Hittepådagar, varför?

Nu är det dags igen. Morsdag denna gång, i höst farsdag. Varför? Har något enda barn bett om att få födas? Har något barn haft chansen att välja sina föräldrar? Jag gillar inte riktigt de här dagarna när människor som inte valt att få finnas ska känna tacksamhet att de finns till några som valt att skaffa barn, inte barn som valt att skaffa föräldrar. Helt underbart som pappa att få teckningar/presenter av sina barn på farsdag det är en kärleksförklaring absolut. Eller är det det? Kan det vara så att mina barn gör det för att de tror det förväntas av dem? Varför ska man sätta den pressen på barnen. Ja det finns vuxna barn 18-120 som vill visa att mamma/pappa är värda att firas. Men de unga barnen, ska de behöva känna den pressen? Det är inte bara att lägga det ansvaret på den andra föräldern. Den andra föräldern kanske skiter i sitt t.ex ex. Då ligger ju denna börda ännu tyngre på barnet för då vet hen att hen måste lösa det alldeles själv.

Hjälper handeln till att lätta för barnen? Nej knappast, reklam i varenda jäkla tv program att man ska köpa något fint till mamma/pappa. Okej då räcker det inte med en teckning och en bukett liljekonvaljer eller härligt gula maskrosor längre, man ska köpa något fint också.

Nej ha gärna hittepådagar men lämna barnens pliktkänsla utanför. Bättre med hylla din partnerdagen några ggr om året då kanske. Barns kärlek måste man som förälder förtjäna, den går inte instifta två speciella dagar om året. Njut av varje dag som är mor och farsdag oavsett när de råkar infalla. Instifta däremot en speciell barns dag om man inte kan låta varje dag vara det. Som sagt det var inte barnen som valde sina föräldrar så lasta dem inte för det.

För er det funkar för, fira på! Men kräv aldrig att det ska firas, njut av det när det görs av vilja i stället för krav!