Snart skolstart

Tänkte skriva något om ungdomarna jag jobbar med och deras start i skolan och hur man hoppas de skall få det bra. En vän till mig gav mig en del intressanta artiklar i ämnet och efter att sökt vidare från de artiklarna kan jag nu inte skriva det jag tänkte. Jag skulle inte kunna vara lojal med min arbetsuppgift om jag publicerade vad jag skrev. Två timmars skrivande rätt ner i papperskorgen. Är jag lojal med mitt arbete när jag inte skriver det jag tänkte från början? Nej kanske inte men jag kan arbeta på ett annat sätt om jag inget skriver, jag har en del arbete att göra med ungdomarna för att få dom att förstå nyttan med skolan. Skolan i sig har många mycket bra lärare och övrig personal och de gör ett jättejobb för att ungdomarna ska ha det bra. Däremot så allt positivt som skrivs om vissa inlärande modeller osv... kan nog diskuteras. Det verkar bli väldigt mycket missföstånd när media skriver för det är väl ändå inte möjligt att man snyggar till sanningen när man pratar med journalister? (Det som skrivs stämmer sällan överens med skolverkets siffror)

Man kan ha hur många modeller som helst, hur mycket utbildning som helst, hur mycket tekniska hjälpmedel som helst men min erfarenhet av att jobba på högstadie (7-9 skola) (har varit i den branschen i tolv år) säger att kan man inte prata med ungdomarna på ett sätt ungdomarna förstår så blir det jobbigt för alla. Man måste tänka på hur man lägger fram saker. Har egna exempel från de tre högstadieskolor jag jobbat på som skolfritidsledare. Kan man inte få elever att vilja lära sig eller att vara i skolan kan man sända dem till mindre skolenheter. Elever som är intelligenta och egentligen har lätt för att lära, elever som klarar betygen på de mindre enheterna där det ofta finns personal som sökt sig till att jobba med denna typ av ungdomar. Är det här problemen ligger ? Vill man jobba med alla typer av ungdomar eller bara de som har ett klart mål och gör allt för att komma dit ? Jag hoppas att när man söker sig till lärarhögskolan så finns det med en vilja att jobba med även omotiverade, störande elever. Alla som söker till högskola har ju antagligen gått både grund och gymnasieskola så de borde ha rätt bra inblick i vad lärararbetet består av.

Glömmer lärarstudenter hur det var när de gick i skolan? Nej det gör de inte. Jag har stött på många nya lärare under mina 12 år på skola och ganska ofta kan man sammanfatta deras inställning så här. Vi hade två riktiga rötägg i åren f-3, på mellanstadiet delades klassen upp och vi fick två rötägg till, på högstadiet hade vi ett litet gäng som förpestade dagarna och på gymnasiet hade vi i allafall tre klasskompisar som nog hellre hade varit någon annanstans. tro mig jag känner igen typen och kommer sätta stop direkt! Kanske en bra tanke men har man inte stämplat dessa ungdomar i förväg då, kan ju vara så att någon tycker det är skönt att komma ifrån sitt gamla gäng men får domen direkt utan att få visa sin nya sida. Då är det inte lätt att motivera dem att satsa på grundskolans tre sista år.

En annan sak jag lärt mig av kloka lärare ( tänker namnge några av dom  Tommy Sundström, Faiz Jidah, Kaj Hilding, Hans Lann, Ann Magnusson, Thomas Wärn.) är att det till slut går bra för de allra flesta så behandla dem med den respekt du behandlar dina vänner. En vacker dag är dessa ungdomar kanske kollega till dig eller din chef, de kanske har hand om din gamla sjuka mamma, eller ser till att staden du bor i är fin. Därmed inte sagt att man inte ska visa var gränserna går men ge dessa ungdomar samma möjlighet som du ger de som alltid sköter sig exemplariskt, var en vägvisare och ett stöd. Detta hör jag aldrig att man diskuterar på lärarhögskolan. Har också fått dessa och liknande råd från en samarbetspartner som jag inte tänker namnge, inte för att hon inte är värd det men jag vet inte om hon tycker det är okej. Du vet vem du är och du är fruktansvärt klok när det väl gäller. Har dessa personer rätt då? Ja de har nöjda elever/ungdomar som lyssnar och tar till sig det som sägs. De är omtyckta och ungdomarna gillar att de vet var gränserna går och de är alltid säkra på att de blir rättvist behandlade, en del säger att det är lättare att ta emot "skäll" av dessa för då vet man att det är befogat.

Man pratar mycket om bemötande i skolans värld. Men att prata om och praktisera verkar ibland vara helt skilda saker. Tyvärr tar en del vuxna saker personligt utan att fundera på om det verkligen är personligt riktat. En provokation kanske man ska försöka att bryta ner och ta reda på var den har sin rot istället för att agera på det som sägs eller görs. Ofta ligger det något bakom som om man hittar det löser ganska mycket. inget forskningsbaserat konstaterande bara konstaterande av min egen erfarenhet.

Jag hoppas att det är utvilade lärare som tycker det ska bli trevligt att träffa eleverna igen som kommer till skolan när den startar upp aldeles strax. Jag hoppas det är lärare som vill ta sig an alla ungdomar och ge dem en chans att hamna på rätt väg. Jag hoppas att alla elever kan mötas av ett varmt leende när de äntrar skolan för höstterminens start. Jag hoppas alla elever ska känna sig välkomna tillbaks till skolan. Jag hoppas att man inte bara tittar på lärandemålen utan försöker höja socialisations målen för då tror jag vi har en bra start att utgå från när vi ska höja standrad och status på de svenska skolorna.