är för att de var de enda av de som skrev som har en bas av medhållare p.g.a sina kändisskap. 

Det framkommer inte i något svar av Markus vad han menar med krig. Det framkommer inte vem som hindrar honom att fly från Sverige. Om han vågar sig ut på Djurgården trots något krig som bara han tydligen känner till så finns där en hel del ambassader där han kan gå in på och söka asyl i något land. Hoppas han kommer härifrån helskinnad, tillsammans med de han vill fly med. 

Men på riktigt. Jag tycker att det han gör är att pissa på människor som flytt tortyr, krig, humanitära katastrofer. Jag har suttit och lyssnat i timmar på diverse ungdomars berättelser om varför de flydde och hur de flydde. Jag tänker dela med mig lite av de berättelserna, jag har fått lov att göra det. Jag kan bara ta det ytligt här. Det skulle gå att skriva böcker om dessa personers upplevelser och jag hoppas att någon som är duktig gör det någon gång. 

En kille berättade att hans storebror brukade ta med honom upp i bergen i Bosnien för att se på fyrverkerier. Dessa fyrverkerier har han senare förstått att det var bombningar som Nato höll på med. Han minns hur de amerikanska planen dök upp på himlen och sen började fyrverkerierna. Hans familj bestämde sig för att lämna Bosnien för att hitta en trygg plats för att låta familjen få ro och barnen skulle få växa upp. Killen som berättade detta var fem år när de flydde. De vandrade på natten. De hade med sig guider som kände till minfält och visste de minst farliga vägarna. De  hade gått några timmar på natten då pojken upptäckte att hans farfar inte var med. Han vände om och skulle leta efter farfar. Han hittade honom i byn de hade lämnat, farfar var kvar för han var gammal och orkade inte gå så långt de skulle behöva. Familjen hade  saknat pojken och gått tillbaka för att leta och hittade honom i byn med sin farfar. Det tog någon månad innan de kunde fly igen. Den gången gick det bra trots att de blev beskjutna vid ett tillfälle men skyttarna var väldigt långt bort. Han har med sina föräldrar, sina syskon ett par andra släktingar när de kommer till Sverige. 

En annan pojke har berättat om hur han en dag i skolan i en stad i Syrien plötsligt låg i en hög med bröte på golvet. Lärarinnan och de flesta klasskompisar låg söndertrasade i klassrummet. Några hade klarat sig från bomben som det visade sig vara som orsakade detta, som tr var för de som klarade sig var att bomben slog ner i ett klassrum en bit ifrån. Ändå blev en del i klassrummet där pojken var lemlästade av nerrasade tak och väggar. 

En flicka berättade hur hennes föräldrar lyckades få med sig familjen och fly från IS styrkor i Syrien. Det kostar att fly. Familjen hade en hel del pengar så det gick bra till en början. Men pengarna tog slut och för att kunna fly från det de beskriver som helvetet så hamnade de i ett annat helvete. Tydligen så har helvetet olika grader av helvetisk ondska. Något gott finns där inte i alla fall! Det nya helvetet var när deras "guider" visade att de lätt kunde få kontakt med IS styrkor. För att "guiderna" inte skulle kontakta dessa styrkor så fick familjen betala på annat sätt än med pengar eftersom de var slut. De blev sängsällskap och alltså våldtagna varje dag av dessa "guider" tills de kommit ut ur Syrien. Och det tog veckor innan de hamnade i ett läger i Libanon. Från Libanon fortsatte flykten men utan guider över medelhavet genom Europa upp till Sverige. Längs vägen har de behövt hjälp och fått använda sina kroppar som betalningsmedel. I Europa! 

