lördag 29 februari 2020

Fan va lycklig man kan vara på sociala medier.

Varför ser det alltid så lyckligt ut på Facebook och Instagram? Ingen jäkel kan väl vara så lycklig och ha det så bra alltid. Bara massa bilder och text om det perfekta livet. Äter så gott, så mysiga fika med de finaste. Barnen bygger fantastiska legogrejer. Resor till solen eller taggar helvetet på jorden varje 17 gånger om året man är på Ullared. Varför är det så? Man suktar efter så mycket likes, hjärtan, applåder osv som möjligt för att få bekräftelse enligt tangentbordsproffstyckarna. Är det så? Är detta ett nytt fenomen som kom med internet? Jag håller inte med om det. Jag tänker dela med mig av mina amatör observationer jag gjort i mitt snart 50 åriga liv. 50 det lät mycket 48 är väl mer 45+ och jag fyller ju 48 först i sommar. 

Ni som är lika gamla som mig har kanske sett Lasse Åbergs film Repmånad. Alla som gjort lumpen eller haft en Repmånad på 70 och 80 talet skrattar åt igenkänningshumorn. Eller är det igenkänningshumor? Är det kanske så att de skrattar för det är så de berättar sina lumparhistorier? Är det så att filmen Repmånad speglar de bra historierna som man ville upplevt själv de historier som man tror alla andra upplevt men som bara är som vandringssägner. Historier som blir 5% bättreför var gång de berättas, 8% om det är alkohol intaget innan man drar lumparhistorierna igen för 57 e gången. Vet inte hur många lumparhistorier där kapten eller fanjunkarn varit en vresig jävel och man har lurat dom på något tokigt sätt så de blivit till åtlöje inför hela regementet. De historierna verkar sällan ha så mycket verklighet i sig men de får folk att skratta och leta fram något annat helt otroligt lumparminne. Är inte lumparhistorier också i så fall ett sätt för uppmärksamhet och likes? Sällan någon berättar om när man låg i fält i skitvädret , mådde skit och bara längtade hem till mammas köttbullar. Är set bara män som frisera historier då? Nä det finnsexempel på kvinnor med. En sorts historier som precis som lumparhistorierna tenderar att bli bättre och bättreför är graviditetshistorier och här kan det körigt och obekväma också berättas som om det var positivt. Kommer du ihåg hur du vräkte i dig lakrits och tvingadegubben din att åka 18 mil till en nattöppenmack för att tag i rätt godissort. Eller minns du när vi åktebuss till Stockholm och gubben din fick stå hela vägen för du hade sådana foglossningar att du behövde två sätentill dig själv. Sådant ger också bekräftelse och lika.  Så innan internet betedde vi oss likadant, skillnaden nu är att vi når ut till fler och fortare. 

Så fortsätt mata oss med bilder på semesterresor, god mat och roliga barn. Världenbehöver se även det positiva i FB flödet efter alla panikrubriker gammelmedia sprider. Vill du sprida en glad version av ditt liv så gör det. Vill du bara framhäva det som känns bra så gör det. Ingen kan vara så lycklig som de låtsas på Facebook och instagram osv osv...... Nä men testa och skriv att mår dåligt, att du tänker skiljas, att du tycker din granne lagar äcklig mat osvosv.....så får vi se vad som händer. 

Gör det dig gladare att ha ett lyckligt Facebook och eller instagram liv så ha det. Din lycka är viktigare än att riskera attnågon tröttnar på ditt "lyckliga" liv.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar