Funderat lite på det här med vacker och ful. Jag kommer säkert trampa någon på tårna som vanligt. Jag läser inte hela mejlen om de första raderna är fyllda av hat.
Nu till ämnet. När jag diskuterar med människor öga mot öga eller på sociala medier så händer det ofta, inte alltid men tillräckligt ofta för att jag ska ha tänkt på det att människor säger till mig att jag borde skaffa lite snygga vänner, att jag borde skaffa en vacker kvinna att leva mitt liv med. Troligtvis är dessa kommentarer av ogenomtänkt omtanke så jag kommer inte såga er vid fotknölarna för ni vill mig ju bara mitt eget bästa som jag inte alltid tycks förstå vad det är. Det är intressant att folk som bara känner mig i ett visst sammanhang har väldigt lätt att tala om för mig vad som är mitt bästa och vem jag borde satsa på. De som känner mig väl kan tycka till ibland men accepterar mina förklaringar och ställer inga krav på att jag skall skaffa något eller ändra något. De som känner mig väl vet att jag ju äldre jag blivit har höjt mina krav på vilka vänner jag vill ha och framför allt på vilken livspartner jag skulle vilja finna. Jag har levt så länge att jag vet vad jag vill ha ut av mitt återstående liv! Jag har helt fantastiska vänner, det vet de som känner mig. För det är ju dom. Jag har inga utseendekrav eller ekonomiska krav på den jag vill leva med om jag skulle vilja hitta någon att leva med igen. Bara ganska klara krav på intelligens, empatisk förmåga, sinne för humor, djup och lite till. Tuffa krav Johan! Japp. Jag skall alltså hitta en sådan människa och inte bara det, den människan ska klara av att stå ut med mig av egen fri vilja. Det kallar jag utmaning. Jag tänker iallafall inte rucka på det. Så det var lite bakgrund till funderingarna kring vacker och ful.
Alla människor jag känner tycker olika om dessa saker. Kanske tycker mycket lika men det finns alltid något som skiljer. Om jag beskriver en person utan framtänder och med bara lite striper av lugg som faller ner i pannan från ett annars kalt huvud, tycker du det då är vackert eller är det kanske fult? Spelar det någon roll om det är en 8 månaders bebis eller om det är en 35 årig kvinna? En del tycker att en ny Ferrari kan vara vacker. en vy från stränderna i Thailand, en solnedgång i skogen, en specialdesignad tårta osv... . Ja jag lägger också märke och attraheras av saker och människor som enligt mina mått är vackra. Men jag låter inte det styra vad jag tycker för resten av livet. En sak kan vara tillverkad av t.ex barnarbetare eller på ett för tillverkarna hälsovådligt sätt, då försvinner det vackra enligt mig. En person kan visa sig ha en människosyn som för mig känns vidrig, då försvinner det vackra enligt mig. En sak kan se ruffig och ful ut men ha en historia som jag tycker mycket om, då hittar jag det vackra i den. En person kan se ruffig eller alldeles grå ut. Får jag chansen att upptäcka människan innanför skalet och där finns intelligens, empati, sinne för humor och andra saker jag tycker är positiva så kommer jag att hitta mycket vackert hos den personen.
Är det viktigt att jag omger mig med människor som har ett vackert yttre enligt de flesta betraktares ögon? Är det viktigt att jag hittar en människa att dela mitt liv med som har ett vackert yttre enligt de flesta betraktares ögon? Nej såklart inte. Jag ratar inte människor som är vackra, det vet ni som är mina vänner för ni tillhör antagligen den kategorin. Men för att komma nära mig, för att vara den vän jag skulle kämpa för tills jag tog slut så behöver du inte vara vacker. Är du den vännen är det för att du gör mitt liv vackert! Är du den livspartnern är det också för att du gör mitt liv vackert och för att du står ut av att ha det så. Så nästa gång jag slutar dejta någon ni kallar snygg, vacker, kalaspingla så vet ni nu varför. Nästa gång jag inte gråter när jag tappar vänner på Facebook eller när ni hör folk snacka vad ni känner verkar osannt bakom min rygg så vet ni varför. De gör inte mitt liv vackert så det är lugnt. Visst kan det vara tråkigt, men hellre lite tråkigt än att ångra att jag kämpade ihjäl mig för att hålla kvar fast jag inte ville. Sådan är jag, jag tänker inte tvinga dig att vara sådan. Om alla gör det de känner är rätt för sig själva så tror jag det är lättare att skaka av sig ogenomtänkta saker vännen sa bara för att hen ville ditt bästa men glömde vad det var du ville.
Jag är alltså inte ute efter ett fult liv med massa vackra inslag. Jag vill ha ett vackert liv där även en del fula grejer faktiskt får plats
Ha en skön sommar och ta hand om er där ute.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar