Vem tror du att du är?

 Det kanske lät kaxigt, vem tror du att du är men det är inte tanken här. Du är den du är för att du gått vägar, gjort val, det sociala arvet pratas det om ibland. Du är den du är för att det finns ett biologiskt arv också. Så vem är du eller tror du att du är? Jag tror mig veta vem jag är. Jag vet ju vem jag vill vara och hoppas det ligger väldigt nära den jag är så jag gör ju vad jag kan för att vara den jag tror mig veta att jag är. 

En del människor kommer hävda att lilla jag är väl inget märkvärdigt. Jag bara är här och försöker göra det bästa eller i allafall det minst sämsta av tillvaron. Jag räknas väl egentligen inte in för jag tillför väl inget. Så känner sig nog de flesta ibland och det är väl inget konstigt. Men gå inte runt och känn så ofta.  Du skulle bara veta vad som krävdes för att få fram dig.

Du behöver ägg och spermier från två andra människor, de flesta kallas föräldrar men det finns de som lever med föräldrar som inte producerat äggen eller spermierna men är lika mycket föräldrar ändå. De två cellgivarna behöver ha två andra cellgivare var och för enkelhetens skull kallar jag dom mormor/farmor och morfar/farfar. De behövde också två cellgivare var och de blir då Gammel mormor/morfar/farmor/farfar. här är du fjärde generationen och är redan beroende av att 14 människor producerat celler till dig. 400 år bakåt och ca 12 generationer så har ca 5000 andra människor producerat celler för att du ska kunna bli till. Så att en del hävdar att de har adligt eller kungligt blod känns väl ändå ganska trovärdigt. Det är väldigt få som letar mördare och psykopater i sina släktled, inte konstigt alls. Jag letar inte heller efter det men jag inser ju att går vi tillbaks till våra första cellproducenter oavsett om du tror på Big bang eller är kristen bokstavstroende och säger att jorden är blott sex tusen år gammal så kan du nog börja ana att antalet förfäder fördubblas i varje steg och med de otroligt många förfäder som gått åt om vi backar 400 år till är som sagt otroligt många och vi är bara tillbaka på 1200 talet då. 1287 blev Jönköping stad och det bodde inga ca 150 000 människor där då. 

Att vi föddes som vi gjorde och att vi har de genetiska egenskaper vi har beror på ofantligt många människors "val" att skaffa barn. Jag skriver "val" för att för många förr och även för en del nu var det förväntningar eller rent av krav från nära o kära eller från samhället att skaffa barn. 

När jag började förstå att jag aldrig kan räkna ut hur många människor som är mina genetiska förfäder så hissnade det lite. Jag har haft en innerlig tur att få födas på den tid och plats i världshistorien som jag föddes till och på. Jag förstår också att alla dessa människor har inte varit de mest älskade människorna som funnits, samtidigt har det nog funnits många högt älskade människor av dessa. Det är ganska lätt att räkna ut att miljontals människor i samma släkt är inte likadana alls. Det är ju en massa mixar av olika familjer och genbanker. 

Så mycket det har krävts för att få fram varje liv, du är unik. Du betyder något. Du är viktig. Du har nog precis som alla andra både charmiga och ocharmiga sidor. Men som sagt du är en produkt av så många människor. Jag skulle vilja att vi satte oss ner och tänkte igenom det. Det spelar ju ingen roll vart på jorden du är född eller av vem, det har gått åt lika många för att producera oss alla. Ska vi då verkligen låta maktgalna människor få bestämma vem som har rätt att  leva? Känns krig som en bra livgivare eller livbevarare? Jag tycker att dödsstraff är helt förkastligt men jag är för fri abort. Jag kan inte likställa det någonstans men jag blir alltid påpekad om detta när jag skriver något om krig eller dödsstraff. Aborten vill jag skall vara fri och endast av kvinnans vilja kunna genomföras eller inte genomföras. Givetvis med de förberedande samtal och allt som hör där till för att det ska vara säkert. 4

Jag tror att människan kan och vill ha trygghet, frihet och allt vad det innebär. Jag tror att v i kan lära av historian och av varandra och jag tror att med rätt hjälp så skulle så många människor välja att inte döda eller skada någon annan människa. Jag hörde på radion om hur Sveriges statsminister vill se att de svenska straffen blir mer lika de danska för gängkriminella. Jag hörde dock inte ett ord om hur gängkriminalitet skulle kunna förebyggas eller att man ens letade efter förebyggande arbete. Varför ska man bara fixa efter att människan gått över gränsen ordentligt när (det tror i allafall jag) det verkar som en bättre ide att fixa det innan.

Så här blir det när någon kastar intressanta siffror på mig. Jag tycker historia är spännande och jag har en hel del namn på mina närmsta släktingar sedan sent 1600 tal och tycker det blir mer och mer spännande. 

Så vem tror du att du är? Du är den du är och du/din kropp och endast du/din kropp kan bestämma vad du blir. Jag skrev din kropp för den icke viljestyrda delen av kroppen kan också bestämma, tyvärr kan den det. Din kropp kan få för sig att stänga ner funktioner, ändra i celler, spöka till det för dig och det är ju också du även om du inte vill det. 

