Funderat lite på klappar på axeln och knivar i ryggen. En klapp på axeln kan vara bra och välgörande. En "kniv i ryggen" precis tvärt om. Det måste vara jobbigt att utstå både och från samma person om man får reda på det. Om någon säger till en att man är bra och sedan talar om för andra att man är en nyttig idiot som man hejar på så länge den är "lönsam" för en. Historien och Litteraturen pratar om många sådana personer, som t.ex Judas , dr Jekyll & mr Hyde, Gollum/Smeogul m.fl. figurer som vill invagga en i någon slags trygghet för att sedan ta ifrån en allt som finns av människovärde, glädje, självförtroende.
Jag kan tycka fruktansvärt illa om vissa människor, dessa människor har gjort respektlösa saker mot mig eller mot någon jag tycker om t.ex mina barn, kompisar, släktingar. Jag kan tycka människor verkar märkliga även om jag knappt vet något om personen men jag kan inte tycka illa om den människan. För att jag ska tycka illa om någon krävs att den människan gör övertramp mot det jag står för och att det händer fler gånger. Jag skulle inte hitta på saker för att någon skall hamna i dålig dager för att jag av någon anledning skulle må bra av det.
Om en människa måste hitta på en lögn om någon man knappt känner för att den personen skall brytas ner så blir jag bekymrad. Om en människa skall tryckas ner för att den har "fel" kön, fel intressen, fel syn på ... enligt den personen så blir jag bekymrad.
Om folk som vet att en del lögner är just lögner inte säger ifrån för att man tycker den utsatte är lite märklig eller för att man inte vill bråka med den som utsätter så blir jag bekymrad.
När ungdomar håller på så så kallas det mobbing och de som utsätter kallas mobbare, händer det i sociala medier så kallas det näthat och de som utsätter kallas troll. När det händer IRL bland vuxna så ska det tydligen accepteras och man skall inte vara så jävla känslig och ta åt sig av allt och de som utsätter kallas t.ex kollega, studiekamrat, chef, granne...
Funderar ibland på hur vuxna visar sin ovuxenhet, vill inte kalla dem barn eller ungdomar då dessa är bra mycket smartare än dessa ovuxna vuxna. Funderar på när dessa ovuxna går igång och börjar hugga på varandra på t.ex Facebook och Twitter, riktigt vidriga ordväxlingar eller någon konstig ovilja att förstå varandra. Hade ungdomar gjort så hade vi krävt 2 temadagar om nätmobbning i skolan.
Jag har lärt mig en del saker de senaste 10 åren om mig själv, saker jag inte trodde innan. Jag har bl.a lärt mig att kallas idiot kan vara en komplimang om jag kallas för det för att jag står för det jag tycker är rätt och att den som kallar mig det inte kan övertyga mig om att jag har fel. Jag har hellre få vänner jag litar på än massa bekanta som kan tänka sig att hugga mig i ryggen när jag inte behövs mer.
Jag tror inte att man kan älska alla människor. Jag tror dock på att man inte behöver förstöra för någon med lögner, ska ni såra någon, hämnas på någon så gör det då med sanningen. Jag gillar inte hämndtanken men en ärlighets hämnd kan jag köpa att folk vill ha.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar