Vad är det jag försöker sälja biljetter till? Är det en komedi eller ett drama? Kanske både och. Livets teater vad är den värd? Hur mycket är jag villig att betala? Lyxar jag till den med fina parkettplatser eller räcker det med att ens ha en plats?
Min pjäs har hållit på i över 51 år, ibland är det fullsatt, ibland är det platser över och ibland är det nästan tomt. Jag spelar på ändå, alternativet känns bra trist. Skulle min teater vara tvungen att lägga ner så är det tyvärr ingen katastrof för de allra flesta, det finns gått om pjäser att se i världen. En del skulle nog (Förhoppningsvis) tycka det vore lite sorgligt och trist. Det kommer inte bli några extraföreställningar och när det är dags att ta emot publikens reaktioner som förhoppningsvis är applåder så kommer jag inte vara där för att höra dom. Jag vill ge min publik valuta för pengarna så jag hoppas jag kan spela med länge till. Det är lätt att hoppas det när man fick rollen man ville ha på audition. Kanske inte exakt utformad för mitt skåderspelargeni men nära på något sätt.
Precis som pjäser som Hotelliggaren och Spanska flugan så spelas pjäsen Livets teater på olika teatrar med olika regissörer och skådespelare. I min pjäs har jag en av huvudkaraktärernas roll men som alla skådespelare så är man ju med i olika pjäser där man är mer eller mindre delaktig. Just nu är jag med som en bifigur i just din pjäs. Jag vet inte vem som är regissör i just din pjäs, jag vet knappt vem som är det i min. Jag vill såklart ha koll på allt från manus till färdig produktion inkl. kostym, smink, musik osv. det är mycket att hålla reda på så ibland släpper jag en del saker till folk jag jobbat länge med och litar på. Då och då smyger sig någon annan författare in och ändrar i manus, en för pjäsen viktig figur dör, en blir sjuk, en hoppar av just din pjäs och kanske återkommer senare eller så gör hen inte det. I min pjäs dog en huvudfigur för 25 år sedan och den platsen har stått tom och ska väl på något sätt utfyllas av mig när jag är redo, Manus har fått skrivas om när regissör Ohälsa var inne och kladdade i manus så att en huvudfigur, jag själv fick både Atros och Diabetes. Jag vet att denna ganska kända regissör Ohälsa är inne och klabbar i väldigt många pjäsers manus och det verkar väldigt svårt att stoppa hen.
Jag vill gärna ha de snälla rollerna i era pjäser om ni bjuder in mig att delta efter auditionen. Jag vill inte spela över och ta fokus från handlingen så länge det goda vinner. Jag har en dröm att få spela värsta skurken på film eller i en rollkaraktär i någon annan pjäs än livets teater, det vore jättekul att få göra saker på låtsas. I Livets teater verkar det finnas väldigt lite plats för låtsas så den platsen som finns är jag väldigt försiktig med.
Att man bjuder in någon annan att vara med och utforma manus och även regissera pjäsen bitvis eller helt är inte helt ovanligt, det använder vi gärna religioner och livsåskådningar till. Jag tycker religion verkar bra, däremot tränger sig ibland religionsuttolkare sig in i ensemblen och struntar i manus och tar pjäsen på andra eventuellt oönskade vägar. Det finns kloka religionsföreträdare och jag anser att är man en klok sådan så gör man ändringar i manus som huvudkaraktären (Jag i min pjäs, du i din) tycker verkar rimliga. Något som för pjäsen framåt på ett sätt som känns bra utifrån grundmanus. En annan medproducent kan ju vara en person man är i parrelation med, glöm bara inte att det är två olika historier som kommer vävas ihop till en gemensam del av berättelsen ni vill ha fram.
Vi börjar ju alla som en av huvudkaraktärerna i en eller två andra pjäser och den spinoff som ska bli din pjäs är ju beroende av hur välskrivna de pjäserna är såsom de spinnofferna är beroende av hur deras första pjäser såg ut. Det handlar mycket om ifall man får ett grundmanus som är lagom drama och komedi med väldigt lite tragik, eller om man får ett annat manus, en del får rena skräckföreställningar och det kan ju vara spännande ifall det är en pjäs i pjäsen men inte om det är huvudhandlingen i din pjäs.
I min pjäs för att det ska bli så mycket feelgood som möjligt måste jag vara vaksam över hur jag spelar min roll, den roll som definierar mig som människa. Hur vill jag att mina medskådespelare och även publik en dag ska komma ihåg mig när min pjäs är färdigspelad, lamporna släkts och vaktmästaren låser dörren?
Vad kan jag göra egentligen? Kan jag skylla allt på manusarbetet om något går åt helvete, eller är det ljussättningen eller koordineringen, eller kritikerns fel. Jag kan bara ta ansvar för min pjäs till 100% och det är min plikt att göra det oavsett vem som dyker upp i produktionen. Jag är ansvarig utgivare. Jag känner också att jag är skyldig att göra mitt bästa i de pjäser jag gästspelar i för jag vill inte förstöra en pågående succépjäs. Jag vill att alla ska få chansen att spela på riksteatern med supernöjda kritiker i publiken. Ett sätt att minimera risken för att sabba någon annans pjäs är att inte blanda i hop manuset för den pjäsen med manuset för min pjäs. Jag kan inte vara huvudkaraktär i allas pjäser, då kommer det att gå illa, viktig karaktär kan man tror jag absolut vara i en massa pjäser men huvudkaraktär får allt bli i min egen. Det som är bra med Livets teater är att man kan släppa in ny publik men också nya skådespelare i pjäsen utan att de behöver ha koll på det som hänt innan, äventyret fortsätter och den som lever får se hur länge. Gamla skådespelare kan komma tillbaks in i handlingen och en del av do kommer ha nya roller i sina gamla karaktärer. Jag hoppas att det kommer nya skådisar och ny publik till min pjäs Livets teater med underrubriken En tokig mans dagbok. Jag har redan tänkt på vad för musik som ska spelas och ligga som en återkommande ljudmatta i min pjäs, Ozzy Osbournes Diary of a mad man, sen kommer det förstås innehålla en massa musik i olika genrer, jag vill ju att publiken ska få med sig något de kan koppla till och tycka att det där var ju bra. Ljussättningen är viktig och jag gillar skiftningarna vi har här i norr med olika årstider som ger olika ljus och kulisserna får gärna innehålla mycket skog och vatten.
När man tittar runt i världen så verkar det inte helt ovanligt tyvärr att vissa människor gör allt de kan för att stoppa många pjäser så som det gärna blir i krig och terror eller att det finns någon som känner att hen måste stoppa en specifik pjäs. Om någon försöker stoppa din pjäs, ta hjälp av de andra i ensemblen och folk i andra ensembler. Teater är konst och du är en konstnär, ditt estetiska geni finns där men ibland har vi svårt att se det. Jag hoppas ditt får blomma.
Min högsta önskan är att när din pjäs är över så ska publiken ge dig stående ovationer, och det ska berättas om din pjäs länge länge efter vaktmästaren låst och gått hem.
Om vi bara visar hänsyn till varandra så kommer det lätt finnas plats för de nära tio miljarder pjäser som utspelas på vår jord. Kom ihåg att du är ansvarig utgivare för din pjäs.