Livet är inte rättvist! Du får det du förtjänar. Karma och andra sådana där floskelgrejer finns i alla möjliga livsåskådningar. Jag vill veta varför jag har kompisar som burit barn som dött i magen har gjort för att förtjäna det om det är så livet funkar. Jag vill veta varför min pappa dog i cancer 56 år gammal om det är karma. Jag vill veta varför mammas andra gubbe tog livet av sig om han nu förtjänade det. Jag vill veta varför psykisk ohälsa drabbar vissa människor och drabbar vissa väldigt hårt om de nu förtjänar det. Nej. Min syn på saken är att livet är jävligt orättvist och att jag får leva med det, jag har haft tur och det har inget att göra med vad jag förtjänar eller någon karma. Jag hamnade på ett pluskonto som fortfarande fungerar och jag är tacksam för det. 

Så ta hand om dig och de du vill hålla nära. Var rädd om dig och kom ihåg, väldigt många har legat med varandra för att du ska få finnas, ta in det och se din storhet i livet. Du betyder något, du är viktig, du är älskad vad du än tror. 

Lilla Gumman

Han är stark, han kan hjälpa till. Han har aldrig brutit i hop han är stark, han går att lita på. Han  är stark som en uroxe/björn/ardennerhäst osv. Jag undrar vad som betecknas som starkt. De första meningarna jag skrev kan vara absolut så sanna som bara den och det behöver inte vara fel i det. Min fundering är vad det jämförs med. Svag som en liten skolflicka är ju en inte allt för ovanlig motsatts till det starka. 

I förhållande till sin storlek är ju t.ex myran oerhört stark. Tänk er en myra stor som en uroxe, det skulle få uroxen att verka svag som en ......  Vad jag vill ha fram idag är att vara stark är så mycket mer än det vi ser. Magnus Samuelssons muskler tyder ju på att han har en viss styrka, han har ju dessutom vunnit tävlingen världens starkaste man. Det tycker jag är ganska imponerande. Något annat som jag tycker är imponerande är hur en tillsynes "liten tjej" kan lyfta tunga möbler gång på gång under två dygn utan att klaga att det är tungt. Jag tycker det är imponerande för att det gick emot mina förväntningar och mina fördomar. Det är inget konstigt alls att en människa är fysiskt stark. Jag har lärt mig för längesedan att inte lilla gumman människor som via sitt yttre ser mindre starka ut. Jag har lärt mig att inte lilla gumman någon alls. Om hen är  mindre stark så fyller den personen ändå sin plats på denna jord och är hen mer stark än hen ser ut så har hen även då en plats att fylla. Så det där med fysiskt stark är ju bra ibland men jag skulle inte ignorera någons vilja att hjälpa mig om det behövs muskler även om mina fördomar säger att det där går inte. Att just skolflickor skulle vara fysiskt underlägsna vuxna män är väl inte så märkligt, det har ju med att många skolflickor håller på att utvecklas och kroppen ä inte helt redo för vad den ska klara när man är vuxen. Varför jämför man inte starka vuxna med andra vuxna som kanske inte har samma fysiska styrka som den starka istället för att jämföra starka vuxna med skolflickor? 

Mental styrka är ju saker som talas om nu när det gäller bl.a Junior VM i hockey, det har tagits upp i OS och VM krönikor. Vad är mental styrka? Är det att bita i hop och köra när det bara värker i kroppen? Det kan det väl absolut vara. Vi ligger under med 3-1 och det är 2 min kvar av matchen, nu går vi in och vänder på det här, vi vet att vi kan. 3 x 20 min fokus och använda sin mentala styrka, det kan absolut vara imponerande. Att en människa i 16 månader har fått brottas med samhället för att få hjälp med sin psykiska hälsa imponerar dock mer på mig. Det är starkt så in i.... Att en människa kommer tillbaks i jobb efter flera år av ångest och utmattning, det imponerar på mig. Att en människa har varit stark så länge att styrkan tycks avta och hen ber om hjälp är oerhört starkt. Det är inte veklingar som går in i väggen, det är inte veklingar som tyngs av ångest, det är inte veklingar som ber om hjälp. Jag fattar inte varför så många har kvar den föråldrade synen som så många läkare och forskare hävdar är helt fel. Att lilla gumman någon på grund av att man tror att människan är vek, svag, otillräcklig är i mitt tycke jävligt fult. Alla människor har en gräns av vad man tål, fysiskt och psykiskt. När någon passerar den gränsen och faller ihop så är det inte för att personen är svag, det är för att personen behövt använda sin styrka och inte fått återhämta sig. 

Jag vet att det finns ni som tycker jag sprider dravel här nu men till er vill jag säga, har du möjligheten att läsa någon biografi av någon du tycker verka vek, eller om du ha möjlighet att prata med någon som brutit i hop någon gång så gör det för att se om jag har fel. Det skulle väl vara kul att säga till mig att jag har fel. 

Jag vet i alla fall att det finns människor som imponerar på mig pga. fördomar jag har såklart men också av att jag ser att det finns så mycket jävlar anamma att får människan bara rätt stöd/hjälp så är hen tillbaks igen i en inte alltför avlägsen framtid, En del vill gå igenom sina grejer med så lite hjälp som möjligt, andra med all hjälp som går att få och det är jäkligt starkt att kunna slåss för det oavsett vilket när man har passerat gränsen för vad som är rimligt.