Ibland och ibland ofta funderar jag på vad vi säger och hur vi säger saker. I helgen var det melodifestival deltävling 3. Göteborgsbandet Mustasch har fått lite turbulens i sin inflygning. En bandmedlem är dömd för att stoppat ner en ölflaska mellan brösten på en medarbetare. Han är dömd betalt sina böter och allt kunde slutat där men bandet sålde t-shirts med en ölflaska nerstoppad mellan två kvinnobröst. T-shirten är indragen då det blev lite turbulent igen. Bandet skyller på designern så bandet hade tydligen inte med T-shirten att göra mer än att det är bandet som drar in mest på sin merch. Har det hänt sådana här grejer så kan man vara säker på att det kommer fram om man vill bli politiker eller om man vill vara med i Melodifestivalen vilket är fallet nu. Bandet bestämmer sig för att tala ut på sin facebook men det som skulle vara någon form av ursäkt blev ett stycke självömkan. När man bestämmer sig för att svara på reporters frågor så kommer klassikern, men folk är ojusta mot mig också. Återkommer till detta fenomen.
Fansen till detta band är som en sekt, Han har ju betalt böterna och sagt förlåt för fan sluta ta upp det. Mello handlar om musik. Det är synd om sångaren. Han blir hårt pressad för något som han sagt förlåt för. Sagt förlåt före en designer gjorde en t-shirt som bandet inte hade en aning om att den skulle tryckas eller hur det var. Låter det sannolikt? Återkommer om detta med.
Utanför LO-borgen har ett elbolag ställt en staty av en dammsugande Joakim Lamotte som ett reklamjippo angående energidebatten. Fyndigt kan man tycka. Stort tyckte Joakim Lamotte och tweetade: Hur är det nu, har Greta Thunberg fått någon staty i Sverige än? Frågar åt en kompis. En kvinna frågar om Joakim varit på förstasidan på TIMES? Jösses vad hans fans gick i taket och skrev förnedrande svar till kvinnan. Konstigt? Återkommer till detta också.
För ett par dagar sedan startade Patrik Sjöberg, den svenska världsrekord höjdhopparen en sida på Facebook där det läggs upp berättelser och bilder på barn som blivit utsatta för våldtäktsmän. Han använder mycket av Jonathan Alfvens inlägg, Jonathan Alfven som tog över stiftelsen Love and hope där han skriver väldigt detaljerat om utsatta framför allt flickor. Han hänger gärna ut misstänkta o dömda gärningsmän. När människor ifrågasätter Patriks metoder för att jaga pedofiler blir de ofta hånade med sexuella preferenser och får veta vad de är värda av fansen till sidan. Patrik har ju varit utsatt som ung, han har skrivit en hel del om det i sin biografi, det kan vara bra att veta. Återkommer till det andra strax.
Sångaren som inte kunde säga förlåt utan att skylla t-shirt tryck på någon annan och som ville tala om att människor minsann varit taskig mot han också, inte kvinnan som han utsatte men hon fick tydligen ta smällen, oklart varför. GPs fd krönikör/skribent som var tvungen att slå mot en kvinna som slåss för vår miljö som ger sitt allt för att rädda vår planet. En fd idrottsstjärna som slåss mot pedofili men inte tål kritiska frågor utan att med sexuella preferenser svinga mot de som ifrågasätter hans sätt att slåss på.
Kvinnor som blir utsatta av dessa tre kända män blir hela tiden hånade och hatade av följarna till kändisarna. Kändisarna här använder sin överlägsna möjlighet till publicitet för att förminska och förlöjliga människor på just det sätt de hävdar att de slåss emot.
När kvinnor och/eller barn blir utsatta för sexuella trakasserier och/eller våldtäkter så verkar det viktiga vara att ingen ifrågasätter männen. Jag sa ju förlåt, ja jag fortsatte men bara med att håna. Jag går runt i kläder där det står kill your local pedophile och om någon ifrågasätter det kallar jag henne kvinnoförnedrande saker och talar om för henne vilka sexuella fantasier hon har som han inte tänker tillgodose. När en man hävdar att han är den enda som slåss för kvinnornas rättigheter så länge de tycker som han givetvis för när någon kvinna har en annan syn på miljöfrågorna så kan man håna henne för just den kvinnan är tydligen inte värd att försvara från påhopp. Och fansen till dessa män går ju helt bananas. Vilka grova saker de slänger mot de som inte håller med. Vilket hat och vilka hot de delar ut till de kvinnor som kommit ivägen för deras idoler..
Vad gör alla vi andra. Vi står och tittar på, ser när det händer, skakar på huvudet och går hem till oss själva, Vi som har barn, tar vi ens upp detta med dem? Diskuterar vi någonsin om vart gränsen går för det oacceptabla? Inte alla väl? Absolut inte alla, det finns människor som känner att de kan ställa sig i vägen, bli ett hinder för det skenande tåget men det gäller långt ifrån alla. Vad gör vi för att backa upp dom. Står och tittar på, skakar på huvudet, klappar dom på axeln och går hem till oss själva. Nej, alla kan inte alltid, det finns tillfällen i livet då det inte finns ork, kraft eller plats för den prioriteringen absolut. Men jag kan bara prata för mig själv men tror inte jag är ensam. Jag skulle kunna göra mycket mer men vad? Det borde gå att komma på något men hur? Jag har vänner som är kloka i dessa situationer, visst kan jag lära av dom. Jag tror de flesta har vänner som man kan rådgöra med, få idéer och stöttning ifrån. Men hur stöttar vi dom som blir direkt utsatta för sexuella trakasserier och våld? Det känns viktigare att börja med. Hur pratar vi med våra unga så att de kan ta åt sig att ingen kvinna oavsett vad kan behandlas som en sak eller ägodel? Hur gör vi för att framtidens vuxna ska slippa dessa vidrigheter? Ett tror jag är säkert, vi måste göra det tillsammans.
Jag kan absolut tycka att viss musik är bra men om musikern får kritik för svineri så behöver jag inte ge mig på dennes kritiker. Jag kan tycka att ett världsrekord i en idrottsgren är en imponerande bragd men jag behöver inte tycka att hans svineri mot kvinnor som kritiserar honom är bragdartat. Jag kan tycka att vissa reklamjippon har humor även om det inte är min humor men jag tycker inte det är humor när mannen som är centrum av reklamjippot hånar de han påstår sig stå upp för.
Så länge det är någon annans fel när man själv är ett svin så blir det svårigheter att nå någonstans.
Så återigen vill vi ha en värld för alla så måste alla vara med och forma den utan att få andra att må dåligt. Det går att skriva hur mycket som helst om detta så jag kanske återkommer i ämnet men nu är jag färdig med detta inlägg.