lördag 15 november 2014

Könsnormer och sånt som far runt i huvudet.

 Läst runt lite på sociala medier. Fastnade för diverse inlägg och diskussioner om att sluta försöka göra barn könsneutrala. Jag kan hålla med om att män och kvinnors hjärnor ser lite olika ut och utvecklas i olika takt, kan hålla med eftersom den forskning som finns visar det. Kommer det annan trovärdig forskning som säger något annat så förhåller jag mig till det då.
 
Men! Diskussionen är lite konstig ibland. Verkar som att en hel del försvarar sitt agerande med att vi är olika. Jag funderade på varför det för en del är viktigt att det är könsneutralt. Varför man vill ha sina barn på könsneutrala dagis osv... Jag kan tänka mig att det är viktigt för att det ser ut som det gör i Sverige och även i resten av världen. När man ser hur förtryck och våld drabbar  kvinnor i mycket hög grad. Ja det drabbar även barn i mycket hög grad men det kommer kanske i ett senare inlägg.
 
Jag tror inte som en del tycks tro att förskolor vill ta bort dockvrån eller lekspisen för att inte fastna i gamla normer. Jag tror man vill göra det acceptabelt att både pojkar och flickor attanvända dessa lekutrymmen och leksaker. Jag tror som sagt att det finns skillnad på manligt och kvinnligt men jag tror inte för en sekund att kvinnor skulle ha någon gen som gör att de älskar att städa, tvätta, baka, passa barn, ha hand om sina egna barn för att pappan ska slippa osv... Tror inte heller det finns någon manlig gen som gör att man gärna tvättar bilen, dricker öl och pillar sig i naveln, eller är lite våldsam ibland.
 
Jag anser att det är viktigt att hålla jämställdhetsdebatten levande för att arbetet med en jämställdare värld ska fortskrida. Även om vi tycker det är jämställt så det räcker ibland här i Sverige så är det inte det, det går att göra mycket mer, tittar man på resten av världen går det göra massor även härifrån.
 
 Hörde skrämmande siffror om kvinnlig könsstympning. Lyssnade på Astrid Schluter som är docent i rättssociologi. 91% av kvinnorna i Egypten är könsstympade. Den vanligaste metoden är att skära bort klitoris och delar av blygdläpparna så det går att sy ihop och få en jämn kant. Man syr ihop allt utan ett sugrörsstort hål så kvinnan kan kissa och bli av med mensblod. Hur gör de sedan när de har gift sig och ska ha sex första gången då? Det vanligaste är att mannen ska penetrera kvinnan tills sömmarna släpper och han kan komma in i henne, vilket ska vara väldigt plågsamt för kvinnan vilket är meningen då kvinnan aldrig ska njuta av att ha sex. Som jag har skrivit innan så dör det fler kvinnor av våldsamma män än krig, cancer och bilolyckor sammanlagt. En sak man kan fundera på med när det gäller könsstympning överhuvudtaget är att det nästan alltid utförs på barn! Barn som inte kan vägra för att det är föräldrar som bestämmer att traditionen skall fortleva!
 
För att återgå till inledningen. Det kanske inte är det ultimata att könsneutralisera allt men jag tror det är betydligt värre att lära in gamla förlegade könsnormer i barns huvuden. För att då kommer vi aldrig framåt. Ja ni som reagerar över könsstympningen har helt rätt när ni påstår att det är en urgammal tradition. Det finns en förklaring som jag hittat när jag kikar runt lite. Tusentals år gammal tradition faktiskt långt äldre än bibeln, koranen, toran osv. På den tiden kunde man inget om DNA teknik, det var väldigt viktigt att äldste sonen ärvde familjen. Säkraste sättet att veta att frun var oskuld vid giftermålet och att mannen som då ägde kvinnan var den första mannen att penetrera henne var att hon var i hopsydd. Det är även en effektiv metod för att få frun att inte längta efter eller ens vilja fundera på att ha sex. Frågan i mitt huvud då är hur ofta blir en könsstympad kvinna våldtagen? Och jag utgår från att det ska vara samtycke vid sex.
 
Som sagt Sverige har kommit långt men är långt ifrån mål när det gäller jämställdhet, världen i stora bitar har väldigt långt till mål. Mitt resonemang kräver dock att man vill ha absolut jämställdhet. Lätt för mig att tycka men det finns många platser i världen där man inte vill ha det, så i detta fall kan jag eventuellt tillhöra en minoritet.
 
Jag önskar mig i alla fall i Julklapp att vi får en totalt jämställd värld och att vi till att börjar med slutar tuta i barn förlegade könsnormer.

måndag 10 november 2014

Alkohol till vilken nytta?

 Hade en intressant diskussion om alkohol tidigare i dag. Jag ska backa bandet lite. Diskussionen startade med att diskutera ohälsosamma händelser som troligtvis inte hade uppstått utan alkohol. Jag har jobbat på klubb, jag jobbar bland och med ungdomar och jag har sett vad alkolism kan göra p.g.a släktingar som absolut varit alkolister.
 
 Om man jobbar som värd på en rockklubb och helt okända människor sitter och gråter ut och drar sitt livs värsta historier så kanske alkoholen inte är en bra lösning. Om helt främmande tjejer vill att man följer med dem hem för att knulla så kanske alkoholen inte är så sund. Om folk som inte känner varandra börjar bråka om orsaker de inte vet om så kanske alkoholen inte var rätt den kvällen.
 
De som använder en som kurator har antagligen fruktansvärd ångest dagen efter om de minns något. Möter jag någon av dem på konsum så möter jag en människa som berättat saker den människan aldrig skulle berätta för mig om hen var nykter. Varje gång den människan ser mig kan orsaka ångest. De tjejer som ville ha med en hem mår kanske inte heller hundra om de minns något när de springer på mig i samhället. Aldrig att en nykter random person bett mig följa med hem för ett knull. De som helt plötsligt vill slåss kan nog få en släng ångest när den de velat bråka med springer på dem på Ica. Har aldrig sett två personer bara börja slåss för vet i fan.
 
Alltid någon som råkar ut för något. Trillar och slår sig, trillar och råkar slå någon annan saker som händer väldigt sällan vid nyktert tillstånd. Tror nog att någon akutsjukvårdare skulle kunna konfirmera min teori att det är fler akutbesök av alkoholpåverkade under veckosluten än det är under veckan.
 
Man ser inte sällan människor man vet har sällskap men som försöker få till det med någon helt annan. Folk som inte kastar sig in i diskussioner ens på två meters håll står plötsligt och diskuterar allt mellan himmel och jord på två centimeters håll inte sällan med mål att komma innanför trosorna eller kallingarna på diskussionspartnern.
 
När man jobbar med ungdomar får man höra en hel del om hur det går till på deras fester, deras föräldrars fester eller bara vardagskrökande. Sällan lyckliga historier.
 
Som jag skrev så har jag sett effekterna av alkolism på ganska nära håll. Flera släktingar som säkerligen skulle levt längre än de gjorde. Vissa dog för kroppen la av, andra avslutade livet på egen hand under alkoholpåverkan.
 
Känner till människor som fått/får utstå vidrig behandling av sina partners när partnern lämnat nyktert tillstånd.
 
Helt klart är att alkohol är en sinnesförändrande drog! Ibland undrar jag hur den överhuvudtaget kan vara laglig. Jag är inte nykterist själv. Har inget emot att ta en öl, ett gott vin och jag är väldigt svag för god whiskey. Bara så ni vet vart ni har mig. Jag undrar i alla fall ibland hur alkohol kan vara lagligt att sälja som förtäring.
 
Menar jag att man skall förbjuda alkohol som dryck? Vad skulle hända om man gjorde det? Skulle människor må bättre?
 
Jag menar att man kanske skulle förbjuda alkohol. Finns ju andra droger man lyckats förbjuda som precis som alkohol varit socialt accepterat, t.ex kokain. Hjälper förbud? Inte fullt ut men skulle vi legalisera alla droger som vissa vill så tror jag vi skulle ha mycket större problem i samhället. Nu till ett ev problem. Jag kan inte hålla med om att alla som trillar dit får skylla sig själva. De som tycker så kommer inte hålla med mig en sekund i detta inlägg.
 
Vad skulle hända om folk inte fick dricka alkohol? Det kan nog bli lite tufft att något som är så socialt accepterat (vilket känns lite märkligt när det förstör så många familjer) skulle bli illegalt. Det skulle bli jobbigt för en del att inte ha alkoholen att skylla på för att man råkade dansa, för att man råkade säga till en annan människa vad man tycker om den personen, för att man råkade ha sex fast man själv eller den andre eller båda inte ville. Det skulle kunna bli tufft för en del som helt plötsligt skulle vara tvungna att ta tag i saker i stället för att fly. Jag tror att köer till kuratorer och avvänjning skulle bli längre än nu. Jag tror att många använder alkohol som självmedicinering men är jäkligt kassa på att hitta rätt dos.
 
Många tycker att de klarar av att dricka måttligt, så även jag men i jämförelse med vad då? Det har väl hänt att man känt sig helt lagom men förstått efteråt att den känslan inte stämde helt. Omdömet försämras väldigt fort och helt plötsligt så finns det fler alternativ till annars självklara beslut.
 
Det är ganska många som blir drabbade om någon helt plötsligt tappar kontrollen över drickandet och då inte sällan barn. Barnen har inte valt sina föräldrar men jag vet flera barn som får vara föräldrar och "skyddare" åt sina föräldrar och det är helt galet.
 
Jag lämnar detta inlägg med en uppmaning att var rädd om dig och de personer du bryr dig om.
 
 
 
 

tisdag 14 oktober 2014

Sexuellt våld och hot om våld


 Ett tag sedan jag skrev något men nu funkar datorn igen så då kan jag återuppta mitt skrivande här på min plats.
 
Har skrivit om det förut och tänker skriva om det igen. Funderat lite på kvinnans/flickans rätt att inte bli kränkt. Jodå pojkar blir kränkta med men det tänker jag inte skriva om nu.
 
För ett tag sedan blev två killar uteslutna ur Big Brother efter att försökt pressa en av de kvinnliga deltagarna på sexuella handlingar. det handlade om oralsex. Och de försökte förhandla fram att kvinnan i alla fall skulle kyssa en av de manliga deltagarnas kön för att få komma ut ur ett rum. För några år sedan skrev någon i Aftonbladet eller om det var Expressen att är på väg mot våldtäkts TV. Folk skrev en massa i kommentarerna att det inte skulle hända och att skribenten var väl domedagsprofetisk. Vet inte om jag tycker vi är så längt borta längre.
 
Vad jag inte förstår är varför män, vilket det rör sig om till absolut största del inte kan behandla kvinnor, som det mestadels handlar om som jämlika människor? Män som våldtar sina kvinnor i hemmet, vilket inte är helt ovanligt vad får dom att tro att det är okej? Varje vecka står det i olika medier om våldtäkter och våldtäktsförsök. Varför kan man tro att sex under tvång, hot, påtryckningar är okej?
 
Vad är det som gör att många män ser sina kvinnor som ägodelar? Om man läser runt lite på diverse sidor så är det där med äganderätten inte sällan kopplat till en gammal syn på religion. Oavsett religion. De stora religionerna har varit stadsreligioner i länder där män "köpt" sina kvinnor från deras fäder.
 
Jag är inte glad åt att man använder gammal syn på religion för att förtrycka halva mänskligheten på det viset. Ja man förtrycker många mer människor med en gammelreligiös tanke men just i detta inlägg skriver jag om mäns förtryck av kvinnor. Jag vet att det finns en romantisk tanke gällande samlevnad. Jag har varit gift med kärlek som enda orsak så jag vet att det kan gå till så, men i vissa, alldeles för många fall verkar det vara rena "affärsuppgörelser" och då kanske ägandetanken kan få en viss förklaring.
 
Om nu religioner ska styra kärlekslivet som det så fint heter så tror jag ändå att man måste se varandra som jämlikar annars handlar det i alla fall om makt. Makt som man måste ta för att man är rädd att förlora sin manlighet eller heder eller liknande är enligt mig i alla fall terror handlingar.
 
Jag tänker ta upp det här med domstolar och lagstiftning här också för ibland blir det så jäkla fel. Om en kvinna får stryk av sin man och blir våldtagen så måste kvinnan ha en väldig tur med Tingsrätt/Hovrätt om hon ska få rätt. Har man valt att leva med en människa och man inte skiljer sig eller drar i väg när vidriga händelser uppstår så får man skylla sig själv för man stannat. Sällan det döms ut t.ex. skadestånd i de fallen. Om man är ett barn och har blivit sexuellt utnyttjad av t.ex en styvpappa och man håller det hemligt i flera år för att styvpappan har hotat att det kommer att gå illa för flickans mamma eller syskon då har man väldigt svårt att ens få fram en rättegång när man blivit äldre och inser att det är ända vägen.
 
Vad kan man göra då? Män som inte våldtar måste vara tydliga i sin övertygelse om att det är fel. Män och kvinnor måste ta diskussioner om värdegrund med sina barn för har man med sig ett sunt förhållande till vad som är okej så kommer de barnen inte stå som anklagade i någon rättegång för brott som de flesta tycker är vidriga och då sparar man in en massa på tjejer/kvinnor som inte blir offer för idioti.
 
Ibland undrar jag hur vården av utsatta kvinnor/tjejer funkar. Har man blivit utsatt för våldtäkt, fått höra i rätten att du får allt skylla dig lite själv eller att det läggs ner innan det kommer till rätten så borde det ju bli ganska stora själsliga sår som ett samhälle som nyss svek skall reparera. Känns lite som att det skulle vara som att t.ex Hitler hade ett sjukhus med bra behandlingar för judinnor, lesbiska, Romer, handikappade vägg i vägg med Bergen Belsen.
 
Jag har skrivit det förut och skriver det igen. Om vi vill ha ett samhälle utan sexuellt våld mot kvinnor så måste vi se varandra som lika värda där varje människas integritet är lika mycket värd, där varje människa inom lagens råmärke får välja själv. Där ingen äger någon annan människa.
 
 
 

tisdag 22 juli 2014

Flockvarelse?

 Funderade lite som vanligt på allt möjligt. Slötittade på någon dokumentär om fåglar. Började fundera över flockbeteende. Nu har jag inga belägg för att det är sanningar jag skriver här, det är bara högst personliga funderingar.
 
Skulle det kunna vara så att våra normer är en sorts flockbeteende? Ni som läst mina inlägg tidigare vet att jag har svårt för det där med normer men jag tänker ändå behandla det ämnet just nu. Fåglar som flyger i  flock har en ledarfågel som styr vart flocken tar vägen. Har fiskar i stim det också? Någon i stimmet borde ju ha den rollen annars skulle väl stimmet inte hålla ihop. En del boskap som strövar på stora områden har ledare som de andra djuren följer. När man tittar på en del mänskliga beteenden så verkar vi också lätt kunna följa en ledare. Ta t.ex. en fotbollsmatch i Allsvenskan. Det går en massa folk mot en fotbollsarena. Många av dem känner inte varandra men de hittar varandra med hjälp av färgkoder och pratar och har trevligt på väg till match. Helt plötsligt börjar någon skrika att domaren är homosexuell och snart är den kören stor. Jag tror ju inte för en sekund att alla som skriker det tror att det ligger till så och jag tror att väldigt få av de som skriker det skulle säga det om de stod själva öga mot öga med domaren men när alla andra gör det så är det kanske enkelt att haka på och man låter någon annan tänka åt en, kanske någon man aldrig sett innan. De som tänker  kanske hakar på för att alla andra gör det och skulle inte jag så skulle det bli konstigt och jag skulle uppfattas som märklig. Det finns antagligen en norm för hur man gör på läktaren.
 
Ett barn blir mobbat i skolan, antagligen för att någon som är en ledartyp tycker att det kan göras. Andra barn hakar på. Vi säger alltid att det beror på att man inte vill bli den mobbade, kan det vara så att man bara följer utan att fundera bara för att en ledartyp gör så?  Kan det vara så att man gör som de andra för att inte sticka ut? Kan man i så fall inte säga att det är mobbingkulturens norm?
 
Många ifrågasätter varför inte fler tyskar satte sig upp mot Hitler. Kan det varit så att han fick med sig för honom rätt människor och bearbetade in sina idéer under tid så skaran växte och det till slut var det normala, för många tyckte han hade rätt?
 
Kan det vara så att Kriminella organisationer och sekter överlever för att de har starka ledare och när du väl är med finns det normer som gäller och är grundläggande för reglerna i organisationen?
 
Gruppvåldtäkter som inträffar då och då kan de bero på flockbeteende och starka ledare? Är det inte väl enkelt att bara skylla på hur full man var och inte visste att hon inte ville?
 
Bara funderingar men jag tycker ändå att vi är en flockvarelse även om vi bildar egna familjer och hör till den lilla flocken så samlar vi oss  diverse stora flockar där vi kan stänga av tänket helt och bara följa.
 
Jag tror inte att en kille för det är oftast det tar och sliter loss stolar från en läktare och kastar in på plan för att han tycker det är en utomordentligt bra idé. Jag tror att vissa vill bli sedda av ledaren och gör vad som helst för att ses. För att ses som en som står upp för gruppen.
 
Jag tror inte att många av "följemobbarna" mobbas för att det verkar smart. Jag tror dom gör det för att visa sin tillhörighet i gruppen och gör det de tror förväntas av dom.
 
Jag tror inte alla Nazister eller dess sympatisörer gjorde som de gjorde för att de alltid drömt om det. Ja tror man sa och gjorde saker för att visa sig lojal med gruppen, man gjorde det som man trodde förväntades av dem.
 
Jag tror inte det är lätt att sätta sig upp mot beslut i sekter och kriminella gäng av den anledning av att man valt att stå utanför det samhälle som staten har service och skyddsnät för. Jag tror det är lätt att bara göra det man tror förväntas av en.
 
Vad är enklast i en gruppvåldtäkt? Att vara lojal mot ledaren och kompisarna eller att skydda en flicka som man kanske inte ens känner?
 
När jag skriver ledare så menar jag inte hela iden att det är en uttalad ledare. Jag skriver även om ledare som den som tar initiativet till att det blir en händelse. För om inte någon gör något så händer inget heller.
 
Alltså så tror jag att vi är flockvarelser. Okej då kan jag gå ut och göra vad jag vill nu då för jag gör ju bara det min flock förväntar sig att jag ska göra!
 
Nej jag tror inte det. Jag tror varje människa måste ta ansvar för sina handlingar. Vi behöver mäniskor som inte faller in i normen. Vi måste se att är man inte inom normens murar kan man vara normal ändå. Vi måste lära oss att acceptera att inte alla tycker och tänker som jag och de kan ha rätt i alla fall. Vet vi alla människors agenda? Vet vi varför människor gör som dom gör? För att få reda på det kan det behövas att ifrågasättas, diskuteras, förhandlas osv. Men att säga att personen inte är normal innan man vet varför det som sker sker kan göra att man drar fel slutsatser och tar fel beslut om ur man själv agerar. Tro mig jag har gjort det många gånger men försöker lära mig av mina misstag
 
Som sagt, inga vetenskapliga belägg här men funderingar jag klurat på idag.
 
 
 
 
 

fredag 18 juli 2014

Hur vill vi att Sverige styrs efter september?

Nu kommer det lite mer tankar om jämställdhet och annat smått och gott. Hörde en intervju på P4 Dalarna med Anna Hagwall som är riksdags kvinna för SD. Hon intervjuas som riksdagskvinna och då förväntar jag mig att hon svarar vad partiet står för. Jag har lite svårt att förstå att kvinnor röstar på och arbetar för det partiet. Anna säger att kvinnor som får stryk kan lämna sitt förhållande annars får de skylla sig själva. Hon säger också att kvinnor får söka välbetalda jobb om de vill ha högre lön. Ja för en treåring låter detta säkert logiskt men varför tittar man inte på den forskning som finns? Det finns ganska bra skrivet i många rapporter om kvinnor som får stryk och varför de är rädda för att anmäla eller ge upp förhållandet. Vad Anna inte tycks fatta mer är att det inte bara är att söka bättre betalda jobb. Om en man och en kvinna har samma typ av jobb på samma arbetsplats. De har samma utbildning och dom är lika bra och dom har jobbat lika länge. Om då mannen tjänar 5000 skr mer än kvinnan så är det diskriminering. Varför är det så svårt att se det? Om man tar samma grej men byter ut man och kvinna till Svensson svensk och invandrare så fattar minst 90% av befolkningen att det är rasism och de kommer att reagera. Helt klart ska vi reagera mot rasism! Men vi måste reagera på all diskriminering! SD vill tydligen införa att man kan vara medborgare på två sätt i Sverige. Antingen som medborgare i nationen Sverige, eller som medborgare i staten Sverige. Man kan tydligen bli utesluten ur nationen om man jobbar mot SDs sätt att se på saker och då får man bara vara medlem i staten Sverige där rättigheterna som Svensk är hårt decimerade. Där kan/kommer även de 1:a, 2:a........ Generationens invandrare som redan har svenskt medborgarskap placeras. Jag hoppas att SD aldrig någonsin kommer få majoritet i Riksdagen. Tur att Linn'e och Retzius är döda annars hade de nog gärna ställt upp och sorterat ut äkta svenskar. Deras id'eer praktiserades ju i Tyskland på 30 och 40 talet. De praktiserades även i Sverige fast här tog man inte livet av folk på samma sätt, men man gjorde så de icke önskvärda inte kunde föröka sig i alla fall. Det som är intressant och lite skrämmande är alla som köper SDs politik och förstår vad det är de tänker rösta på. Jag är inte rasist men..... Men vadå. Måste du klämma in ett men så har du precis sagt att du är det men inte till hundra procent. En procents rasism i en människa är en procent för mycket. Man kan ha åsikter om flyktingpolitik, integrationspolitik, migrationspolitik utan att vara rasist. Det beror ju på vad man har för åsikter om vad som är rätt sätt som avgör det. Ingår någon form av diskriminering i lösningen får man nog ha med i beräkningarna att man kan ses som rasist.  Hör, läser ofta om människor som har diskriminerande åsikter att de får ha det för vi har yttrande och tryckfrihet. Det är sant med vissa undantag. Spännande att lagen de åberopar inte gör skillnad på vem eller vad men de själva har inga problem att göra det. Om SD någon gång får riksdagsmajoritet så får vi leva med att yttrande och tryckfriheten försvinner. Annars funkar inte deras id'e med medborgarreglerna. Är vi beredda på att ge upp dom rättigheterna? Jag är inte det!

SD tillsammans med bl..a Kristna värdepartiet och även till viss del KD vill tala om för människor genom lagstiftning vad som är okej i deras värld. Man vill hindra ensamstående att insemineras, man vill hindra homosexuella att adoptera genom lagstiftning. Att de så kallade kristna partierna vill det har ju en orsak, de tycker sig ha tolkningsrätt på Bibeln, varför SD vill det vet jag inte säkert. SD verkar ju tycka att människan består av olika raser. Inte lika säker på att de religiösa håller med. Men kör vi på rasid'een en liten stund så är väl människan ett djur. Spännande i såfall att människan är det enda djuret som trackaserar och misshandlar homosexuella. Inga andra djur beter sig så! Om vi utgår från att alla människor är människor så förstår jag inte varför alla människor inte är lika värda att få bestämma över sin egen livssituation så länge man inte skadar någon. Jo men dom har samma människovärde Johan! Så fan heller att ni tycker säger jag då! Måste man ha med ett men där så har man ställt sig över dom som inte faller in i den där djävla normen. Varför har vi ett normtänk? Det är normtänket som skadar människor, det är normtänket som gör att vi inte når jämställdhet, det är normtänket som gör att vi inte når jämlikhet! Om alla människor är lika värda så måste vi acceptera att det finns olikheter. Gör vi inte det så är vi inte jämställda även om vi ligger 5:a på Jämställdhetslistan. Även om vi legat 1:a som vi har gjort så är vi inte/ har vi inte nått målet för jämställdhet. Men Johan vi är ju på rätt väg! Det går inte tillräckligt snabbt säger jag då!

Jag vet hur jag vill ha det efter Riksdagsvalet i September, vet du vad du vill? Fundera nu om du är rädd om våra friheter, fundera nu om du är emot diskriminering, fundera nu om du inte vill ha fler som berättar vad du ska tänka och tycka. En röst är en röst, kan låta lite men de som lobbar för förändringar till det jag inte vill ha kommer utnyttja varje röst. Jag vill att ni som inte vill ha inskränkningar på våra friheter också inser att varje röst är viktig.

lördag 21 juni 2014

Människovärde, normer, kultur i en salig blandning.

 Nu har jag funderat lite igen. Kommer hoppa lite hit och dit men jag vet vart jag har den röda tråden och hoppas ni också ser den. Läste för någon dag sedan att det i Östergötland någonstans var det massa flickor som var könsstympade på någon skola. Man skriver direkt om att flickor stympas, att det nu är sommarlov och att många barn kommer resa till sina föräldrars, far/morföräldrarnas födelseländer för att bli bortlovade och bortgifta. Stora rubriker om hederskulturer, hedersvåld osv. Det är säkert sant. Det är illa om bara lite är sant. Kommer vi någonstans med problemet? Hjälper det att utvisa dessa människor som bland annat Sverige demokraterna vill? Om det skulle hjälpa så är det väl Sverige som är problemet. Om inte så behöver vi ju inte lyssna på dom! Ska vi skärpa upp straffen som KDU (Krist demokraternas ungdomsförbund) vill? Hjälper inte det så är väl humanare straff inte problemet! Visst kan vi visa ut och fängsla för att minska det problemet här men det är ju lika korkat som att skicka obotligt sjuka till Nord Korea så de får be om helande vid ett foto av Kim Il Jung (Jo de tvingas tro att han kan Hela om man är lojal mot honom enligt en Brittisk dokumentär som jag inte minns namnet på) Delar av problemet försvinner. Försviner härifrån alltså, försvinner ju knappast från jordens yta.
 
Det pratas om hedersvåld och att det är utbrett i mellanöstern och Afrika. Vad handlar hedersvåld/hederskultur om? Jag använder ordet bara för det används, jag har varit tvungen att lära mig att heder inte bara är min definition av heder så häng inte upp er på användandet av heder. Vad handlar det om? Jag är ganska säker på att det handlar om kontroll. Samma kontroll som vi pratar om när vi pratar om mäns våld mot kvinnor. Kanske i olika skala men ändå om samma typ av kontroll.
 
Nu har jag nämnt KDU så då är det väl bäst jag förklarar mig, att jag även nämnde SD (Sverige Demokraterna) är nog inte lika ögonbrynshöjande. Det intressanta är att de är ganska överens om straffskärpning och fler poliser. Jag är emot straffskärpning. I en liten broschyr jag har så säger KDUs förbundsordförande Sara Skyttedal att vi ska ha hårdare straff när det gäller sex och våldsbrott. Hon säger också att vi behöver fler poliser för att vi ska känna oss tryggare i städerna. Jag har lite frågor och funderingar kring detta. Hur skulle vi lyckas med hjälp av hårdare straff när det inte funkar någon annanstans i världen? Vi har kriminalvård i detta land. Det är möjligt att vården kan bli mycket bättre men satsa medlen där då i stället. Det finns ju en hel del man skulle kunna göra i förebyggande syften, behövs det fler poliser så känns det som att skadan redan skett. Satsa de medlen på mer och bättre förebyggande arbete. Och pratar vi om mycket av sexövergreppen och hedersvåld så är det kanske vettigt att satsa en massa medel på jämställdhetsarbete.
 
Tvångsäktenskap är för mig likställt med våldtäkt utan samtycke, varje gång. Sorry SD vänner. Sådant händer inte bara med folk som har rötter i andra länder. Det händer även med folk med svenska rötter. Finns i otal samlingar, grupper här. Tänker bara välja ett par jättetydliga exempel. I Skåne, Småland och Göteborgstrakten finns Plymouth bröderna (Pb), en enligt dom själva kristen församling. Medlemmar i Pb får inte bo under samma tak som orena vilket är alla som inte tillhör Pb. Högre utbildning än grundskolan är inte tillåtet i Pb. Än kvinna får inte nå högre "rang" än en man på något område. Här känns "tvångsgifte" inte helt osannolikt. Blir lite trött på Kristna värdepartiet som vill värna om den naturliga familjen, i deras ögon en man och en kvinna och så många/få barn som de nu vill ha. Man vill ta ifrån människan rätten att bestämma själv. Man vill lagstifta om livslånga relationer. Jag bara undrar hur mycket dödsfall genom olycka i hemmet skulle öka med en sådan lag. Man vill ha tillbaks sambeskattningen vilket gör att oftast kvinnan lika gärna kan vara hemmafru för allt hon tjänar skattas bort. Den lagen fixade Olof Palme och hans kamrater bort 1970. De vill höja straffen för hedersförtryck, verkade ju okej med hedersförtryck då man ville införa obrytliga äktenskap. Man vill också höja straffen för vanvård och barn & kvinnovåld. Men man vill hindra folk från att skilja sig? Kristna Värdepartiet motsätter sig också sex och samlevnadsundervisningen som den ser ut i dag. Den undervisningen skall bara ta upp det som betonar äktenskapet och den relationella sidan av samhället. Glöm inte bort då att det bara är den enligt dom normala familjen där äktenskap kan genomföras.
 
Ja okej, det är normen i deras samhälle. I Hederskultur samhället är deras norm som den är. Och skyll inte på koranen vad det gäller hederskultur, den finns i alla religioner. Och hävda inte att det kom från koranen, Platon hade dom idéerna 1000 år tidigare. Och ni som tror att Sverige globalt är någon sorts norm, glöm det. Vi är ett undantag globalt sett. Vårt Julbord finns inte på många ställen och det ser inte ens likadant ut i de olika landkapen i Sverige så det går inte normalisera. Kulturen styr ofta normen. Vart börjar och slutar en kultur? Jag känner att normsamhällen är boven i många fall. Om du inte vill göra något som enligt dig är galet så kan du inte låta bli för då kan du bli sedd med arga ögon och bli behandlad sämre än andra för att du är normbrytare. Men Johan, sådant händer väl bara i undantagsfall? Säg det till en invandrare, en kvinna, en hbtq person, en funktionshindrad, en bostadslös, en missbrukare osv. Dom som läser bibeln vet att inför Gud är vi alla lika. Känner en hel del människor som sätter sig över Gud i det läget. Inom humanismen säger man vi är alla lika inför varandra. Vill man ha jämställdhet så tvivlar jag på att man varken kan sätta sig över Gud eller humanismen om man nu inte tror på Gud.
 
Jamen Johan då menar du att Hitler, Pol Pot, Idi Amin, Jack the ripper, Ted Bundy, och alla andra människor som gjort vidriga grejer har samma människovärde som du. Ja det menar jag. Människovärdet måste alltid vara lika. Däremot så måste handlingar få konsekvenser. Jag är totalt emot dödsstraff. Dels tror jag på vård och sedan kan jag inte gå med på att som det är för många dödsdömda att en enda handling definierar en människa. Inte ens en ond människa? Jag tror inte på onda människor! Jag tror att frustration, ilska, aggressivitet, sjukdom kan få människor at begå "onda" handlingar men jag tror inte att människan är ond! Därför vill jag ha vård och inte straff. Hade människor varit onda hade vård inte hjälpt och då hade jag varit för dödsstraff för vi kan ju inte ha onda människor springades runt här. men Fadimes pappa måst varit ond, han såg till att hans egen dotter dog. Han är väl också ett offer på sitt sätt, ett offer för hederskulturen. Jo det är inte okej att se till att andra blir skadade. Våldtäktsmän, mördare, gärningsmän/kvinnor är väl alltid offer på sitt sätt. Det är väl ingen frisk människa som drömmer om att bli någon form av förövare. Givetvis ska det vara konsekvenser för brott och brottsoffren skall enligt mig ha mycket mera hjälp. De skall ha tillbaks så mycket trygghet och framtidstro det bara går men samhället i stort är nog även betjänt av att förövarna får hjälp med vård så att man minimerar återfallsrisken.
 
En människa är en människa oavsett vad jag tycker och jag vet inte alltid, nästan aldrig varför någon gör si eller så, oavsett förklaringar i Aftonbladet eller på rapport.

onsdag 11 juni 2014

Människovärde?

I dag har det varit en solig och trevlig dag. Blir lite rädd när man är på drognätmöte när man får höra om hur det ser ut i norra Småland.
Har hunnit med intressanta diskussioner med ett gäng ungdomar också.

Blir glad över hur kloka en del ungdomar är, ungdomar som enligt vissa normer inte passar in i skolans värld. Ungdomar som är 14-16 år som har mer empati och som tänker klarare än många vuxna. Ungdomar som påminner mig om vad en väldigt fin vän brukar påminna mig om när jag blir frustrerad.
Vi pratade om lite av varje, om varför vissa gör si och vissa gör så. Varför det går illa för en del och bra för andra. Vi kom in på missbrukarna som ibland hänger i parken utanför fritidsgården. Missbrukarna som många vill ha bort, få dom utom synhåll. Då börjar någon ungdom prata om människan i stället, människan som hamnat där hen säkerligen inte ville hamna. Kanske någons förälder, helt säkert någons barn, säkert någon som har släkt och hade andra vänner innan.

Jag blir imponerad av att 14åringar kan tänka så utan att fördömma, utan att påpeka att det är ett val någon har gjort osv. Det finns på varje förskola någon som kommer hamna snett även om man har svårt att tro det när de är små och lyckliga. Ett barn som kommer gå vad vi tycker är fel vägar som går åt uppenbarligen fel håll. Okej en 45 årig, ovårdad, störande, aggressiv missbrukare är ju kanske inte så gullig. Kanske väcker aggressiva känslor så man vill be hen fara åt helvete. Men det är ju någons son/dotter oavsett om föräldrarna lever eller ej. Det finns någon som bryr sig/har brytt sig om denna människa. Någon som säkerligen älskar/har älskat människan som fastnat i problemet. Skulle jag vilja att någon bad mina barn fara åt helvete? Det gör ont varje gång ett barn en ungdom blir behandlat så de blir ledsna. Varför sträcker sig inte alltid min empati sig så långt att det gör ont varje gång en människa blir behandlad så.

Men Johan skulle du inte be en missbrukare dra åt helvete om hen höll på att trakassera vanliga fridsamma människor på stan? Nej det skulle jag nog inte göra. Bara för att jag kan låta bli. Reagera är en annan sak men förhoppningsvis med respekt mot den människan. NEJ jag är ingen bra förebild i det läget alla gånger. Jag lever inte som jag lär. Jag kan vara fruktansvärt elak mot människor om de trampar på mina vänner. Jag älskar att trycka till med sarkasm, ironi eller iskalla fakta om jag retar upp mig på någon jag tycker borde veta att bete sig bättre. Jag jobbar stenhårt med mig själv för att låta bli men ibland växer hornen ut ordentligt.

Men de har ju någon gång valt den vägen ju! Okej men vad stod valet emellan? Jag eller du kanske hade gjort exakt samma val som missbrukaren om valmöjligheten hen hade en gång hade varit de samma för oss. Jag tänker inte skylla på föräldrar heller. Jag tror att alla föräldrar vill att det ska gå bra för sina barn, dock kanske en del föräldrar inte har möjligheten att lyckas lika bra som andra föräldrar. Men vems är felet då? Det kan jag inte besvara så enkelt och är det ens viktigt i alla lägen, är det inte viktigare att behandla dessa människor som människor och ge dem hopp om människor? Är det inte mer intressant att hoppas samhället, alltså vi alla kan göra något för att vända negativa spiraler i deras liv? Är det inte mer värt att försöka vinna tillbaks dessa människor.

Vill bara att man skall fundera en gång till innan man spottar på en tiggare, ber en missbrukare dra åt helvete osv... Bara fundera på att det är en människa med samma människovärde som du och jag har.

Och som sagt, jag har stort hopp om framtiden när jag pratar med de ungdomar jag träffar hur "missanpassade" de än verkar vara. Kommer bli många bra socionomer, fritidsledare, lärare, poliser, läkare, politiker, ekonomer, kockar, lokalvårdare, personliga assistenter osv. Med andra ord fantastiska samhällsmedborgare som kommer att rösta och påverka framtiden.