En flicka från Afghanistan kom till Sverige med två bröder. Hennes föräldrar ville att hon skulle komma ifrån Afghanistan med. Pappan arbetar/arbetade på flygplatsen i Kabul. Familjer där någon jobbar i statlig tjänst är inte så populära hos Al-quida, är dessutom familjen av folkslaget Hazarer så är de impopulära bara därför också. Flickan och hennes bröder hade undkommit en bilbomb en dag när de var på väg hem från skolan. Det small när de gick på vägen och ett tiotal personer dog kunde de läsa sedan. Inte helt sällan så kom det förbi Al -quida soldater till deras hem för att skrämmas. De satte automatvapenpiporna i munnen på föräldrarna och i bland på barnen för att visa vad som händer om man inte gör det som är tillsagt att göras. Flickan har av en soldat blivit utsedd till fru åt hans bror. Därför ville föräldrarna att hon skulle följa med bröderna därifrån. 

Det finns många liknande historier.Det finns många värre historier tyvärr. De historierna jag skrev om tycker jag är långt över gränsen för vad någon människa skall behöva uppleva överhuvudtaget. 

Så att ens skriva att det är krig i Sverige är ju totalt korkat. Att man gärna skulle fly om det gick är ju ännu mer korkat. Människor som flyr hit och gör allt de kan för att få stanna för att Sverige är ett fantastiskt land. Visst är det fantastiskt ofta. Vi har en regering som jag inte vet när den fick hjärnblödning men det fick den tydligen och började kasta ut människor som kom hit för att få skydd från vidrigheter. Av någon för mig obegriplig anledning så har Nazister rätt att sprida sitt hat på gator och torg med. Lägg ner demokratiska rättigheter tjafset när ni pratar med mig. För så mycket kan till och med jag begripa att ska man ha demokratiska rättigheter så följer ta mig fan demokratiska skyldigheter med. Annars är Sverige ett fantastiskt land. Det finns väldigt många kärleksfulla människor som gärna ställer upp om man behöver hjälp med något, Vi är ett land som tydligen har världsrekord i fred. Vi är ett av världens mest jämställda länder (och vi kan bli ännu bättre). Vi har skola och sjukvård av väldigt hög internationell klass som är näst intill kostnadsfri. Sverige har  skrivit under de flesta av FN:s alla konventioner om de nu inte har skrivit på alla, man vet hur man ska följa dem ordentligt även om man just nu väljer att missa i konventionen för mänskliga rättigheter och barnkonventionen när det gäller människor på flykt. Vi får hoppas att vi får skäll av FN så att vi kan följa dem på ett korrekt sätt igen.  

Som sagt att påstå att det är krig i Sverige är för mig surrealistiskt, det är tycker jag att pissa på de som flytt från krig och vidrigheter. Om någon tror att det är lätt att klippa banden med människor man älskar och ta sig till ett land med helt andra kulturella yttringar, med kanske en helt annan religion, om man tror att det är lätt så försök att fundera på om det var krig här och Pakistan var det enda land som tog emot oss,ett land vi kanske inte vet så mycket om. Ni kan bara åka med fyra personer. Vilka skulle ni lämna kvar och kanske aldrig mer få träffa? Tycker ni det är enkelt så är ni väl förberedda om det skulle bli krig här. Jag är glad över att det inte är krig här. Jag kan gå till mitt jobb och känna mig trygg på vägen. Jag kan handla mat och betala min hyra. Jag får ha mina barn i skola, jag har i stort sett gratis sjukvård och en massa sociala tryggheter. Jag vet inte hur jag skulle klar av att fly och lämna en massa människor jag älskar bakom mig för att inte få träffa dem igen. Jag skulle nog bli djupt deprimerad. I Europa kostar flyktingmottagningen 12,5 miljarder Euro, skattesmitare kostar 1000 miljarder Euro. Ändå så håller vi på och sparkar på de som flytt från vidrigheter. Skäms på oss!
Och skäms när man försöker jämställa Sverige med Syrien eller Afghanistan i trygghet. 

Tack alla människor som förstår hur bra vi har det och delar med er av det till människor som behöver! 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar